Norge: Strid på kniven runt spärren

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

En ny mätning publicerades den 9 juni:

InFacts mätning gjordes under perioden 2-7 juni för Verdens Gang.

Høyre 20,5 procent (- 1,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,5 procent (+ 1,3)
Venstre 3,2 procent (- 0,7)
Kristelig Folkeparti 4,8 procent (- 0,7)
Senterpartiet 11,8 procent (- 0,9)
Arbeiderpartiet 32,3 procent (- 0,3)
Sosialistisk Venstreparti 4,5 procent (+ 0,1)
Rødt 3,5 procent (- 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,6 procent (+ 0,6)

Det enda notabla här är uppgången för två av de små partierna. Både Rødt och, för första gången på länge, MDG närmar sig spärrgränsen. Men vi bör avvakta även andra mätningar. Venstres kris verkar vara mer eller mindre konstant.

Reykjavík, Ísland: Vänstersidan verkar behålla makten i huvudstaden

Den politiska opinionen i stora städer, främst huvudstäder avviker ofta från den som kännetecknar landet i övrigt. Levnadsmönstret och sättet att försörja sig skiljer sig inte bara om man jämför med ren landsbygd, och det här gäller förstås också erfarenheter och värderingar. Det här blir också tydligt i fallet Reykjavík, och till det bidrar förstås huvudstadens andel av landets totala befolkning: av Íslands cirka 215.000 invånare bor i runda tal 123.000 i Reykjavík.

I kommunvalet 2014 blev fördelningen av rösterna i den isländska huvudstaden den här:

Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, blev största parti med 31,9 procent av rösterna.
Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, blev näst störst med 25,7 procent.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, fick 8,3 procent.
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, stöddes av 11,0 procent.
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett centristiskt och liberalt parti, samlade 10,7 procent.
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, stöddes av 6,9 procent.

Socialdemokraterna, De vänstergröna, Ljus framtid och Piratpartiet fick sammanlagt 61,7 procent av rösterna, vilket gav nio av femton mandat i fullmäktige, och de nämnda partierna bildade tillsammans ett majoritetsstyre.

I den senaste opinionsmätningen, gjord av Gallup för Viðskiptablaðið, fördelar sig partisympatierna i Reykjavík så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 26,8 procent.
Samfylkingin (Samlingsfronten), alltså Socialdemokraterna, får nu 22,9 procent och halkar ner till andra plats.
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) kommer tätt efter med 20,8 procent.
Píratar (Piratpartiet) ökar sitt stöd till 13,7 procent.
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) är nu nere på 6,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), gör ett jättetapp och hamnar på 4,6 procent. Möjligen innebär det här att partiet inte kommer in i fullmäktige.

Men även om Ljus framtid skulle åka ut, kommer övriga partier i den sittande majoriteten att behålla sitt övertag. Till det bidrar också Framstegspartiets nedgång.

Eesti/Estland: Regeringsledande Centern och det största oppositionspartiet lika stora. Ryssarnas partisympatier förändras?

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Turu-uuringute AS har för ERR, Eesti Rahvusringhääling, under perioden 25 maj-6 juni genomfört en partisympatimätning, som omfattade 1.000 tillfrågade, av vilka 33 procent inte kunde uppge någon partisympati:

Keskerakond (Centerpartiet) 26 procent (26 procent också i förra mätningen).
Reformierakond (Reformpartiet) 26 procent (25 procent i förra mätningen).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 11 procent (12 procent i förra mätningen).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 10 procent (14 procent i förra mätningen).
Vabaerakond (Fria partiet) 8 procent (8 procent även i förra mätningen).
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 6 procent (4 procent i förra mätningen).

Det här betyder att det ledande regeringspartiet, Keskerakond, och det ledande oppositionspartiet, Reformierakond, nu är jämnstora. Sotsiaaldemokraatlik Erakond, också i regeringsställning, fortsätter att ligga under sitt resultat i förra valet. Tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, IRL, är kvar på en mycket låg nivå men har den här gången lyckts ta sig över femprocentsspärren – kanske har där den nye partiledaren Helir-Valdor Seeders i media uppmärksammade krav på de övriga koalitionspartierna bidragit.

I sin kommentar till den aktuella undersökningen, publicerad av tidningen Postimees, berättar undersökningsföretaget, att Keskerakond, traditionellt det parti ryssarna i Estland har röstat på, gradvis får minskat stöd av landets ryssar: 83 procent i april, 79 procent i maj och 68 procent i juni.

Socialdemokraterna, som har valt en ryss som partiledare (Jevgeni Ossinovski), har försökt tävla med Centern om de ryska rösterna, men om detta har lyckats (och således förklarar motsvarande tapp hos Centern), måste partiet i så fall, eftersom det rent av minskar med en procentenhet, på kuppen ha förlorat estniska röster. Men man kan ju alternativt tänka sig att de ryssar som har tappat tron på Centerpartiet gradvis har gått till den väljarandel, som för närvarande inte kan uppge någon partipreferens. Hur det verkligen är framgår inte av den artikel jag refererar.

Intressant är också att det estnationalistiska och främlingsfientliga Konservativa folkpartiet har tappat 4 procentenheter i stöd på en månad.