Norge: EES-motståndet minskar men EU-motståndet är fortfarande mycket stort

20 juni 2017 22:53 | Politik | Kommentering avstängd

Sentio Research har för tidningarna Klassekampen och Nationen undersökt norrmännens inställning till EES-avtalet och till EU-anslutning.

2012 sa 46 procent ja till EES-avtalet, medan 34 procent svarade nej.

Nu, fem år senare, säger 56 procent ja till EES-avtalet, 27 procent nej och 17 procent svarar ”vet inte”. EES-motståndet har alltså avtagit, medan stödet för aStortinget har påverkat opinionen, så också debatten om Brexit.

Också EU-motståndet minskar. 24 procent är nu för EU-medlemskap. Men fortfarande är 65 procent av norrmännen mot att Norge går med i EU.

1.000 personer har intervjuats per telefon.

Norge: Flera mindre partier kan råka illa ut i nästa stortingsval

20 juni 2017 22:30 | Politik | Kommentering avstängd

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 20 juni kom ytterligare en opinionsmätning, den här gången gjord av Kantar TNS för TV 2:

Høyre 22,3 procent (- 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (+ 2,1)
Venstre 2,8 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 14,5 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 0,9)
Sosialistisk Venstreparti 3,5 procent (- 0,9)
Rødt 2,6 procent (+ 0,9)
Miljøpartiet De Grønne 2,1 procent (+- 0)

Venstres kris består, så även MDGs. SVs stöd är skakigt. Liberala Venstre kan, om det låga stödet består, åka ur Stortinget – men de här partierna kan alla få mandat i Oslo, där de lokalt är starkare.

Arbeiderpartiets siffra är ju inte imponerande, men partiet har legat lägre.

Sentio har åt Sosialistisk Venstreparti den 13-18 juni gjort en opinionsmätning som gäller partival i Oslo i nästa stortingsval (OBS! – alltså inte i ett kommunalval). I den norska huvudstaden fördelade sig partisympatierna då så här:

Høyre 29,8 procent
Fremskrittspartiet 6,7 procent
Venstre 6,9 procent
Kristelig Folkeparti 3,0 procent
Senterpartiet 4,0 procent
Arbeiderpartiet 29,0 procent
Sosialistisk Venstreparti 8,1 procent
Rødt 4,7 procent
Miljøpartiet De Grønne 6,0 procent

Här är alltså Høyre snäppet större än Arbeiderpartiet, medan Fremskrittspartiet ligger på en mycket lägre nivå än i landsgenomsnittet. Liberala Venstre är i Oslo märkbart större än i landet i stort, så även SV och MDG. Rødt kan få mandat i huvudstaden och kanske också Senterpartiet, som traditionellt är svagt i Oslo. Men Kristelig Folkeparti har inga stora supporterskaror i landets största stad.

Eesti/Estland: Centern och Reformpartiet jämnstora. Främlingsfientliga Konservativa folkpartiet på tredje plats

20 juni 2017 21:29 | Politik | Kommentering avstängd

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Kantar Emor har för tidningenPostimees och nyhetsbyrån BNS under perioden 9-6 juni genomfört en partisympatimätning, som omfattade 1.125 personer i åldrarna 18-74 år. Av dessa kunde 22,6 procent inte uppge någon partisympati:

Reformierakond (Reformpartiet) 25,4 procent (27,5 procent i förra mätningen).
Keskerakond (Centerpartiet) 25,1 procent (21,8 procent i förra mätningen).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 16,2 procent (13,4 procent i förra mätningen).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 14,2 procent (17,8 procent i förra mätningen).
Vabaerakond (Fria partiet) 8,5 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 6,6 procent.

Det här betyder att det ledande regeringspartiet, Keskerakond, och det ledande oppositionspartiet, Reformierakond, nu är ungefär jämnstora. Sotsiaaldemokraatlik Erakond, också i regeringsställning, fortsätter att ligga under sitt resultat i förra valet och tappar stöd – en del ryska väljare tycks ha gått tillbaka från Socialdemokraterna till Centern, som ju sedan länge är estlandsryssarnas parti par preference. Tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, IRL, är kvar på en mycket låg nivå men har även den här gången lyckts ta sig över femprocentsspärren. Det främlingsfientliga EKRE är i den här mätningen större än Socialdemokraterna. Stödet till Konservativa folkpartiet har växt främst bland män.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^