Ísland: Socialdemokraterna byter namn? Och vilken väg väljer Gröna Vänstern?

22 augusti 2017 22:34 | Politik | Inga kommentarer

De isländska socialdemokraterna, Samfylkingin (Samlingsfronten), som förr var ett av landets större partier, gjorde i valet till Alltinget (Riksdagen) i oktober 2016 ett katastrofval: fick bara 5,7 procent, vilket gav tre mandat. Partiet blev därmed det minsta i Alltinget.

Partiledaren, som var en av de tre invalda, avgick från partiledarposten, och ny partiledare blev Logi Már Einarson.

Sedan har stödet för partiet ökat något, men det ligger fortfarande på en historiskt låg nivå, detta utan att det har förts någon mer självprövande inre diskussion om partiets kurs. Möjligen har detta som bakgrund det faktum, att Samfylkingin är en sammanslagning av fyra olika partier, bland dem Kvennalistinn (Kvinnolistan); också delar av motsvarigheten till svenska Vänsterpartiet anslöt sig. Efter den här sammanslagningen var Samfylkingin ett ganska radikalt socialdemokratiskt parti, en kurs som man senare vinglade bort från. Märk att partiet före kursändringen var ett av landets största och också fick bilda regering.

Partiets mörka läge har efter det senaste valet till och med fått i Ísland kända socialdemokrater att föreslå en nedläggning av partiet.

Betydligt bättre än i landet i övrigt gick det för Socialdemokraterna i huvudstaden, Reykjavík – märk att Reykjavík med isländska mätt är en mycket stor stad – och det är också därifrån krav på förändringar nu kommer. Eva H Baldursdóttir från Reykjavík har nyligen föreslagit, att partiet skulle byta namn, och det kan man naturligtvis göra, även om det nog är viktigare att diskutera partiets ideologiska kurs och politiska krav. Något formellt förslag om vad partiet i så fall skulle heta finns inte, och partiledaren säger att han vill vänta till partikongressen den 27 oktober (då han för övrigt själv kan komma att också kongressväljas till posten som partiledare).

Socialdemokratins roll som ledande vänsterparti har i och efter det senaste alltingsvalet övertagits av Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir. Partiet fick i valet 2016 15,9 procent och 11 mandat, vilket gjorde det till Íslands näst största parti. Därefter har det här partiet växt ytterligare, periodvis nafsat det regeringsledande högerpartiet i hälarna.

Ett av Gröna Vänsterns problem är att partiet både bland sina väljare och sina medlemmar rymmer ett brett (vänster)spektrum.

Partiledaren Katrín Jakobsdóttir är en röstmagnet och mycket populär i sitt parti, men hon kommer från Reykjavík och är ganska ung, hör dessutom till de vänsterpolitiker som inte kategoriskt avvisar isländskt EU-inträde i någon form.

Vice ordförande är Björn Valur Gislason, som dock nu har aviserat sin avgång. Bakom det här ligger ingen schism – själv anger han som skäl att partiet inför kommunalvalet nästa år vid partiets landsmöte i oktober bör få välja en ny vice ordförande – men de faktorer som sannolikt har fått honom att lämna viceordförandeposten är följande: Han är inte ung, och även om han nog i egenskap av partiets vice ordförande skulle ha god chans att få efterträda Jakobsdóttir, har hon utsikter att sitta kvar ganska länge på ordförandeposten. Han kommer själv från Ólafsfjörður, inte från Reykjavík, och har två gånger misslyckats med att bli vald till Alltinget som representant för huvudstaden. Och vad som är kanske ännu viktigare: Han står nära de näringar, fiske och jordbruk, som till stor del bär upp det isländska EU-motståndet.

Tilläggas kan att de isländska socialdemokraterna är ett av Íslands två mycket EU-positiva partier, båda mycket små.

Eesti/Estland: Vad händer med Centern, och kommer Socialdemokraterna att ta många av partiets ryska röster?

22 augusti 2017 0:14 | Politik | 2 kommentarer

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,2 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Kantar Emor har för nyhetsbyrån BNS och tidningen Postimees genomfört en partisympatimätning, som har publicerats den 18 augusti:

Reformierakond (Reformpartiet) 27,6 procent (i juli 26,4 procent, i juni 25,4 procent).
Keskerakond (Centerpartiet) 22,8 procent (i juli 23,1 procent, i juni 25,1 procent).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 17,2 procent (i juli 15,9 procent, i juni 16,2 procent).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 14,6 procent (i juli 14,8, i juni 14,2 procent).
Vabaerakond (Fria partiet) 9,4 procent (i juli 7,4 procent, i juni 8,5 procent).
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 3,8 procent (i juli 6,3 procent, i juni 6,6 procent).
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 3,7 procent (i juli 5,4 procent, i juni 3,2) procent.

De gröna har alltså åter hamnat under femprocentsspärren. EKRE är större än SDE. IRL är åter under spärren. Och Reformpartiet är markant större än regeringsledande Centern.

Stödet för den sittande koalitionsregeringen har fallit till 41 procent (mot 44 procent i juli och 46 procent i juni).

Mätningen gjordes 11-17 augusti; 1.257 personer i åldrarna 18-74 år intervjuades. Av dessa svarade 28,6 procent ”vet ej” på partisympatifrågan.

Av speciellt intresse inför kommunalvalet i Tallinn, där en mycket stor del av Estlands ryssar bor, är den del av mätningen som gäller just huvudstaden.

Keskerakond är landets ”ryssparti”, men Sotsiaaldemokraatlik erakond har tagit upp kampen om de ryska rösterna, bland annat valt en ryss, Jevgeni Ossinovski, till ordförande.

Enligt den undersökning som refereras ovan stöder ryssar (och andra minoriteter) främst Keskerakond (72,5 procent). Motsvarande siffra för SDE är 12,0 procent och för Reformierakond 5,9 procent.

Av esterna stöder 33,7 procent Reformierakond, 21 procent EKRE, 15,3 procent (S) och 8,9 procent Keskerakond.

Den stora andelen ryssar i Tallinn har under de senaste valperioderna medfört att Centern har haft egen majoritet i Tallinn, alltså i fullmäktige. När nu centerledaren Edgar Savisaar har avsatts både av sitt eget parti och i Tallinn, ska det bli mycket intressant att se om detta också rubbar Centerns ställning i Tallinn. Socialdemokraterna satsar där hårt på att bryta centerenväldet; flera av partiets ledande politiker, bland dem också partiledaren Jevgeni Ossninovski, kandiderar i Tallinn.

Kantar Emors undersökning för BNS och Postimees innehåller därför en delundersökning, som gäller huvudstaden, Tallinn.

Enligt den stöds Keskerakond av 33,5 procent, Reformierakond av 27,1 procent, Sotsiaaldemokraatlik erakond av 14,0 procent, Konservatiivne rahvaerakond av 11,5 procent, Vabaerakond av 5,9 procent och Eestimaa rohelised av 5,6 procent. Inget annat parti klarar spärren; IRL stöds till exempel bara av 2,3 procent.

Fast den här undersökningen gäller rikspolitiken, inte det kommande fullmäktigevalet, som kan ge ett annat resultat. Bland annat kan den socialdemokratiska satsningen på Tallinn ge resultat, och en stor osäkerhetsfaktor är Edgar Savisaars och ryska centerpartisters aviserade spränglista.

Själv har jag i 80-årspresent av min hustru fått en resa till mitt gamla hemland, Estland, och vi kommer förstås att bland annat besöka min barndoms hemby, Juminda. Men i enlighet med mitt önskemål kommer resan att läggas så, att vi också kan delta i Socialdemokraternas valvaka i Tallinn den 15 oktober. Den kan komma att bli mycket spännande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^