En LO-utredare som förstår vad som formar människor till det de är

Jag har börjat följa LO-bloggen – länk finns nere till höger. Där skriver de som arbetar åt organisationen, ofta om sådant som hör hemma på det område som är deras.

När det är som bäst dessutom utifrån egna erfarenheter och värderingar.

I dag fanns det på den här sidan en text, ”Kan Alvar Yliaho lära oss något om flyktingpolitiken?”, skriven av Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LOs arbetslivsenhet. Han ser socialförsäkringarna som en möjlighet för människor att växa och ”kunna förverkliga sina bästa stämningars längtan”, vilket är ett Hjalmar Branting-citat – vi använde det i rapporten ”Jämlikhet” 1970, ett resultat av Socialdemokraternas och LOs gemensamma jämlikhetsgrupp, som leddes av Alva Myrdal och där jag satt i sekretariatet.

Rautio, född 1964 i Vittangi, berättar personligt, levande och medkännande om en man som han och andra barn var rädda för, Alvar Yliaho, därför att denne blev helt oregerlig, när han drack sig full. Men Rautio såg också att hans farsa då och då bistod Yliaho med pengar och när sonen undrade sa:

”Alvar är en bra karl. Han kan ha det lite jobbigt ibland. Men det beror på att han upplevt kriget. Han betalar tillbaka.”

Yliaho hade blivit vad han hade blivit på grund av sina upplevelser under andra världskriget.

För att sammanfatta en lång text: Rautio drar en parallell mellan den här krigsskadade finnen och en del av dem som i dag kommer hit från krigets Syrien. Och så kommer slutsatsen: ”Kommer någon pappa med låg lön att klappa dem på axeln, se in i deras ögon och säga: ’Du är en fin människa. Jag litar på dig!’”

Finland: Socialdemokraterna störst. De gröna är större än Sannfinländarna

Också i TNS Gallups’ majmätning för Helsingin Sanomat är Socialdemokaterna största parti. Sannfinnarna ligger även i den här mätningen på en för partiet oerhört låg nivå.

Det ledande regeringspartiet, Suomen Keskusta, får i den här mätningen 20,7 procent (+ 0,1 procentenheter jämfört med förra mätningen i samma serie), vilket placerar partiet på andraplatsen. Centern ligger fortsatt under sitt valresultat 2015, 21,1 procent.

Sosialidemokraattinen puolue (Socialdemokratiska partiet), som i riksdagsvalet 2015 bara fick 16,9 procent och därmed blev fjärde parti i storlek, får i den här mätningen 22,0 procent (+ 0,3), vilket gör partiet till största parti.

Centerns koalitionspartner, det ledande partiet i den förra regeringen, Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ligger på tredje plats med 17,7 procent. I valet 2015 stöddes partiet av 18,2 procent. Oron verkar stiga i partiet. Inför den stundande kongressen har Alexander Stubb i ordförandevalet fått en utmanare i Petteri Orpo, och även andra överväger att kandidera.

Det tredje partiet i den sittande regeringen är populistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i valet 2015 fick 17,7 procent. Partiets väljare har nu under lång tid i massor övergett det parti de har röstat på, och i den aktuella mätningen får partiet stöd av 9,3 procent. Därmed är partiet på femte plats, nu med Vänsterförbundet i hälarna.

Större är även i den här mätningen oppositionspartiet Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som i valet stöddes av 8,5 procent men nu stöds av 11,4 procent.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), som i valet fick 7,1 procent, får i den här mätningen 9,0 procent (+ 0,2). Vänsterförbundet är alltså nästan lika stort som Sannfinländarna.

Svenska Folkpartiet, som i valet stöddes av 4,9 procent, stöds i den här mätningen av 4,3 procent.

Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), som i valet stöddes av 3,5 provcent, stöds nu av 3,4 procent.

Danmark: 92-83 till det röda blocket

Vi startar som vanligt med resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Voxmeters senaste mätning, för Ritzau den 15 maj, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,3 procent
Radikale Venstre 5,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,3 procent
Enhedslisten 9,1 procent
Alternativet 8,1 procent
Venstre 18,4 procent
Dansk Folkeparti 18,7 procent
Konservative Folkeparti 2,4 procent
Liberal Alliance 7,6 procent

Norstats senaste mätning, för Altinget den 16 maj, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,3 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 7,1 procent
Venstre 17,2 procent
Dansk Folkeparti 19,3 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 7,3 procent

Sammanvägningen av dessa och andra mätningar i Ritzau Index, som görs av nyhetsbyrån Ritzau, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 25,6 procent
Radikale Venstre 4,4 procent
Socialistisk Folkeparti 4,3 procent
Enhedslisten 8,8 procent
Alternativet 7,1 procent
Venstre 18,2 procent
Dansk Folkeparti 19,5 procent
Konservative Folkeparti 3,3 procent
Liberal Alliance 7,6 procent

I anslutning till publiceringen av Voxmeter-mätningen skrev Jyllands-Posten, att ett sådant valresultat skulle ha gett det röda blocket 92 mandat mot 83 för det blå.

Jag är svar i ett kryss i Aftonbladet Söndag

I veckans utgåva av Aftonbladet Söndag hittar man ett tvåsidigt Kändiskryss. Bland bilderna finns ett foto av Birgitta Dahl tillsammans med Christer ”Kryddan” Peterson, som i TV-programmet ”Helt apropå” (1984-1994) hade rollen som Birgitta. Hustrun gillade för övrigt ”Helt apropå”, vilket hon också sa till Kryddan, när de träffades. Den enda invändning hon hade var att Kryddan var utstyrd i kläder, som den han föreställde aldrig skulle ha satt på sig.

När jag tittar närmare på det här krysset, hittar jag en påföljande fråga, som jag också känner mig berörd av: ”Politiker och bloggare som är gift med …”: tre tomma rutor (förnamn) + fyra tomma rutor (efternamn).

Jag bör väl tillägga, att jag inte känner krysskonstruktören, Pontus Liedberg.

En god kusinmiddag som ändade i unison sång

På Birgittas sida av familjen håller man släktbanden levande. I går samlades kusinerna i den numera mångförgrenade släkten Dahl (plus vi som är ingifta i den) till träff runt ett antal lunchbord hemma hos Kjell Magnusson, en i den här kusinskaran, och hans hustru Görel på Geijersgatan i Uppsala.

Jag lärde känna Kjell tidigt, när han som ung student kom till Uppsala och under en period bodde hemma hos oss. Sen har vi träffat Kjell och hans familj i olika sammanhang, också hos familjen Dahls nestor, Birgittas faster Karin (hon var med som hedersgäst även i går), och jag har förstås också läst Kjells inte alltid okontroversiella artiklar bland annat om utvecklingen i det forna Jugoslavien – till Kjells mångfacetterade kunskaper hör att han behärskar serbokroatiska.

Nå, innan vi kommer in på det, vill jag tacka vårt värdpar för den utsökta lunchen, tillredd och serverad också med hjälp av en annan i kusinkretsen, Lillan, vars dotter just har lämnat kulturchefskapet på Uppsala Nya Tidning för ett vikariat på DN Kultur.

Kjell är, liksom hans och Görels döttrar, mycket musikalisk, och han avslutade måltiden genom att spela på pianot och sjunga. Han band samman sitt historiska och lingvistiska och musikaliska kunnande till den gren av de sefardiska judarna som, fördrivna från Spanien, hamnade på Balkan, främst då det Exjugoslavien han kan så mycket om. Den här fördrivningen/folkvandringen satte många musikaliska spår, och Kjell gav oss exempel på hur i grunden samma melodi har förvandlats under olika faser av den här folkförflyttningen.

Många av de här judarna drabbades förstås under de bruna åren i Europas historia av förintelsen. Och Kjell såg uppenbart paralleller mellan historien och den våg av främlingsfientlighet som i dag breder ut sig i de delar av EU, vilka förr ansågs vara en del av Öst- och Centraleuropa.

Som en del av sitt historiska och musikaliska tema fick han oss också att, växelvis på svenska och tyska, sjunga en tysk 1500-talssång, som fick ny aktualitet under de mörka, bruna åren:

Tankar är fria

Svensk text: Roland von Malmborg, 1965
Tysk originaltext till traditionell musik: ”Die Gedanken sind frei”, möjligen 1524

Tankar är fria – vem kan dem förbjuda?
Ja, tankar är fria – vem kan dem påbjuda?
Ingen mänska kan dem tvinga
när de vill sej bevinga:

Refräng:
Så är och ska förbli,
ja, Tanken är fri!
Så är och ska förbli,
ja, Tanken är fri!

Med åren jag lärt mej allt mera och mera –
mitt samvetes röst jag måste värdera!
Skulle kroppen än förblöda –
en idé kan man ej döda:

Refräng:
Så är och ska förbli…

Och kastar man mej inom galler och murar,
min tanke känner ej begränsning och burar.
Min tanke inget hinder,
den klarar alla hinder.

Refräng:
Så är och ska förbli…

Die Gedanken Sind Frei

Musik och tysk originaltext, möjligen från 1524

Die Gedanken Sind Frei, wer kann sie erraten?
Sie fliehen vorbei wie nächtliche Schatten.
Kein Mensch kan sie wissen,
kein Jäger erschissen

://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:

Ich denke was ich will und was mich beglücket,
doch alles in der Still, und wie es sich schicket.
Mein Wunsch und Begehren
kann niemand verwehren,

://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:

Und sperrt man mich ein im finsteren Kerker,
das alle sind rein vergebliche Werke;
denn meine Gedanken
zerreisen die Schranken

://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:

Drum will ich auf immer den Sorgen entsagen
und will mich Auch nimmer mit Grillen mehr plagen.
Man kann ja im Herzen
stets lachen und scherzen

://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:

Text och noter finns i min politiska sångbok från 1970, ”Upp till kamp! Sånger om arbete, frihet och fred” (Prisma), också, fast givetvis inte på svenska, i Irwin Silbers ”Lift Every Voice! The Second People’s Songbook”. Oak Publications, 1953.

Roland von Malmborg har sjungit in den på ”Räck din hand” (RCA-Victor LSP 10.079) och ”Tankar är fria” (RCA-Victor FAS 748).

En alternativ svensk text skrev och sjöngs in av Cornelis Vreeswijk:

Min tanke är fri
Svensk text: Cornelis Vreeswijk, 1979

Min tanke är fri.
Hör Min tanke är fri.
Den kan ej beskattas.
Tyvärr, kära ni.
Den kan inte fattas av motborgarbrackor
och kossor och tackor.

Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.

Att hjärnan får gå
finns det inga förbud på.
Vad som händer då,
rår inte ens gud på.
Mitt ord och mitt minne,
det håller jag inne.

Den sliter du i.
Men min tanke är fri.
Den sliter du i.
Men min tanke är fri.

Stäng in mig för fan!
Det kan ni väl göra.
Sprid ordet på stan,
så alla får höra.
Jag är inte dement än,
bakom cementen.

Lika vitter som ni.
Min tanke är fri.
Lika vitter som ni.
Min tanke är fri.

Hör Min tanke är fri.
Den kan ej beskattas.
Tyvärr, kära ni.
Den kan inte fattas
av motborgarbrackor
och kossor och tackor.

Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.

Den fanns ursprungligen på ”Vildhallon” (Exlibris, 1979), 1990 återutgiven som CD, nu på Sonet SLPCD-2827, 1990).

Pete Seeger har, på engelska plus lite tyska tyska, sjungit in den på ”Dangerous Songs!?” (Columbia SBPG 62751, 1966) och på ”Pete Seeger” (Archive of Folk Music, Everest FS 201).

My Thoughts Are Free

Amerikansk text 1966: Pete Seeger, 1966

Die Gedanken sind frei, my thoughts freely flower
Die Gedanken sind frei, my thoughts give me power
No scholar can map them, no hunter can trap them

No man can deny, Die Gedanken sind frei
No man can deny, Die Gedanken sind frei

I think as I please and this gives me pleasure
My conscience decrees this right I must treasure
My thoughts will not cater to duke or dictator

No man can deny, Die Gedanken sind frei
No man can deny, Die Gedanken sind frei

And should tyrants can take me and throw me in prison
My thoughts will burst free like blossoms in season
Foundations will crumble and structures will tumble

And free men will cry, Die Gedanken sind frei
And free men will cry, Die Gedanken sind frei

Hos Smithsonian Folkways finns den ständigt tillgänglig i tre olika< inspelningar: Mieczyslaw Kolinski and The Pro Arte Trio: ”Folk Songs In Concert Form” (Folkways FW 31314 102, 1979)
Mark Schlamme: ”German Folk Songs” (Folkways FW 06843, 1954)
Frank Schildt: ”Songs of Love, Play And Protest” (Folkways FW 087774, 1960).

Melodikrysset nummer 20 2016

Jag är tillfälligt inne i stan, Uppsala, denna lördagsmorgon, men i kväll är jag åter tillbaka i Öregrund. Men var man lyssnar på och löser Melodikrysset gör ju detsamma.

Den enda riktigt svåra frågan för mig i dag var den alla sista, men jag klarade den med hjälp av alla hjälpbokstäver jag hade fått. Jag kände varken igen artisten eller visste vilket TV-program det vi hörde hade hämtats från. Två av fyra bokstäver ifyllda fick mig att förstå, att det vi hörde härstammade från Idol, som jag aldrig någonsin har sett, och när det gällde sångarens efternamn, hade jag varannan bokstav och gissade rätt på resten: Lindström. Och jo, när jag googlade, fann jag, att det fanns en Daniel Lindström, som 2004 vann tävlingen med ”Coming True”.

Helmut Lotti hör väl heller inte till mina idoler, men hans ”Caterina” minns jag.

Nå, Ronald Reagan har heller aldrig varit någon idol, i det fallet politisk, för mig, men det är klart att jag har kläm på USAs presidenter, i vart fall de presidenter som har varit verksamma under min egen livstid.

Lena Nyman har jag sett live på scen (och dessutom förstås på film), och jag har henne även på skiva. Bodil Malmsten har vi massor av böcker av i bokhyllorna, och henne har jag dessutom haft brevkontakt med; dessutom följde jag hennes blogg ända till dess att hon dog. Nå, i dag fick vi höra Lena sjunga Bodils ”Damen trött”.

Min musiksmak och mitt musiklyssnande styrs inte av åldersgränser, och jag gillar också Veronica Maggio, vars ”Välkommen in” spelades i dag. Den finns på CDn ”Satan i gatan”.

Men i den andra ändan av åldersskalan hittar vi en radiofavorit från förr, trumpetaren Arne Lambert, i dag med ”Oh, mein Papa”.

En kul, lite äldre inspelning inledde dagens kryss, ”Vi bor på landet” med Bröderna Djup, härstammade från TV-programmet ”Nygammalt” 1979.

I TV har jag också sett Dame Edna, som vi idag hörde i ”I Will Survive”.

Sist i dag en hel radda filmmusik.

Det mesta har jag själv upplevt i någon biosalong eller framför TV, men Ennio Morricone har ju skrivit musik till så många filmer, att jag inte minns ur vilken dagens exempel var hämtat. Någon som vet?

”Always Look On the Bright Side of the Life”, som sjöngs av Eric Idle, förekom i ”Life of Brian” (”Ett herrans liv”) 1979.

Och den trevliga ”Goodness Gracious Me” med Sophia Loren och Peter Sellers förekom i ”Miljonärskan” (”The Millionairess”) från 1960.

ABBAs ”Mamma Mia” har jag sett som scenföreställning på Broadway – däremot har jag aldrig sett filmversionen. Hur som helst, som ljudillustration hörde vi ”Lay All Your Love On Me”.

Kvar då att skriva om är en film från 1940, ”Swing it, magistern”, med Alice Babs. I dag fick vi ur den höra ”Regntunga skyar”.

Nu ska jag strax åka i väg till en kusinträff på Birgittas sida av familjen.

Estland: IRL en bra bit över spärren igen

Turu-uuringute AS har gjort ytterligare en partisympatiundersökning, Den här gången för Eesti rahvusringhääling. I ett viktigt avseende visar den ett resultat, som skiljer sig från det jag nyligen redovisade.

Också i den här undersökningen är det i vissa frågor vänsterpopulistiska Centerpartiet, Keskerakond, Estlands största parti. Partiet får i den här mätningen 23 procent, samma resultat som i aprilmätningen, vilket fortfarande är mindre än partiets resultat i valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015, då partiet fick 24,8 procent av rösterna. Båda sidor i den pågående ledarstriden tycks än så länge hålla kvar sina anhängare i partiet.

Tvåa, med 19 procent, ligger det delvis nyliberala ankaret i regeringen, Reformierakond (Reformpartiet), som dock i valet fick rekordhöga 27,7 procent. Väl så intressant är dock det faktum, att partiet i aprilmätningen var uppe i 21 procent

Uppåt går det för oppositionspartiet Eesti Konservatiivne Rahvarerakond (Estlands konservativa folkparti), som i valet fick 13 procent, och nu med 15 procent (14 procent i förra mätningen) är landets tredje största parti. Det oroande ligger i att EKRE är det parti i Estland, som exploaterar motståndet mot flyktingar och invandrare. Eftersom partiet länge i mätningarna låg under sitt valresultat, finns det ingen annan fråga än fokuseringen på ett främlingsfientligt budskap, som kan förklara partiets nuvarande uppgång.

Lite uppåt – från 12 till 13 procent – går det också för Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), som sitter i koalitionsregering med två borgerliga partier. I valet 2015 fick partiet 15,2 procent av rösterna, men av den överströmning av väljare, inte minst ryska väljare, från Centern, som ägde rum i en tidigare mätning, ser man inte här några tydliga spår.

Det andra nya parti (förutom EKRE), som med 8,7 procent av rösterna tog sig in i Riigikogu 2015, det allmänborgerliga Vabaerakond (Fria partiet) får i de båda aktuella mätningarna 11 procent.

Riktigt illa gick det i den förra mätningen för det tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, det kristna, konservativa och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika): Partiet var då nere på 4 procent, vilket är under den femprocentsspärr som tillämpas i estniska riksdagsval. IRL hade förr ett stöd av upp emot 20 procent men var i det senaste valet nere på 13,7 procent. I den aktuella mätningen får partiet emellertid ett remarkabelt lyft, dubblar sitt stöd till 8 procent.

Ytligt ser det ju ut som att IRL skulle ha tagit väljare från Reformierakond, men så enkelt är det sannolikt inte.

Norge: Både SV och MDG över spärren i ny mätning

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete på den röd-gröna sidan.

Den senaste opinionsmätningen, gjord av Opinion Perduco för Avisenes Nyhetsbyrå, visar följande resultat:

Høyre 25,4 procent (- 0,7 procentenheter sedan förra mätningen i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,5 procent (- 1,7)
Venstre 3,9 procent (+ 0,6)
Kristelig Folkeparti 6,4 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 6,2 procent (- 0,2)
Arbeiderpartiet 31,3 procent (- 1,4)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (- 0,2)
Rødt 2,5 procent (+ 1,6)
Miljøpartiet De Grønne 4,2 procent (+ 1,6)

I den här mätningen befinner sig SV och även MDG över spärren.

Åland: Chipsfabriken blir kvar

Ägaren till Chipsfabriken i Haraldsby på Åland, norska Orkla, meddelar nu, att den nedläggningshotade fabriken blir kvar. Företagsledningen hänvisar till konstruktiva förslag från anställda, fabriksledning, myndigheter, leverantörer och andra samarbetspartners, men väl så intressant är en hänvisning till konkurrensförmåga.

Berörda är inte bara de 105 anställda (som nu kommer att bli något färre) utan också potatislevererande bönder och mer allmänt den lilla önationen, som är beroende av lönsam produktion, som skapar jobb. Alltså har orklaledningen fått känna av ett för den måhända oväntat opinionstryck, i slutändan med risk för konsumentbojkott av Orklas produkter.

Nu återstår att se, om Orkla i stället försöker sig på rationaliseringsåtgärder någon annanstans, till exempel i Sverige.

Pensionärsliv

Pensionärslivet är ganska omväxlande, detta trots att framför allt min fysiska ork har avtagit, vilket senare innebär, att det mest är Birgitta som står för trädgårdsarbetet. Men när det gäller tyngre trädgårdsjobb och gräsklippning, lejer vi hjälp. Och just nu håller ett par målare på med en nödvändig ommålning av huset och ett av de två uthusen: faluröda väggar och vita dörrar och fönsterkarmar. En gång i världen, när vi köpte vårt sommarhus i Öregrund, gjorde jag själv det här målningsarbetet. Jag hade viss kunskap och rutin allt sedan jag under ett par somrar i ungdomen jobbade i en målarverkstad tillhörig en fabrik, som också ägde personalbostäder.

Birgitta har inte bara rensat sina egna rabatter utan även mitt stora stenparti, också lagt säckvis med torvmull på det. Och så har hon nu senast planterat en mängd rosor och andra växter, nylevererade av Lotta på Eds trädgård i Östhammar.

Men det händer förstås att vi åker både till Uppsala och ibland till Stockholm i olika ärenden. Birgitta har sedan sin ministertid en gammal vänkrets av likasinnade statssekreterare/departementstjänstemän, en krets som med jämna mellanrum äter middag hos varandra, håller gamla minnen levande och, mycket kunnigt, recenserar den aktuella miljöpolitiken. De som träffades den här gången, hemma hos Kjell Jansson och Ulla Svedjelid, som bjöd på utsökt god middag, var, förutom Birgitta och jag, Rolf och Monica Annerberg samt Ingemar och Ingrid Skogö. Två av de nämnda herrarna har åkommor, som fordrar operation – i vår ålder är jag inte ensam om att ha krämpor.

Birgitta har mängder av värv inne i stan, även nu, vilket råkade passa bra med tanke på att bostadsrättsföreningen i förmiddags ville ha tillträde åt en rörfirma, som skulle rensa köksavlopp i samtliga lägenheter. Rörisarna fixande också en dålig avrinning i badrumstvättstället, berättade hon per telefon.

Fast vi träffades så sent som i går kväll. Jag hade tid hos min tandläkare på Folktandvården – han reparerade två tänder i överkäken – och sen gick jag över till IOGTs/NTOs Drabanten, där arbetarekommunen hade möte. Jag kom mitt under Ardalan Shekarabis anförande men hittade en plats bredvid Birgitta först lite längre fram. I programmet ingick också presentation av verksamheten inom tre av arbetarekommunens medlemsföreningar. En kvinna från en förening utanför själva stan var en av dem som stod för en av de här presentationerna, och när hon var klar, ville också hennes lilla dotter, som hade följt med mamma fram till mikrofonen, ha ordet. Hon fick det och sa till de församlades jubel:

– Jag är också socialdemokrat!

Att Birgitta inte följde mig tillbaka till Öregrund beror på att hon två dagar i rad har återträffar med sin gamla gymnasieklass i Statens Normalskola, först ett besök på ett av Stockholms museer, sen en klassträff av det vanliga slaget.

Jag åker in till Uppsala på fredag för att på lördag morgon som vanligt hinna göra Melodikrysset.

På lördag är det nämligen kusinträff i Uppsala på Birgittas sida. Inte hos oss, men även jag och andra makar/makor är medbjudna.

Därefter åker jag och Birgitta ut till stugan i Öregrund igen.