Politiska trender i Estland

3 januari 2012 14:52 | Politik | 2 kommentarer

Det estniska opinionsundersökningsföretaget TNS Emor har runt årsskiftet publicerat en rad analyser av de ledande partiernas trender under 2011 och en del faktorer bakom dessa.

Ställningen för nyliberala Reformierakond (Reformpartiet) har i stort sett bevarats: partiet är fortsatt största parti. Men det är i hög grad de yngre väljarna som bär upp partiets framgångar: Hela 38 procent av de väljare som är under 35 år stöder partiet. 35-50-åringarna ligger ungefär på partiets medeltal för samtliga väljare, 31 procent. I åldrarna 51 år och uppåt ligger stödet bland väljarna, 27 procent, obetydligt över det för Socialdemokraterna.

Det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet) visar ett omvänt mönster. Stödet bland 51-åringar och äldre är fortsatt relativt högt, 27 procent. Bland 35-50-åringarna har partiet stöd av 21 procent. Och bland dem under 35 är stödet för partiet bara 18 procent.

Bland de äldsta väljarna, de från 51 år och uppåt, är Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik erakond, i stort sett lika stort, 26 procent. I åldrarna 35-50 år är Socialdemokraterna, SDE, med 24 procent större än Centerpartiet, som får 21 procent. I åldrarna under 35 är det åter igen mer lika med 17 procent för SDE (mot 18 för Keskerakond). Socialdemokraterna växer i södra (+ 16 procent) och västra (+ 15 procent) Estland, bland högutbildade (+ 14 procent) och bland purester (+ 14 procent). Betydligt sämre lyckas partiet bland icke-ester (+ 7 procent) och människor med bara grundutbildning (+ 9 procent).

Det fjärde och sista partiet, som har plats i det estniska parlamentet, Riigikogu, är det socialkonservativa och nationalistiska IRL, Isamaa ja Res Publica Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publica). Det var tidigare aningen större än Socialdemokraterna men ligger nu ohjälpligt efter. Dess stöd bland de äldsta väljarna, de som är 51 och uppåt, är 14 procent. Obetydligt högre, 16 procent, är stödet bland 35-50-åringarna. Bland de yngsta väljarna, de under 35, är stödet också 16 procent.

För de två partier, som i 2012 års val åkte ur Riigikogu, Rohelised (De gröna) och landsbygdspartiet Rahvaliit (Folkunionen), är stödet svagt, på treprocentsnivån, där de också ligger bland de äldsta väljarna (51 år och uppåt). Bland 35-50-åringarna är stödet för De gröna fyra procent, medan endast en procent stöder Folkunionen. Bland dem under 35 får De gröna 4 procent och Rahvaliit 3. En närmast självklar kommentar här är att de här partiernas totalsiffror är så små att varje nedbrytning blir skakig.

Analyserar man läget för de tre stora partierna, ger TNS Emors specialanalyser åtminstone lite mer kött på benen.

Reformierakond tappar i universitetsstaden Tartu men ökar sitt stöd i södra Estland. I Harjumaa, Raplamaa och Järvamaa stöds partiet av hela 45 procent.

I de tre nämnda länen är Socialdemokraterna näst störst med 22 procent, tidigare dock med 24 procent. Här får Centerpartiet bara 10 procent.

I västra Estland, alltså området mot Östersjön, får Reformpartiet 36 procent, Socialdemokraterna 25 och Centerpartiet 11 procent.

I södra Estland får Reformpartiet hela 38 procent – relativt nyligen var stödet för partiet där 31 procent. SDE får där 27 procent och Keskerakond 13.

I Tartu-regionen föll Reformpartiets popularitet från 37 till 31 procent, medan stödet för Socialdemokraterna gradvis steg, från 22 till 24 till 26 procent.

I det nordöstliga Virumaa, där det bor många ryssar, ligger Keskerakond fortfarande kvar på hela 43 procent. Där får Reformierakond 23 procent, medan SDE, som nu försöker ta upp konkurrensen om de ryska rösterna med Keskerakond, än så länge bara får 19 procent. I den socialdemokratiska offensiven gent emot Estlands ryssar ingår bland annat samtal om samgående med ett litet ryskt parti och öppnande av nya, ryskspråkiga partikontor i de här östliga områdena. För närvarande har SDE partiavdelningar där på sex orter. Stödet för Socialdemokraterna, som i en rad mätningar har fått 24 procent i landsgenomsnitt, skulle kunna bli avsevärt större, om de kunde vinna över ryska centerpartisympatisörer både i Virumaa, där Keskerakond får över 40 procent av rösterna, och det andra centerfästet, Tallinn, där Centerpartiet är ett 30-procentsparti. (Den siffra som anges är 29 procent.)

Tallinn, med sina många ryssar och huvudstadens speciella karaktäristika, skiljer sig också på andra sätt från övriga Estland, när det gäller partisympatier. Det mer konservativa och traditionellt borgerliga IRL samlar här hela 18 procent, alltså långt över landsgenomsnittet. Det här går delvis ut över det större borgerliga men mer nyliberala Reformierakond, som får 26 procent, vilket är lägre än landsgenomsnittet. Också socialdemokratiska SDE får aningen lägre siffor, 20 procent, i Tallinn, men i deras fall är det säkert Centerpartiet, Keskerakond, som är förklaringen.

Stödet för Centerpartiet bland ryssarna är fortfarande formidabelt, även om partiet bland samtliga väljare har fallit från 35 till 23 procent. Ryssarna röstade för två år sen till 84 procent på Keskerakond, och även om det stödet har minskat med 8 procent, är Centern fortfarande ryssarnas favoritparti.

Men det finns också ett annat hinder för Socialdemokraternas fortsatta växt på Centerpartiets bekostnad. Bland de ester som fortfarande stöder Keskerakond finns många lågutbildade och lågavlönade, och Socialdemokraterna, som inte har profilerat sig som ett arbetareparti i traditionell mening och som bland sina ledande företrädare har många som förknippas med andra yrkes- och inkomstgrupper, framstår därför kanske inte som ett naturligt alternativ för många av Centerns kärnväljare.

Ett annat hinder för fortsatt framgång är att de unga väljarna fortfarande i så stor utsträckning tar till sig den mer individualistiska framgångsdröm som är Reformpartiets. Visserligen kommer egna livserfarenheter att krossa många av dessa optimistiska drömmar, men det skulle nog inte skada om de estniska socialdemokraterna på ett tidigare stadium kunde fånga dem med ett attraktivt alternativ.

Förstås

3 januari 2012 11:42 | Citat, Prosa & lyrik | 7 kommentarer

På plats vid det förflutnas dörr
förnimms en självklarhet:
förvisso var det bättre förr,
men vem var inte det?

Holmberg
på Namn och Nytt,
Dagens Nyheter den 3 januari 2012