Norge: Arbeiderpartiet ser ändå ut att bli störst i valet

31 augusti 2017 21:39 | Politik | Kommentering avstängd

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den. I en mätning har Høyre till och med varit större än Arbeiderpartiet. Att det skulle gå riktigt så illa dementeras av de senaste dagarnas opinionsmätningar, men Arbeiderpartiet ligger ändå dåligt till.

Den undersökning Kantar TNS gjorde för TV 2 och som publicerades den 29 augusti gav Arbeiderpartiet en knapp ledning:

Høyre 24,2 procent (+ 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,7 procent (+ 1,9)
Venstre 3,1 procent (- 0,3)
Kristelig Folkeparti 4,9 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 10,3 procent (- 1,4)
Arbeiderpartiet 25,6 procent (- 5,0)
Sosialistisk Venstreparti 5,2 procent (+ 0,9)
Rødt 3,8 procent (+ 2,0)
Miljøpartiet De Grønne 5,2 procent (+ 1,3)

Norstats undersökning, genomförd den 22-28 augusti för Vårt Land den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 25,1 procent (+ 1,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,3 procent (+ 0,3)
Venstre 3,9 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 10,4 procent (- 0,8)
Arbeiderpartiet 25,7 procent (- 0,8)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+- 0)
Rødt 2,6 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (- 0,3)

Respons Analyses undersökning, genomförd den 28-30 augusti för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen den 31 augusti, gav följande resultat:

Høyre 23,9 procent (- 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 16,6 procent (+ 1,1)
Venstre 4,9 procent (+ 1,2)
Kristelig Folkeparti 5,4 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 8,6 procent (- 2,0)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 1,2)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ 1,7)
Rødt 2,4 procent (- 0,8)
Miljøpartiet De Grønne 4,7 procent (+ 0,6)

I samtliga dessa undersökningar ligger alltså Arbeiderpartiet högre än Høyre. Det senare partiet kan ändå göra ett bra resultat, men ännu bättre går det för koalitionspartnern Fremskrittspartiet. Kristelig Folkeparti ligger i samtliga mätningar över spärren, medan liberala Venstre fortfarande har svårigheter att klara den. På vänstersidan ligger både Senterprtiet och Sosialistisk Venstreprti över sina valresultat, medan Rødt har svårt att komma upp i fyra procent. Miljøpartiet De Grønne är nu i flera mätningr – men inte i alla – över spärren.

Ísland: Socialdemokraterna tappar stöd även i Reykjavík

31 augusti 2017 15:21 | Politik | Kommentering avstängd

Den politiska opinionen i stora städer, främst huvudstäder, avviker ofta från den som kännetecknar landet i övrigt. Levnadsmönstret och sättet att försörja sig skiljer sig inte bara om man jämför med ren landsbygd, och det här gäller förstås också erfarenheter och värderingar. Det här blir också tydligt i fallet Reykjavík, och till det bidrar förstås huvudstadens andel av landets totala befolkning: av Íslands cirka 215.000 invånare bor i runda tal 123.000 i Reykjavík.

När Samfylkingin (Socialdemokraterna) i det senaste valet till Alltinget (Riksdagen) gick på en stjärnsmäll, gick det ändå relativt hyfsat för partiet i Reykjavík, men i den senaste rent lokala (med sikte på fullmäktige) opinionsmätningen i huvudstaden hade högerborgerliga Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) blivit största parti och puttat ner Socialdemokraterna på andra plats.

I en ny opinionsmätning, publicerad i Frettablaðið, fortsätter nedgången för Socialdemokraterna, som nu också i huvudstaden passeras av Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna).

I kommunvalet 2014 blev fördelningen av rösterna i den isländska huvudstaden den här:

Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, blev största parti med 31,9 procent av rösterna.
Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, blev näst störst med 25,7 procent.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, fick 8,3 procent.
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, stöddes av 11,0 procent.
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett centristiskt och liberalt parti, samlade 10,7 procent.
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, stöddes av 6,9 procent.

Socialdemokraterna, De vänstergröna, Ljus framtid och Piratpartiet fick sammanlagt 61,7 procent av rösterna, vilket gav nio av femton mandat i fullmäktige, och de nämnda partierna bildade tillsammans ett majoritetsstyre.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av Gallup för Viðskiptablaðið, fördelar sig partisympatierna i Reykjavík så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 34,2 procent (+ 8,5 procentenheter jämfört med valet).
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 17,8 procent (+ 9,5).
Samfylkingin (Samlingsfronten), alltså Socialdemokraterna, 13,7 procent (- 18,2).
Píratar (Piratpartiet) 12,4 procent (+ 6,5).

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) får nu 2,7 procent (-8,0) och Björt framtíð (Ljus framtid) får 2,7 procent (- 12,9) och kommer då inte in i fullmäktige.

I stället ser två för det här fullmäktige nya partier ut att ta plats där:
Flokkur fólksins (Folkets parti) får 7,1 procent.
Viðreisin (Renässans) får 5,8 procent.

18 procent av de intervjuade hade inte bestämt sig för hur de skulle rösta, och 12 procent skulle rösta blankt eller avstå från att rösta.