Norge: Flertalet partier backar i flyktingfrågan och Fremskrittspartiet ökar

22 november 2015 18:06 | Politik | 4 kommentarer

Flyktingpolitiken har fått en ny, stramare inriktning i Norge – och Fremskrittspartiet får ett markant ökat stöd. FrP såg länge ut att bli isolerat i sin starkt restriktiva syn på flyktingmottagande, men nu har flertalet partier i Stortinget gjort en uppgörelse över blockgränserna, en uppgörelse som innebär en åtstramning både jämfört med tidigare utfästelser och framför allt jämfört med vad den blå-blå regeringens båda stödpartier i Stortinget, Kristelig Folkeparti och liberala Venstre, har krävt. Anmärkningsvärt är att två av partierna på den röd-gröna sidan, alltså i opposition, Arbeiderpartiet och Senterpartiet, har ställt sig bakom denna breda parlamentariska uppgörelse.

Möjligen är bakgrunden till det senare att de har känt av hur opinionsvinden blåser.

Det högerpopulistiska och invandrarkritiska Fremskrittspartiet går starkt framåt i inte mindre än tre färska opinionsundersökningar, detta efter att länge ha legat långt under sitt valresultat i stortingsvalet 2013, 16,3 procent. I den partibarometer Sentio Research har gjort för Dagens Næringsliv får FrP hela 18,2 procent. I Dagbladets partisympatimätning fick partiet 17,5 procent och i VGs 16,1 procent.

Regeringspartnern Høyre backar i Sentios undersökning med 2,2 procentenheter till 20,3 procent. I valet 2013 fick partiet 26,8 procent.

Och hur går det då för de två flyktingvänliga partier, som utgör en del av regeringens parlamentariska underlag utan att själva ingå i regeringen?

Liberala Venstre, som i valet fick 5,2 procent, får också nu 5,2 procent, vilket senare dock innebär, att partiet backar med 1,6 procentenheter sen förra mätningen.

Och Kristelig Folkeparti, som i valet fick 5,6 procent, backar med 0,4 procentenheter till 5,6 procent, också det identiskt med valresultatet 2013.

Det tredje mittenpartiet, Senterpartiet som har valt att samarbeta med vänstersidan och som i valet fick 5,5 procent, ökar med 1,5 procentenheter till 5,5 procent, vilket det också fick i valet.

Det ledande oppositionspartiet, stommen i den förra regeringen, Arbeiderpartiet, som i valet fick 30,8 procent men sen har haft mycket högre siffor, backar med 2,8 procentenheter till 34,9 procent.

I samma regering satt också Sosialistisk Venstreparti, som i valet fick 4,1 procent men som i en rad mätningar därefter har legat under fyraprocentsspärren. SV har sedan åter legat över spärren, men i den här mätningen får partiet 3,0 procent (- 0,2).

Det lilla yttervänsterpartiet Rødt, som i valet fick 1,1 procentenheter, ökar däremot med 0,6 procentenheter till 1,6 procent.

Och det icke blockbundna Miljøpartiet De Grønne, som i valet fick 2,8 procent, ökar med 1,9 procent men hamnar då på just 2,8 procent.

Estland: Centern politisk jätte med inre problem och strid om partiledarposten

22 november 2015 16:36 | Politik | Inga kommentarer

Keskerakond (Centerpartiet) är obestridligt, även om buden om stödet skiftar, Estlands största parti. I valet 2015 stöddes partiet av 24,8 procent. Enligt den senaste opinionsundersökningen från Turu-uuringute AS, beställd av ERR, stöds partiet nu av hela 33 procent, enligt en annan, gjord av TNS Emor för nyhetsbyrån BNS, är partiets stöd 23 procent. Kanske är svaret på frågan vem som har rätt i själva verket, att hela centerhavet just nu stormar.

Centerns partiledare Edgar Savisaar, född 1950 och Estlands ende ledande politiker som obrutet har suttit kvar ända sen frigörelsen från Sovjetunionen, har drabbats av dubbla olyckor: dels har han fått ena benet amputerat och under den processen varit försatt ur spel, dels har han efter sin återkomst blivit korruptionsanklagad och genom juridiskt beslut medan utredning pågår stängts av från sin borgmästartjänst i Tallinn. Det här har säkert gjort sitt till för att den hittills tämligen enväldige centerledaren har fått en utmanare om partiledarposten. Utmanaren, en kvinna, heter Kadri Simson.

Hon har sina uppbackare, men när Savisaar meddelade, att han ingalunda avser att lämna partiledarposten, har också en rad centerorganisationer meddelat sitt stöd för omval av honom.

Den gamle folkfrontsledaren Savisaar ha lyckats med konststycket att framför allt bli de estniska ryssarnas parti – också många äldre ester med minnen av Savisaars insatser för den nationella frigörelsen röstar paradoxalt nog på Centern. Keskerakond är en rörelse i den partipolitiska mittfåran, dock med viss dragning åt vänsterpopulism, alltså en politik som attraherar de mindre välbeställda både bland ryssarna och esterna.

Det parti som också har gjort försök att locka landets ryska väljare är Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), nu senast genom att välja en ung ryss, Jevgeni Ossinovski, till partiordförande. I valet till riigikogu (riksdagen) hade partiet dess förinnan fått mediokra 15,2 procent.

Också för socialdemokraterna skiftar resultatet i de båda aktuella undersökningarna. I ERR-undersökningen får de bara 13 procent, i Emors undersökning 16 procent. Den fortsatt låga nivån kan ju ha att göra med att Socialdemokraterna ingår i en koalitionsregering med två borgerliga partier.

Det största av dem, det regeringsledande Reformierakond (Reformpartiet), som är nyliberalt anstruket, blev i valet i våras största parti med 27,7 procent. Nu är partiet efter att ha gjort ett jättedopp i ERR-mätningen uppe i 17 procent, hos Emor i 20 procent.

Tredje benet i regeringskoalitionen, IRL, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), ett konservativt, kristet och estnationellt parti, fick i valet bara 13,7 procent, och sen har det bara gått utför. Enligt ERR-mätningen är IRL nu nere på 8 procent, enligt Emor på 7 procent.

I valet i april tog sig två nya partier in i riigikogu:

Vabaerakond (Fria partiet) fick 8,7 procent men har sedan, framför allt till följd av Reformpartiets kris, varit uppe i mycket höga tal. Nu stöds de enligt ERR av 11 procent och enligt Emor av 16 procent.

Resterna av ett parti, vars vänsterflygel gick över till Socialdemokraterna, bildade Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet), som i valet fick 8,1 procent. I ERR-undersökningen får partiet nu 9 procent, i Emors undersökning 12 procent.

* * *

Centerns fortsatta öde och storlek kan komma att avgöras av hur den pågående partiledarstriden slutar. Om Savisaar än en gång vinner, kommer då Kadri Simson och hennes uppbackare, bland dem en del mycket kända centerpolitiker, bara att foga sig, eller kommer några av dem att då välja att i stället verka inom det mest närliggande alternativet, socialdemokratin?

Ryssarnas uppslutning bakom centern är också den främst en uppslutning bakom Edgar Savisaar personligen. Vad händer om andra krafter tar över Centerpartiet?

Att ryssarnas centerstöd inte är evigt och naturgivet har vi nyligen fått exempel på i det ryssdominerade Narva, och jag tänker då inte främst på att Socialdemokraterna tog 11 platser av 31 i fullmäktige i det senaste valet. I det nämnda valet fick Keskerakond 21 platser, men i dagarna har 15 av dessa lämnat centergruppen och bildat egen grupp. Det här handlar om en inre schism – men ryssarnas centertillhörighet är alltså inte naturgiven.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^