Sommar med Gellert Tamas

2 augusti 2006 16:31 | Musik, Politik | Kommentering avstängd

Som många andra lyssnar jag, när jag kan, på ”Sommar” i P1.

I dag hade jag av flera skäl bestämt mig för att höra på sommarprogrammet med journalisten och författaren Gellert Tamas. Även jag var nyfiken på att få höra mer om hans sedermera också TV-filmade bok ”Lasermannen” (Ordfront, 2002). Dessutom är det ju alltid kul att höra, hur personer man själv har träffat – han har bland annat intervjuat mig för Palmecentrets tidning – utformar sitt program.

”Lasermannen” kom men först så småningom.

Gellert Tamas började, ackompanjerad av ungersk musik, med att berätta om sin ungerska familj och dess flykt, så småningom, till Sverige och Skåne.

Gellert Tamas sommarprogram var ovanligt, därför att det var så journalistiskt utformat: med hjälp av den svenske radiojournalisten Kurt Anderssons röst fick lyssnarna uppleva, när det gäller de äldre radiolyssnarna återuppleva, ungernrevolten de där svarta höstdagarna 1956.

I familjen Gellerts fall ledde sovjettruppernas nya inmarsch och revoltörernas nederlag till flykt i roddbåt till Österrike. En spårvagnsfärd i Wien gav ett av programmets mest gripande bilder: Den kvinnliga konduktören tar av sig uniformsmössan och går runt bland de österrikiska passagerarna och samlar in pengar, en slant här, en slant där, och så ger hon det hon har fått ihop till det ungerska paret i spårvagnen med den enkla förklaringen: ”Vi vet hur ni har det.”

Jag har själv varit med om något liknande, fast i Juniskär, Sverige, dit vi efter krigsslutet hade kommit som utblottade flyktingar. Det var strax före jul. Plötsligt hörde vi ett ljud ute i farstun. När vi tittade ut, såg vi en stor kasse stå där, full av mat, julgotter och julklappar till oss barn. Givaren var själv åter uppslukad av vintermörkret. Han eller hon förstod hur vi hade det men var inte ute efter att spegla sin förträfflighet i våra tacksamma ögon. Vi fick aldrig reda på vem det var.

Men tillbaka till Gellert Tamas. Det var när han hade talat om hur väl alla vi flyktingar blev mottagna i 1940- och 1950-talens Sverige, som han förde in fallet lasermannen i sitt sommarprogram. Hans teori i boken ”Lasermannen” är nämligen, att lasermannen inte var en ensam galning utan kan ses som en spegling av den tid, som präglades av Ian och Bert och andra likasinnade.

Bilden av detta hårdhjärtade Sverige är egentligen mycket mer drabbande och hjärtskärande än de privata bilder av mänsklig värme och solidaritet, som Gellert Tamas i sitt program och jag ovan förmedlar.

Ordfront säljer Grönköpings Veckoblad/Söndagsnisse Strix samt Lyrikvännen

2 augusti 2006 12:08 | I skottgluggen, Media, Prosa & lyrik, Serier | Kommentering avstängd

Enligt en artikel på dagens DN Kultur (2 augusti 2006) är det nu klart, att Ordfront säljer de satiriska humortidningarna Grönköpings Veckoblad och Söndagsnisse Strix till förlaget Lind & co. Lind & co är ett mindre, kvalitetsinriktat förlag, ett av de där som har fått en nisch på marknaden, när de stora förlagen har satsat mer på lättsåld, lönsam bokutgivning och samtidigt har stramat åt utgivningen av till exempel moderna klassiker.

Lind & co, under ledning av Kristoffer Lind, blir nog en bra ägare, men det är synd att Ordfront inte orkade fortsätta.

Enligt samma artikel ser det ut som att det blir Ellerströms, som får köpa Lyrikvännen av Ordfront. Om Lyrikvännen och Lyrikklubben, den som startade som FiBs lyrikklubb, har jag skrivit tidigare här på bloggen: vädjat till Ordfront att tänka om i fråga om försäljningen.

Ska tidskriften nu ändå säljas, är Ellerströms inget dumt val; förlaget i fråga är väl förresten redan nu delägare. Lyrikutgivning, som är Ellerströms specialitet, är ju ingen lukrativ sysselsättning, men Ellerströms har vid det här laget i många år lyckats hålla näsan ovanför vattnet, detta trots – eller kanske på grund av – att förlaget har upprätthållit en strikt kvalitetslinje i sin utgivning; Ellerströms har en milt talat spännande utgivning.

Ellerströms har ännu mindre resurser än Ordfront, men det som talar för att Ellerströms kanske ändå kommer att lyckas med det som Ordfront inte riktigt har klarat av är förläggaren själv, Jonas Ellerström. Han är en sån där person som à la Lyrikklubbens skapare Stig Carlson förenar hängivenhet för och kunskap om poesi med djärvhet och driftighet.

Det man kan undra över är varför Ordfront eller för den delen mycket större förlag som Norstedts inte lyckas härbärgera kreativa förläggare av typen Jonas Ellerström hos sig. Sådana måste ges mycket stor frihet (även att chansa) och få vara utan tyglar (få lov att fatta snabba och impulsiva beslut). Det innebär risker. Men i gengäld vinner man i kreativitet.

En följd av de stora förlagens överdrivna försiktighet har blivit, att det i dag finns en rad mindre förlag, vars utgivning i genomsnitt är vida mer spännande än förlagsjättarnas. Utöver de båda redan nämnda vill jag framhålla det mycket egensinniga Bakhåll (allt från serier till Kafka), Modernista (med sin förnämliga utgivning av moderna klassiker) samt Tranan och Leopard (med bred utgivning av litteratur från andra delar av världen än vår).

Men för att återvända till Ordfront och Lyrikvännen: Av DN-artikeln framgår inte om Lyrikklubbens backlist ingår i försäljningen. Där finns mängder av böcker, som Ordfront under sin ägarskapsperiod dumt nog, trots propåer därom, inte har gett sig in på att återutge. Det är därför bara att hoppas att Lyrikklubbens backlist följer med till Ellerströms. Jonas Ellerström kommer att se till, att delar av den åter blir tillgängliga.

***

Svenska alternativseriers flaggskepp, Galago, blir däremot kvar hos Ordfront. Dock byter tidskriften skepnad i höst, blir en återkommande bok, som Ordfront därmed hoppas kunna sälja även genom bokhandeln. Lycka till!

Ordfronts seriealbumsutgivning under Galago-etiketten fortsätter också och är understundom mycket fin; jag skrev själv nyligen om Mariane Satrapi. Men det finns mycken mark att återta. Många forna Galago-tecknare finns i dag på andra förlag som Kartago, Optimal och Bakhåll.

***

Slutligen separeras nu Ordfronts återstående verksamheter, förlaget, bokklubben Bokfront och tidskriften Ordfront magasin. Det kommer således att bli möjligt att vara medlem i bokklubben utan att prenumerera på Ordfront magasin och omvänt att prenumerera på Ordfront magasin utan att vara med i bokklubben.

Det gör det rimligen billigare för medlemmen eller prenumeranten i det enskilda fallet. Vad det betyder för helheten vet man förstås däremot inte. Den som lever får se.