Melodikrysset nummer 11 2012

17 mars 2012 11:44 | Film, Politik, Prosa & lyrik, Ur dagboken | 1 kommentar

Dagens kryss var väl inte helt igenom lätt, men den som har följt Anders Eldeman länge vet ju, att det förekommer en del återbruk i hans program, av både artister och låtar.

Men i slutet av krysset bröt han mönstret: ”Liars Lie” och Lee Ann Womack har veterligen inte förekommit tidigare, och för min del har jag heller aldrig sett filmen den här låten ingick i, ”Country Strong”. Så det här var dagens för min del svåraste fråga.

”Barkaroll” ur ”Hoffmans äventyr” av Jacques Offenbach har däremot varit med förr i krysset.

Och Jim Reeves, i dag med ”Blue Side of Lonesome”, är – tycker jag – ganska lätt att känna igen.

Andra kanske inte minns Reeperbahn, men det gör jag. Det vi fick höra var deras debutsingel ”Havet ligger blankt” från 1979.

Därmed är vi inne på de svenska låtarna, för Reeperbahn är trots namnet ett svenskt band.

Till det lättaste att identifiera bland dem hör Sven Ingvars, som vi i dag hörde i ”Virus och bakterier”.

Och spelar Eldeman någon gång något svenskt som man inte genast känner igen, kan man alltid gissa på att det är något med Tommy Nilsson. Jo, det var han som lanserade ”Amelia”, som vi fick lyssna på i dag.

Östen med resten brukar också förekomma i krysset då och då. Men Östen & co har en viss charm, så även i dagens låt, ”Grilla, grilla”.

Lite melodifestival skulle vi förstås också få till livs, i dag Sanna Nielsens bidrag från 2007, ”Vågar du, vågar jag”.

Ytterligare en av dagens frågor hade viss knytning till Melodifestivalen: Helena Bergström har ju varit en av värdinnorna/ledarna i årets omgång. Hon är verkligen mångsidigt begåvad. Vi har mött henne som skådespelerska på scen och i filmer, och hon visade med sin insjungning av Jonas Gardells ”Aldrig ska jag sluta älska dig” (ur filmen ”Livet är en schlager”) att hon också kan sjunga. Och för att ytterligare illustrera hennes bredd och engagemang: Hon sitter i styrelsen för Anna Lindhs minnesfond.

”Delilah” förknippar nog flera med Tom Jones än med Loa Falkman. Men Loa är, liksom till exempel Malena Ernman, exempel på att seriösa sångartister kan vara gränsöverskridande, och Loas ”Delilah” är faktiskt riktigt hörvärd.

Återstår då en annan gränsöverskridare, Evert Taubes fina ”Min älskling, du är som en ros”. Till sitt ursprung är den en dikt av Robert Burns, ”A Red, Red Rose”.

Det kan man läsa, om man går upp under Kulturspegeln, Sångtexter, ”Min älskling du är som en ros”.