Elsa Beskows sagoskatt: TRAPP

Andra delen av ”Elsa Beskows sagoskatt” (Bonnier Carlsen, 2010, i urval av Sara Hedenberg och Annika Lundeberg) heter förstås ”Tripp TRAPP trull”.

Också den här volymen är en blandning av välkänt och mindre känt.

Till det mindre kända hör sagan ”Rutbacka och Randåkra”, en moralitet som jag minns ganska vagt från ”Bubbelemuck” (ursprungligen publicerad 1921).

Den suveräna bildberättelsen ”Hattstugan” minns jag från min barndoms läsebok ”Vill du läsa?”, men den kom till redan 1930. Också ”Olles skidfärd” läste jag i min småskoleläsebok, men den är ännu äldre, från 1907.

”Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” (1918) stötte jag däremot aldrig på under de där första skolåren – men jag har den förstås numera i bokhyllan.

Från småskolans läsebok minns jag också Beskows pedagogiska läroverser ”Månaderna” och ”Dagarna i veckan”, och jag minns särskilt några av bilderna som illustrerade årets månader: stjärngossebilden, kälkåkningsbilden, julgranshämtningsbilden och inte minst oktoberbilden där de nedfallna löven lyser som guld. ”Årets saga”, som det här materialet ursprungligen ingick i, utkom redan 1927.

I flera fall har Elsa Beskows illustrationer blivit ett med sånger, vars text och/eller musik har skrivits av andra. Det gäller särskilt hennes många illustrationer till Alice Tegnérs sånger, som ”Mors lilla Olle” (1903), ”Borgmästar Munte” (1922), ”Sockerbagaren” (1903) och ”Videvisan” (1903, med text av Zacharias Topelius) – illustrationerna från 1903 ingick alla i samlingen ”Mors lilla Olle och andra visor”.

Även när det gäller det här urvalet kan jag förvisso gå med på att Elsa Beskows värld innehåller en del idyll, men inte bara. Här finns ”Häxan Avundsjuka” (ur ”Görans bok”, 1916) som exempel. Petter och Lotta råkar ut för en hundtjuv, och barnen i ”Hattstugan” bränner ner familjens bostad, en nog så reell fara att varna för, för övrigt inte bara på den tiden. Och sagan om Rutbacka och Randåkra ger exempel på vad blind auktoritetstro kan leda till.

Hon var heller inte pryd: Badande nakna barn förekommer så väl i junibilden i ”Årets saga” som i ”ABC-resan” från 1945.

Hennes enda svaga sida är en del utpräglat religiösa bilder. Hennes bild av Jesus i krubban till ”Jesusbarnets födelsedag” i ”Årets saga” är kitschig och hennes illustration till Viktor Rydbergs och Alice Tegnérs ”Gläns över sjö och strand” från 1937 långt under hennes klass. Kan det här vara fråga om en sidoeffekt av äktenskapet med Natanael Beskow?