Katzenjammer på dagis

Eva Bergströms (text) och Annika Samuelssons (bild) ”Snurran på förskolan” (En bok för alla, 2016, i original på Bonnier Carlsen, 2011) handlar om kattungar som inte kommer överens men dess ärende är helt uppenbart att visa, att förskolebarn ibland blir osams men att de också kan bli vänner igen.

Snurran är en svart kattunge som har blivit ovän med och konkurrent till forna kompisen Saltis, som har ljus päls. Rivaliteten gäller dels om vem som ska få leka med de gråpälsade Sussi, Pussi och Tussi, dels om vem som ska få leka med nya hinken och spaden, även om vem som ska få använda gungan och den fina trehjulingen. Dagisfröken (en katt med bröst av människotyp!) försöker medla, men de båda arga småkatterna får rivet skinn och måste få plåster.

Det här kriget pågår länge, så länge att dagisfröken blir innerligt trött på det.

Men så en dag hittar Saltis en stor gren och säger ”Titta vad jag har hittat!” och sen ”Ska vi leka med den?”.

Och det vill Snurran.

Boken slutar med följande:

”Det är roligt att leka.
Särskilt med sin bästa kompis.
Kom ihåg det.”

Sångbok för de minsta

Linne Bies ”Leos sångbok” (En bok för alla, 2016, ursprungligen utgiven på svenska av Berghs förlag, 2008) är en fin första sångbok för de små, dessutom med stora och tydliga bilder, lätta att uppfatta för de barn mamma eller pappa eller någon annan ska sjunga de här sångerna för.

Boken är till ursprunget holländsk och hette när den kom ut 2008 ”Het liedjesboek van kleine Leon”. Mycket av det som finns i barnvisematerialet i Sverige är lån/översättningar från andra språkområden, och, för att ta några visor som finns i den här boken, ”Broder Jakob”, ”Min hatt den har tre kanter” och ”Lilla snigel” kan säkert vara kända också i Holland.

Men i stället för ”översatt av” står det i den här boken ”sammanställd av” Linda Pelenius, och jag tror att det här betyder något, nämligen att delar av en sångtext, ibland hela texten, har bytts ut för att passa bilden.

Jag vet för all del inte, om Jujja och Tomas Wieslanders ”Hej vädret” är känd också i Holland, men i några andra fall är det helt uppenbart att en avvikelse från den kända svenska text som återges har med anpassning till bilden att göra. Ett solklart exempel är när ”Lunka på” blir ”Mumsa på”. Och när ”Små grodorna” blir ”Små ankorna” är det här helt uppenbart, och just i det fallet har det här greppet den uppenbara nackdelen, att man lär en rad småbarn sjunga fel text till en mycket känd barnvisemelodi.

Nu är den här sångboken för de små i sin svenska dräkt i det stora hela mycket trevlig, så tolka inte det här som att jag vill varna för den.

Den är inte försedd med noter, men långt ifrån alla småbarnsföräldrar behärskar ju ändå sådana, och alla sångerna går ganska lätt att hitta i insjungningar på nätet – googla på sångtitel eller i förekommande fall på sångens originaltitel.

Norge: Arbeiderpartiet tappar stöd

I en ny opinionsmätning, gjord av Norstat för Vårt Land får Arbeiderpartiet ett sämre resultat än på länge.

Det ledande regeringspartiet Høyre ökar däremot med 4,3 procentenheter till 26,1 procent. I stortingsvalet 2013 fick partiet 26,8 procent av rösterna.

Regeringspartnern Fremskrittspartiet backar med 1,5 procentenheter till 17,3 procent, vilket ändå är högre än de 16,3 procent partiet fick i stortingsvalet 2013.

Deras parlamentariska stödparti, liberala Venstre, ökar med 0,5 procentenheter till 4,7 procent. I valet fick partiet 5,2 procent.

Kristelig Folkeparti, som också är stödparti åt regeringen men som diskuterar sidbyte, får 5,2 procent. I valet fick partiet 5,6 procent.

Det mittenparti, som ingick i den förra rödgröna regeringen och nu är i opposition, Senterpartiet, ökar med 0,9 procentenheter till 6,5 procent mot 5,5 procent i valet.

Navet i den förra regeringen, Arbeiderpartiet, nu i opposition, minskar med hela 3,8 procentenheter till 30,8 procent – i valet fick partiet också 30,8 procent.

Det tredje koalitionspartiet i den förra regeringen, Sosialistisk Venstreparti, ökar med 1,1 procentenheter och befinner sig med 4,5 procent alltså även i den här mätningen över fyrprocentsspärren. I valet samlade SV 4,1 procent.

Det lilla yttervänsterpartiet Rødt ökar med 0,4 procentenheter och stöds då av 2,0 procent. I valet fick partiet stöd av 1,1 procent.

Miljøpartiet De Grønne, som är blockneutralt men i kommunerna ofta samregerar med partier på vänstersidan, backar i den här mätningen med 1,5 procentenheter och hamnar då på 2,1 procent, vilket är lägre än partiets resultat i valet, 2,8 procent.

Arbeiderpartiets kraftiga nedgång är inte alldeles lätt att förklara, men valforskaren Frank Aarebrot pekar på ett par saker som kan ha spelat roll för det här bakslaget. Norsk politik är inne i en period av kompromisser, bland annat i frågan om flyktingar/invandrare. Och i debatten om arbetslöshet, annars en politisk vattendelare, har det rått stiltje under den senaste tiden.

En del regionala partisympatiundersökningar under senaste tiden har dock visat uppgång för Arbeiderpartiet, så det är väl bäst att avvakta fler mätningar, innan man drar alltför bestämda slutsatser.