Rabén & Sjögren på väg att återta rollen som Sveriges ledande barnboksförlag

Tillvaron har ett tag varit skakig för de båda KF -förlagen Norstedts och Rabén & Sjögren – ägarens ekonomi har varit lite för svag för att kunna bära fram landets näst största förlagskoncern till nya framgångar.

Nu ser barn- och ungdomsförlagsdelen, Rabén & Sjögren, ändå ut att kunna befästa sin framgång i sin del av utgivningen. Ett förlag som bland sina författare har namn som Astrid Lindgren, Barbro Lindgren, Inger & Lasse Sandberg, Gunilla Bergström (Alfons Åberg) och Ulf Löfgren är ju också svårt att slå i konkurrensen, och även några av nytillskotten – Katarina Kruusval är ett exempel, Anna Janssons ungdomsdeckare ett annat – bidrar till att behålla förlagets gamla glans.

Sedan har Rabén & Sjögren med ett par nygamla förvärv förstärkt sin strålglans.

Förlaget har fått utgivningsrättigheterna till Tove Janssons Mumin-böcker (en gång i världen i Sverige utgivna av Norstedts dotterbolag Gebers).

Och så har Jujja Wieslanders Mamma Mu-böcker flyttat från Natur & Kultur till Rabén & Sjögren, vilket även innebär att Mamma Mus tecknare Sven Nordqvist hamnar på Rabén & Sjögren.

Rabén & Sjögren kommer för övrigt att också göra en nysatsning på serier för barn, bland dem en serieversion av Mamma Mu.

Pippi att säljas i affärer

Jag är stor beundrare av Astrid Lindgrens barnböcker, däribland de tidiga böckerna om Pippi Långstrump som hon slog igenom med. Pippi Långstrump-böckerna finns även nu i min bokhylla, däribland den andra volymen ”Pippi Långstrump går ombord” från 1946 med illustrationer av Ingid Vang-Nyman.

I den finns, som kapitel två, ”Pippi går i affärer”. Den här historien gavs 2014 ut av Rabén & Sjögren i stort bilderboksformat med illustrationer i fyrfärg. Några av bilderna känner man igen från ”Pippi Långstrump går ombord”, men där förekom de i svart-vitt. Så varifrån kommer färgen och övriga illustrationer? En knapphändig men föga upplysande text om detta finns på sidan där man anger tryckår och andra tekniska data: ”Illustrationerna är restaurerade, digitaliserade och färglagda av Björn Hedlund i samarbete med Pelle Sundqvist.” Som illustratör anges här Ingrid Nyman, således befriad från den danska delen av sitt efternamn.

Jag har ändå mina aningar. Ingrid Vang-Nyman gjorde en serieversion av Pippi Långstrump – men de här serieböckerna finns på vårt sommarställe i Öregrund, där jag inte befinner mig just nu. Gissningsvis har man här använt sig av Ingrid Vang-Nymans serieteckningar men tagit sig friheter med dem när det gäller främst format.

Astrid Lindgrens historia om hur Pippi går i affärer är hur som helst helt oförändrad – jag har kollat mot originalet. Helt oproblematisk är den här återutgivningen ändå inte. Genom att publicera andra kapitlet i andra boken om Pippi Långstrump separat riskerar förlaget att den hamnar hos barn som inte har en aning om till exempel hur det kommer sig, att det går omkring en flicka som har så mycket guldpengar att hon kan köpa obegränsat med godis och leksaker åt alla traktens ungar. Men visst är det här skojigt liksom Pippis ganska vådliga tilltag att köpa massor av medicin (medusin, som hon säger) för utvärtes bruk och sen blanda det här och hälla i sig själv.

Just det här hoppas jag att ingen ung läsare tar efter.