En god kusinmiddag som ändade i unison sång
22 maj 2016 16:32 | Mat & dryck, Musik, Politik | 2 kommentarerPå Birgittas sida av familjen håller man släktbanden levande. I går samlades kusinerna i den numera mångförgrenade släkten Dahl (plus vi som är ingifta i den) till träff runt ett antal lunchbord hemma hos Kjell Magnusson, en i den här kusinskaran, och hans hustru Görel på Geijersgatan i Uppsala.
Jag lärde känna Kjell tidigt, när han som ung student kom till Uppsala och under en period bodde hemma hos oss. Sen har vi träffat Kjell och hans familj i olika sammanhang, också hos familjen Dahls nestor, Birgittas faster Karin (hon var med som hedersgäst även i går), och jag har förstås också läst Kjells inte alltid okontroversiella artiklar bland annat om utvecklingen i det forna Jugoslavien – till Kjells mångfacetterade kunskaper hör att han behärskar serbokroatiska.
Nå, innan vi kommer in på det, vill jag tacka vårt värdpar för den utsökta lunchen, tillredd och serverad också med hjälp av en annan i kusinkretsen, Lillan, vars dotter just har lämnat kulturchefskapet på Uppsala Nya Tidning för ett vikariat på DN Kultur.
Kjell är, liksom hans och Görels döttrar, mycket musikalisk, och han avslutade måltiden genom att spela på pianot och sjunga. Han band samman sitt historiska och lingvistiska och musikaliska kunnande till den gren av de sefardiska judarna som, fördrivna från Spanien, hamnade på Balkan, främst då det Exjugoslavien han kan så mycket om. Den här fördrivningen/folkvandringen satte många musikaliska spår, och Kjell gav oss exempel på hur i grunden samma melodi har förvandlats under olika faser av den här folkförflyttningen.
Många av de här judarna drabbades förstås under de bruna åren i Europas historia av förintelsen. Och Kjell såg uppenbart paralleller mellan historien och den våg av främlingsfientlighet som i dag breder ut sig i de delar av EU, vilka förr ansågs vara en del av Öst- och Centraleuropa.
Som en del av sitt historiska och musikaliska tema fick han oss också att, växelvis på svenska och tyska, sjunga en tysk 1500-talssång, som fick ny aktualitet under de mörka, bruna åren:
Tankar är fria
Svensk text: Roland von Malmborg, 1965
Tysk originaltext till traditionell musik: ”Die Gedanken sind frei”, möjligen 1524
Tankar är fria – vem kan dem förbjuda?
Ja, tankar är fria – vem kan dem påbjuda?
Ingen mänska kan dem tvinga
när de vill sej bevinga:
Refräng:
Så är och ska förbli,
ja, Tanken är fri!
Så är och ska förbli,
ja, Tanken är fri!
Med åren jag lärt mej allt mera och mera –
mitt samvetes röst jag måste värdera!
Skulle kroppen än förblöda –
en idé kan man ej döda:
Refräng:
Så är och ska förbli…
Och kastar man mej inom galler och murar,
min tanke känner ej begränsning och burar.
Min tanke inget hinder,
den klarar alla hinder.
Refräng:
Så är och ska förbli…
Die Gedanken Sind Frei
Musik och tysk originaltext, möjligen från 1524
Die Gedanken Sind Frei, wer kann sie erraten?
Sie fliehen vorbei wie nächtliche Schatten.
Kein Mensch kan sie wissen,
kein Jäger erschissen
://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:
Ich denke was ich will und was mich beglücket,
doch alles in der Still, und wie es sich schicket.
Mein Wunsch und Begehren
kann niemand verwehren,
://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:
Und sperrt man mich ein im finsteren Kerker,
das alle sind rein vergebliche Werke;
denn meine Gedanken
zerreisen die Schranken
://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:
Drum will ich auf immer den Sorgen entsagen
und will mich Auch nimmer mit Grillen mehr plagen.
Man kann ja im Herzen
stets lachen und scherzen
://: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei!://:
Text och noter finns i min politiska sångbok från 1970, ”Upp till kamp! Sånger om arbete, frihet och fred” (Prisma), också, fast givetvis inte på svenska, i Irwin Silbers ”Lift Every Voice! The Second People’s Songbook”. Oak Publications, 1953.
Roland von Malmborg har sjungit in den på ”Räck din hand” (RCA-Victor LSP 10.079) och ”Tankar är fria” (RCA-Victor FAS 748).
En alternativ svensk text skrev och sjöngs in av Cornelis Vreeswijk:
Min tanke är fri
Svensk text: Cornelis Vreeswijk, 1979
Min tanke är fri.
Hör Min tanke är fri.
Den kan ej beskattas.
Tyvärr, kära ni.
Den kan inte fattas av motborgarbrackor
och kossor och tackor.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Att hjärnan får gå
finns det inga förbud på.
Vad som händer då,
rår inte ens gud på.
Mitt ord och mitt minne,
det håller jag inne.
Den sliter du i.
Men min tanke är fri.
Den sliter du i.
Men min tanke är fri.
Stäng in mig för fan!
Det kan ni väl göra.
Sprid ordet på stan,
så alla får höra.
Jag är inte dement än,
bakom cementen.
Lika vitter som ni.
Min tanke är fri.
Lika vitter som ni.
Min tanke är fri.
Hör Min tanke är fri.
Den kan ej beskattas.
Tyvärr, kära ni.
Den kan inte fattas
av motborgarbrackor
och kossor och tackor.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Det skiter jag i.
Min tanke är fri.
Den fanns ursprungligen på ”Vildhallon” (Exlibris, 1979), 1990 återutgiven som CD, nu på Sonet SLPCD-2827, 1990).
Pete Seeger har, på engelska plus lite tyska tyska, sjungit in den på ”Dangerous Songs!?” (Columbia SBPG 62751, 1966) och på ”Pete Seeger” (Archive of Folk Music, Everest FS 201).
My Thoughts Are Free
Amerikansk text 1966: Pete Seeger, 1966
Die Gedanken sind frei, my thoughts freely flower
Die Gedanken sind frei, my thoughts give me power
No scholar can map them, no hunter can trap them
No man can deny, Die Gedanken sind frei
No man can deny, Die Gedanken sind frei
I think as I please and this gives me pleasure
My conscience decrees this right I must treasure
My thoughts will not cater to duke or dictator
No man can deny, Die Gedanken sind frei
No man can deny, Die Gedanken sind frei
And should tyrants can take me and throw me in prison
My thoughts will burst free like blossoms in season
Foundations will crumble and structures will tumble
And free men will cry, Die Gedanken sind frei
And free men will cry, Die Gedanken sind frei
Hos Smithsonian Folkways finns den ständigt tillgänglig i tre olika< inspelningar:
Mieczyslaw Kolinski and The Pro Arte Trio: ”Folk Songs In Concert Form” (Folkways FW 31314 102, 1979)
Mark Schlamme: ”German Folk Songs” (Folkways FW 06843, 1954)
Frank Schildt: ”Songs of Love, Play And Protest” (Folkways FW 087774, 1960).
2 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Tack för denna underbara påminnelse om kulturens livskraft genom tidens lopp. ”Tankar är fria – vem kan dem förbjuda?” känns onekligen aktuellt. Jag bodde med Roland von Malmborg och fem andra i kollektiv i hans hus i Saltsjöbaden på 1970-talet. Vi startade där Aktion Stoppa Kärnkraften med hjälp av Rolands alla Gestetner stencilapparater medan vi sjöng oss genom hela världshistorien uppror och folkrörelser i alla länder. I huset hade segelbåtsbesättningen som kämpade för en atombombsfri värld passerat på sin väg till Leningrad 1961. Fred, miljö och solidaritetsfrågorna var ständigt lika aktuella. Lustigt var när Sovjetiska fredskommitten kom på besök en gång. Vi hade förberett oss med ryska fredssånger förstås, som redan Roland kunde ur sitt förråd på femtio olika språk.
De satt där i soffan, men sjunga kunde de inte. Sjunga var något för experter. Vi sjöng förstås med glädje i alla fall.
Kjell Magnusson skulle jag gärna vilja träffa någon gång. Om jag minns rätt menade han att Haagbeslutet om folkmord i Srebenica grundade sig på en säregen begreppet folk. Det handlade inte om bosnienmuslimer utan just srebrenicamuslimer som hade så täta familjeband att om man dödade männen men släppte kvinnor och barn var det ändå folkmord. En massaker var det uppenbarligen även om kvinnor och barn släpptes fria men varför just begreppet folkmord måste användas för detta som sedan blir den övergripande berättelsen om hela Jugoslavien upplösning förefaller leda bort från sådant som Sveriges avsteg från tidigare utrikespolitiska principer.
Men man kanske ska upphöra att förvånas. Numera tycks socialdemokrater som Thage Pettersson och Maj Britt Theorin kunna definieras som ryska hybridkrigare då de håller fast vid utrikespolitiska linjen från före erkännandet av Kroatien 1992. En sak kan det dock tänkas att dessa dominerande röster mot fredsrörelsen i offentligheten inte lyckas med, sjunga. Sådant som att Tankar är fria – vem kan dem förbjuda?
Comment by Tord Björk — 2016 05 29 11:48 #
Till Tord Björk: Jag har med ytterligare en sång av Roland von Malmborg i min ”Upp till kamp!”, ”En ensams händer”, som är en översättning av Alex Comforts och Pete Seegers ”One Man’s Hands”. Den ingår i delen med fredssånger.
Comment by Enn Kokk — 2016 05 29 13:08 #