Förintelsens övningsfält

24 november 2015 16:07 | Media, Politik, Prosa & lyrik | Inga kommentarer

I stora delar av det av Nazityskland ockuperade östra Europa – Ukraina, Vitryssland och de baltiska staterna – kom judeutrotningen att bli mer total än i själva Tyskland.

Hur kunde det ske? Och varför?

I mitt gamla hemland, Estland, fanns ingen utbredd judefientlighet, och jag har läst vittnesbörd om att judarna själva, när det gällde deras religionsutövning och medborgerliga rättigheter, såg det efter första världskriget och ryska revolutionen självständiga Estland som ett föredöme. Också Litauen var, fortfarande i mitten av 1930-talet och fram till kriget, vänligt inställt till judarna, tog strax före kriget emot 23.000 flyktingar.

Ändå förintades större delen av judarna i de nämnda länderna.

Det är lätt att skylla alltsammans på de nazityska ockupanterna, men fullt så enkelt är inte svaret på den här frågan. De tyska trupperna hade i berörda länder beredvillig hjälp av etniska ester, letter, litauer, vitryssar, ukrainare.

I kulturdelen av dagens Dagens Nyheter (24 november 2015) finns en utomordentligt läsvärd, tre helsidor lång artikel om detta av Maciej Zaremba, ”Så blev östra Europa Förintelsens övningsfält”.

Den bygger i sin tur på Timothy Snyders bok ”Black Earth. The Holocaust as history and warning”.

Jag tänker här inte referera alla Zarembas slutsatser av läsningen av den här boken, men jag vill citera honom på en viktig punkt. Efter att ha refererat Snyders teser om judeutrotningen i Lettland fortsätter Zaremba:

”Mönstret blir ännu tydligare i Estland där samtliga av de 963 mördade judarna skjutits av estniska poliser i tysk tjänst. Samma poliser dödade också över 9000 andra ester. Det är oklart om tyskarna visste att de mest hängivna av deras hantlangare (Ain-Ervin Mere, Ervin Viks) kort dessförinnan terroriserat sina landsmän för sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD:s räkning. Också i Litauen (framgick det efter kriget) återfanns en rad NKVD-kollaboratörer i SS mordkommandon.

Snyder visar att denna mekanism verkade överallt där en tysk ockupation ersatt den sovjetiska: individer som nyss tjänat den röda terrorn var bara alltför ivriga att uppfylla den brunas önskemål. ‘Döda en jude för oss så glömmer vi vem du varit tidigare’ var inget ovanligt förslag.”

* * *

Det senare leder tämligen osökt över till den finsk-estniska författaren Sofi Oksanens roman ”När duvorna försvann” (2013, i finskt original 2012). Där finns en person med namnet Edgar Parts, som klarar sitt eget skinn genom just ett sådant här sidbyte.

Värd att läsa för sina avslöjanden om de estniska judarnas öde är också Peeter PuidesSamuil Braschinskys försvunna vrede” (1977), som avslöjar esters medverkan i det som hände judarna i Estland.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^