Suomi/Finland: Sannfinländarna åker ut ur regeringen

Jag har tidigare skrivit om den regeringskris valet av den högerextreme och främlingsfientlige Jussi Halla-aho till ny ordförande i Perussuomalaiset (Sannfinländarna) har utlöst. Som väntat har ledarna för de två övriga regeringspartierna, statsminister Juha Sipilä från Suomen Keskusta (Centern) och finansminister Petteri Orpo från Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), efter dagens partiledarrunda meddelat, att Sannfinländarna nu måste lämna regeringen.

Om den nya regeringen förutom av Centern (49 ledamöter i Eduskunta, Riksdagen) och Samlingspartiet (37 ledamöter) också kommer att inrymma representanter för Svenska Folkpartiet (10 ledamöter) och Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna, 5 ledamöter) räcker det för minsta möjliga majoritet, 101 ledamöter av sammanlagt 200 – Sannfinländarna hade efter en övergång till Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokraterna) 37 ledamöter.

Men sen handlar det förstås också om hur Sannfinländarnas representanter i regering och riksdag beslutar sig för att göra. Vi vet till exempel att deras avgående ordförande, Timo Soini, gärna hade velat sitta kvar på sin post som utrikesminister.

Soini och många med honom kommer ursprungligen från det 1995 konkursade Suomen Maaseuden Puolue (Finlands landsbygdsparti), som förvisso hade finsknationella drag men ändå inte primärt var ett rasistiskt parti. När nu Sannfinländarna har tagits över av mer extrema krafter – det här speglas inte bara i valet av ny partiordförande – kan ju de gamla landsbygdspartiserna välja nya arenor för sitt politiska engagemang, antingen i andra förefintliga partier eller i ett återstartat landsbygdsparti.

Sabine Meyer spelar Mozart

”Mozart Clarinet Concerto”, Mozarts klarinettkonsert från 1791, har fått namnge Sabine Meyers Mozart-CD, ursprungligen inspelad i Dresden och utgiven av Warner i Tyskland 1990, 2015 återutgiven av Warner (0724356689729). Sabine Meyer, gift Vonk, är en mycket skicklig instrumentalist, och här gör hon dessutom ett lyckat försök att återskapa det ljud den på Mozarts tid använda basklarinetten hade. Det inledande allegrot är mycket känt och återkommer i variationer i den avslutande satsen, andantino con variazioni.

Tillsammans med henne spelar en liten ensemble under ledning av Hans Vonk: Diethelm Jonas, oboe, Bruno Schneider, franskt horn, och Sergio Azzolini, fagott.

Det andra verk de här musikerna spelar, ”Sinfonia Concertante in E-flat major”, är mer omdiskuterat. Mozart tycks ur minnet och dessutom tämligen fritt ha använt sig av en komposition av Giuseppe Maria Cambini. Sedan hann Mozart tydligen heller inte teckna ner det här verket, och den nedteckning, ovisst av vem, som sedan hittades och nu använts är upphovsrättsligt omtvistad. Hur som helst är den intressant nog för att spelas, också finnas med på den här CDn.

Danmark: Yttervänsterpartiet Alternativet ligger högt

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 11 juni publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau:

Socialdemokratiet 26,1 procent
Radikale Venstre 6,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,9 procent
Enhedslisten 9,4 procent
Alternativet 6,0 procent
Venstre 17,9 procent
Dansk Folkeparti 18,8 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 6,1 procent
Nye Borgerlige 1,0 procent

Också här ligger Socialdemokratiet i jämnhöjd med sitt valresultat. Yttervänsterkoalitionen Enhedslisten har ett mycket högt stöd.

På den borgerliga sidan har Dansk Folkeparti aningen högre stöd än Venstre.

Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,7 procent
Radikale Venstre 5,7 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 5,8 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 18,2 procent
Konservative Folkeparti 4,1 procent
Liberal Alliance 5,9 procent
Nye Borgerlige 1,4 procent

Norge: Chockresultat för Arbeiderpartiet

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

En ny mätning publicerades den 12 juni:

Norfaktas mätning gjordes under perioden 6-7 juni för Nationen och Klassekampen.

Høyre 25,5 procent (+ 1,6 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,4 procent (+ 1,4)
Venstre 3,0 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,4 procent (- 0,6)
Senterpartiet 12,1 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 28,5 procent (- 5,2)
Sosialistisk Venstreparti 4,7 procent (+ 1,0)
Rødt 2,5 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,3)

Venstres kris verkar vara mer eller mindre konstant.

Men det verkligt anmärkningsvärda med den här mätningen är Arbeiderpartiets mycket låga siffra. Efter förlusten i förra stortingsvalet och det därpå följande partiledarbytet lyckades ju Jonas Gahr Støre vända partiets låga stöd; som bäst har Arbeiderpartiet i opinionsmätningarna varit uppe i in emot 40 procent. Varken texterna i de tidningar, där den aktuella mätningen har publicerats, eller andra ledarsidor jag har kollat innehåller några analyser av vad som har förorsakat det här häftiga opinionsraset – Arbeiderpartiet ligger i den här mätningen bara en liten bit över Høyre. För egen del kan jag tänka mig – fast det är alltså bara gissningar – att Arbeiderpartiet förlorar stöd i Distriktsnorge – på kusten och i de många små samhällen och jordbruk naturen, det vill säga fjälldalarna skapar. Det här är grogrund för ett utbrett motstånd mot oljeutvinning som hotar fisket, mot kommun- och fylkessammanslagningar och mot rationalisering av jordbruksnäringen. Det gamla Arbeiderpartiet hade som paroll ”Bygd og by”, alltså ”Land och stad”.