Norge: Småpartierna kan tänkas klara spärren. Senterpartiet backar och AP fortsatt på låg nivå

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 22 juni kom en ny opinionsmätning, gjord av Sentio för Dagens Næringslikv:

Høyre 14,2 procent (+ 0,1 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 11,6 procent (+ 0,6)
Venstre 3,6 procent (+ 0,4)
Kristelig Folkeparti 4,8 procent (+ 1,0)
Senterpartiet 11,3 procent (- 4,0)
Arbeiderpartiet 30,3 procent (- 0,6)
Sosialistisk Venstreparti 4,3 procent (+- 0)
Rødt 3,3 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,9 procent (+ 0,5)

Det mest intressanta med den här undersökningen är att SV ligger ovanför spärrgränsen och inte bara det länge spärrhotade Venstre utan också MDG och Rødt ligger nära spärren. Redan om detta vore ett valresultat, skulle Rødt och MDG få två utjämningsmandat vartdera, Rødt två i Oslo, MDG ett i vardera Akershus och Hordaland.

I övrigt är SPs stora nedgång jämfört med föregående mätning i samma serie notabel, så också Arbeiderpartiets fortsatt mycket låga siffra.

Suomi/Finland: Socialdemokraterna på väg att få en presidentkandidat

Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet) i Finland har haft svårt att få någon att ställa upp som kandidat i det kommande presidentvalet, vilket kan ha att gör med att den sittande presidenten, Sauli Niinistö, förr politiker i högerpartiet Kokoomus (Samlingspartiet) men nu partilös, kandiderar på nytt.

Men nu har en känd s-politiker, Tuula Haatainen, meddelat, att hon är beredd att ställa upp, om hennes parti nominerar henne. Haatainen är före detta social- och hälsovårdsminister men sitter nu, eftersom Socialdemokraterna befinner sig i opposition, i riksdagen.

Ísland: Regeringen får lägre stöd – ett av partierna ligger under spärren. Socialdemokraterna har börjat öka igen

Valet till Alltinget i Ísland den 29 oktober 2016 utföll så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 21 mandat, 29,0 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 11 mandat, 15,9 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 10 mandat, 14,5 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigurður Ingi Jóhannsson, 8 mandat, 11,8 procent
Viðreisin (Renässans), ett nytt borgerligt och liberalt parti, lett av Benedikt Jóhansson, 7 mandat, 10,5 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, lett av Óttarr Proppé, 4 mandat, 7,2 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, fram till och med valet lett av Oddný G Harðardóttir, nu lett av Logi Már Einarsson, 3 mandat, 5,7 procent

Efter långa förhandlingar blev det en borgerlig regering, stödd av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Viðreisin (Renässans) och Björt framtíð (Ljus framtid). Den här regeringen har dock bara ett mandats övervikt i Alltinget.

Och i den senaste opinionsmätningen, gjord av MMR, fördelar sig partisympatierna så här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) 24,9 procent (- 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna) 20,6 procent (- 0,8)
Píratar (Piratpartiet) 13,7 procent (- 1,0)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) 13,4 procent (+ 1,0)
Samfylkingin (Samlingsfronten) 11,3 procent (+ 2,0)
Viðreisin (Renässans) 5,2 procent (- 0,3)
Björt framtíð (Ljus framtid) 2,9 procent (- 0,5)

Samtliga tre borgerliga regeringspartier minskar alltså; Ljus framtid ligger under femprocentsspärren.

Likaledes borgerliga men utanför regeringen stående Framstegspartiet ökar – nivån är den högsta sen partiledarbytet.

Socialdemokraterna får sin bästa notering på ett år och är det parti som ökar mest.

Norge: EES-motståndet minskar men EU-motståndet är fortfarande mycket stort

Sentio Research har för tidningarna Klassekampen och Nationen undersökt norrmännens inställning till EES-avtalet och till EU-anslutning.

2012 sa 46 procent ja till EES-avtalet, medan 34 procent svarade nej.

Nu, fem år senare, säger 56 procent ja till EES-avtalet, 27 procent nej och 17 procent svarar ”vet inte”. EES-motståndet har alltså avtagit, medan stödet för aStortinget har påverkat opinionen, så också debatten om Brexit.

Också EU-motståndet minskar. 24 procent är nu för EU-medlemskap. Men fortfarande är 65 procent av norrmännen mot att Norge går med i EU.

1.000 personer har intervjuats per telefon.

Norge: Flera mindre partier kan råka illa ut i nästa stortingsval

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 20 juni kom ytterligare en opinionsmätning, den här gången gjord av Kantar TNS för TV 2:

Høyre 22,3 procent (- 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (+ 2,1)
Venstre 2,8 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (+ 0,8)
Senterpartiet 14,5 procent (- 0,5)
Arbeiderpartiet 32,2 procent (- 0,9)
Sosialistisk Venstreparti 3,5 procent (- 0,9)
Rødt 2,6 procent (+ 0,9)
Miljøpartiet De Grønne 2,1 procent (+- 0)

Venstres kris består, så även MDGs. SVs stöd är skakigt. Liberala Venstre kan, om det låga stödet består, åka ur Stortinget – men de här partierna kan alla få mandat i Oslo, där de lokalt är starkare.

Arbeiderpartiets siffra är ju inte imponerande, men partiet har legat lägre.

Sentio har åt Sosialistisk Venstreparti den 13-18 juni gjort en opinionsmätning som gäller partival i Oslo i nästa stortingsval (OBS! – alltså inte i ett kommunalval). I den norska huvudstaden fördelade sig partisympatierna då så här:

Høyre 29,8 procent
Fremskrittspartiet 6,7 procent
Venstre 6,9 procent
Kristelig Folkeparti 3,0 procent
Senterpartiet 4,0 procent
Arbeiderpartiet 29,0 procent
Sosialistisk Venstreparti 8,1 procent
Rødt 4,7 procent
Miljøpartiet De Grønne 6,0 procent

Här är alltså Høyre snäppet större än Arbeiderpartiet, medan Fremskrittspartiet ligger på en mycket lägre nivå än i landsgenomsnittet. Liberala Venstre är i Oslo märkbart större än i landet i stort, så även SV och MDG. Rødt kan få mandat i huvudstaden och kanske också Senterpartiet, som traditionellt är svagt i Oslo. Men Kristelig Folkeparti har inga stora supporterskaror i landets största stad.

Eesti/Estland: Centern och Reformpartiet jämnstora. Främlingsfientliga Konservativa folkpartiet på tredje plats

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i viss avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,7 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

Kantar Emor har för tidningenPostimees och nyhetsbyrån BNS under perioden 9-6 juni genomfört en partisympatimätning, som omfattade 1.125 personer i åldrarna 18-74 år. Av dessa kunde 22,6 procent inte uppge någon partisympati:

Reformierakond (Reformpartiet) 25,4 procent (27,5 procent i förra mätningen).
Keskerakond (Centerpartiet) 25,1 procent (21,8 procent i förra mätningen).
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 16,2 procent (13,4 procent i förra mätningen).
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 14,2 procent (17,8 procent i förra mätningen).
Vabaerakond (Fria partiet) 8,5 procent.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 6,6 procent.

Det här betyder att det ledande regeringspartiet, Keskerakond, och det ledande oppositionspartiet, Reformierakond, nu är ungefär jämnstora. Sotsiaaldemokraatlik Erakond, också i regeringsställning, fortsätter att ligga under sitt resultat i förra valet och tappar stöd – en del ryska väljare tycks ha gått tillbaka från Socialdemokraterna till Centern, som ju sedan länge är estlandsryssarnas parti par preference. Tredje benet i den sittande koalitionsregeringen, IRL, är kvar på en mycket låg nivå men har även den här gången lyckts ta sig över femprocentsspärren. Det främlingsfientliga EKRE är i den här mätningen större än Socialdemokraterna. Stödet till Konservativa folkpartiet har växt främst bland män.

Svart framtid

Utbrytarna ur Perussuomaliset (Sannfinländarna) har hittills kallat sig Nytt alternativ men kommer nu att i stället kalla sig Blå framtid, Sininen Tulevaisuus.

Moderata Samlingspartiet i Sverige väntas följa efter och döpa om partiet till Svart framtid.

Danmark: Socialdemokratiet tappar mark, yttervänstern växer

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 17 juni publicerades en mätning från Voxmeter, gjord för Ritzau:

Socialdemokratiet 25,9 procent
Radikale Venstre 6,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,1 procent
Enhedslisten 9,4 procent
Alternativet 5,5 procent
Venstre 17,6 procent
Dansk Folkeparti 18,7 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,7 procent
Nye Borgerlige 1,1 procent

Socialdemokratiet verkar tappa mark en smula. Yttervänsterkoalitionen Enhedslisten har ett mycket högt stöd.

På den borgerliga sidan har Dansk Folkeparti aningen högre stöd än Venstre. Nye Borgerlige har svårt att komma över den danska tvåprocentsspärren.

Ritzaus Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 26,8 procent
Radikale Venstre 5,7 procent
Socialistisk Folkeparti 4,6 procent
Enhedslisten 8,9 procent
Alternativet 5,7 procent
Venstre 18,1 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 3,9 procent
Liberal Alliance 6,0 procent
Nye Borgerlige 1,4 procent

Norge: Arbeiderpartiet tar tillbaka väljare från Senterpartiet men ligger fortfarande lågt

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, befinner sig sedan lång tid tillbaka under fyraprocentsspärren.

Den 17 juni kom ytterligare en opinionsmätning, den här gången gjord av Respons Analyse för Aftenposten och Bergens Tidende:

Høyre 24,1 procent (+ 0,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,0 procent (- 2,1)
Venstre 3,5 procent (+ 0,1)
Kristelig Folkeparti 4,7 procent (+ 0,2)
Senterpartiet 12,8 procent (+ 0,3)
Arbeiderpartiet 31,7 procent (+ 0,8)
Sosialistisk Venstreparti 4,8 procent (+ 1,0)
Rødt 2,3 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,1 procent (+ 0,5)

Venstres kris består, så även MDGs.

Arbeiderpartiets siffra är ju inte imponerande, men enligt undersökningsföretaget har partiet återtagit väljare från Senterpartiet.

Suomi/Finland: De gröna har valt ny partiordförande

Det fanns fem kandidater till den lediga posten som ordförande i finländska Vihreä Liitto (Gröna förbundet), ett parti som gradvis har växt, närmat sig de tre stora partierna. Den som vid partikongressen överlägset vann kampen om ordförandeposten var 33-årige Tuoko Aallo från Jyväskylä. I slutomgången fick han 3.489 röster mot 2.111 för Emma Kari.

Naturligtvis är Aallo engagerad i gröna frågor som miljö och energi, men redan som kandidat till partiledarposten markerade han också en anti Nato-linje, flirtade med finlandssvenskarna och profilerade sig som feminist.