Om flykten från Estland hos PRO

29 januari 2013 16:06 | Mat & dryck, Musik, Politik | 3 kommentarer

Nyligen var jag hos SPF i Svartbäcken och berättade mina personliga minnen från andra världskrigets Estland, flykten därifrån i pappas fiskebåt, först till Finland, sen till Sverige, och sen om mina erfarenheter av att hamna i och så småningom integreras i en helt ny språkmiljö.

I dag gjorde jag samma sak för PRO i Svartbäcken – Bengt Kettner skjutsade mig och Birgitta dit och efter mötet hem igen, detta eftersom mötet hölls i Nyby servicehus.

Det som slog mig vid båda de här tillfällena var, hur många människor mötet hade samlat. Dagens pensionärer är ju i samma ålder som jag, och många av dem hade på sin tid estniska flyktingbarn som klasskamrater, och sen är det väl i dag många pernsionärer som gör kortare båtutflykter till Tallinn, också längre resor till Estland med alla sina svenskminnen och span. Bengt har, i regi både av Svartbäckens socialdemokratiska förening och nu PRO, lett baltikumcirklar och gruppresor till de baltiska staterna. Den här PRO-föreningen har just nu en studiecirkel i gång om Lettland, en aktivitet som senare i vår avslutas med en studieresa till Rîga.

I PRO lever uppenbart fortfarande den gamla folkrörelseandan: människor möts, samtalar, lär och har samtidigt trevligt tillsammans.

Mitt anförande inramas av dragspelsmusik, spelad av Bengt Lindén: många gamla välkända godingar, bland dem ”Någonstans i Sverige”, som ju har en anknytning till den krigstid (Ulla Billquist, 1940) jag skildrar, och sen avslutar han med Lars HollmersBoeves psalm”, Lars FernslöfsAtt angöra en brygga”, en succé med Monica Zetterlund, ocm så örhänget ”Auf Wiederseh’n”.

Kaffe, och till och med macka, fick man också.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^