Ísland: Socialdemokraterna byter namn? Och vilken väg väljer Gröna Vänstern?

De isländska socialdemokraterna, Samfylkingin (Samlingsfronten), som förr var ett av landets större partier, gjorde i valet till Alltinget (Riksdagen) i oktober 2016 ett katastrofval: fick bara 5,7 procent, vilket gav tre mandat. Partiet blev därmed det minsta i Alltinget.

Partiledaren, som var en av de tre invalda, avgick från partiledarposten, och ny partiledare blev Logi Már Einarson.

Sedan har stödet för partiet ökat något, men det ligger fortfarande på en historiskt låg nivå, detta utan att det har förts någon mer självprövande inre diskussion om partiets kurs. Möjligen har detta som bakgrund det faktum, att Samfylkingin är en sammanslagning av fyra olika partier, bland dem Kvennalistinn (Kvinnolistan); också delar av motsvarigheten till svenska Vänsterpartiet anslöt sig. Efter den här sammanslagningen var Samfylkingin ett ganska radikalt socialdemokratiskt parti, en kurs som man senare vinglade bort från. Märk att partiet före kursändringen var ett av landets största och också fick bilda regering.

Partiets mörka läge har efter det senaste valet till och med fått i Ísland kända socialdemokrater att föreslå en nedläggning av partiet.

Betydligt bättre än i landet i övrigt gick det för Socialdemokraterna i huvudstaden, Reykjavík – märk att Reykjavík med isländska mätt är en mycket stor stad – och det är också därifrån krav på förändringar nu kommer. Eva H Baldursdóttir från Reykjavík har nyligen föreslagit, att partiet skulle byta namn, och det kan man naturligtvis göra, även om det nog är viktigare att diskutera partiets ideologiska kurs och politiska krav. Något formellt förslag om vad partiet i så fall skulle heta finns inte, och partiledaren säger att han vill vänta till partikongressen den 27 oktober (då han för övrigt själv kan komma att också kongressväljas till posten som partiledare).

Socialdemokratins roll som ledande vänsterparti har i och efter det senaste alltingsvalet övertagits av Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir. Partiet fick i valet 2016 15,9 procent och 11 mandat, vilket gjorde det till Íslands näst största parti. Därefter har det här partiet växt ytterligare, periodvis nafsat det regeringsledande högerpartiet i hälarna.

Ett av Gröna Vänsterns problem är att partiet både bland sina väljare och sina medlemmar rymmer ett brett (vänster)spektrum.

Partiledaren Katrín Jakobsdóttir är en röstmagnet och mycket populär i sitt parti, men hon kommer från Reykjavík och är ganska ung, hör dessutom till de vänsterpolitiker som inte kategoriskt avvisar isländskt EU-inträde i någon form.

Vice ordförande är Björn Valur Gislason, som dock nu har aviserat sin avgång. Bakom det här ligger ingen schism – själv anger han som skäl att partiet inför kommunalvalet nästa år vid partiets landsmöte i oktober bör få välja en ny vice ordförande – men de faktorer som sannolikt har fått honom att lämna viceordförandeposten är följande: Han är inte ung, och även om han nog i egenskap av partiets vice ordförande skulle ha god chans att få efterträda Jakobsdóttir, har hon utsikter att sitta kvar ganska länge på ordförandeposten. Han kommer själv från Ólafsfjörður, inte från Reykjavík, och har två gånger misslyckats med att bli vald till Alltinget som representant för huvudstaden. Och vad som är kanske ännu viktigare: Han står nära de näringar, fiske och jordbruk, som till stor del bär upp det isländska EU-motståndet.

Tilläggas kan att de isländska socialdemokraterna är ett av Íslands två mycket EU-positiva partier, båda mycket små.