Sommar i P1 med Jonna Bornemark

3 augusti 2017 22:01 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | Inga kommentarer

I egenskap av pappa och därmed bekant med vad barnen lyssnade på är jag förstås förtrogen med Gullan Bornemark och hennes sånger. Själv har jag med stort utbyte läst deckare av Kjell-Olof Bornemark – läs gärna mer om honom under Kulturspegeln, Deckare. Däremot visste jag före dagens ”Sommar” ingenting om den som var sommarpratare i dag, Jonna Bornemark, inte heller vem hennes pappa var, han som spelar en viss roll för vad hon skulle komma att ägna sig åt i livet.

Nå, dagens ”Sommar” visade att hon kan stå på egna ben, så det är inte det. Men själv tror jag att vi alltid är präglade också av erfarenheter från och värderingar präglade av viktiga människor i vårt liv, inte minst våra föräldrar.

I samtalen med sin pappa kom Jonna Bornemark tidigt in på sådant som måste ses som filosofiska frågor, och när hon vid ett tillfälle på den fråga hon ställde till honom fick svaret ”Det har jag ingen aning om”, triggade detta henne ytterligare och bidrog till att hon senare under sin studietid gick över från psykologi till filosofi.

Jonna Bornemark blev sedan docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola.

Jag är själv en människa med stark dragning till rationalism, även historiematerialism, så det är under visst intellektuellt motstånd jag noterar, att hon för sin del också har hämtat ganska mycket tankegods från religion och då inte bara den religion vi känner till från vårt eget samhälle. Men jag är ändå road, till och med när hon utmanar mer normala Sommar-lyssnare genom att förhålla sig till och referera till exempel Mechthild av Magdeburg.

Hennes pappa hade enligt hennes mening i det här stycket en för ensidig hållning – hon säger själv att hon kommer från en icke-religiös familj. Men vad mer exakt som har fått henne själv att inta den ståndpunkt hon har framgår inte riktigt, mer än att hennes hållning allmänt är lyssnande och prövande. Hon säger sig också ha lärt sig mycket om sig själv även vid studiet av mycket avlägsna religioner.

Annat i hennes sommarprogram är mer begripligt för mig: Vår kunskap har sina gränser. New Public Management har för ensidigt fått prägla arbetslivet – ett ensidigt produktivitetstänkande riskerar att, som i hennes eget fall, föra oss till sjuksängen. Vi är sällan bara offer – vi bär också en förövare inom oss.

Mer tveksam är jag till hennes öppna hållning till tiggare. Missförstå mig nu inte: Jag är för generositet och ekonomisk utjämning, men individuella allmosor löser ju i grunden inga problem.

Hennes öppna hållning till yngste sonens autism finner jag sympatisk.

Musikvalet i programmet utmärks främst av att hon bara spelar kvinnliga artister, bland dem flera som vi har mött i tidigare sommarprogram i år: Robyn (”Don’t Fucking Tell Me What To Do”), Miriam Bryant (”Last Soul On Earth”) och så den artist och den låt som har spelats flest gånger i årets ”Sommar”, Barbro Hörberg med ”Med ögon känsliga för grönt”.

Men vi får också höra låtar med Laleh, Aretha Franklin, Billie Holiday (”All Of Me”), Laurie Anderson, P J Harvey, Pink och Nina Simone.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^