Grønland får blocköverskridande koalitionsregering

Ledaren för socialdemokratiska Siumut (Framåt) Kim Kielsen, vars parti trots tillbakagång, om än med nöd och näppe, förblev landets största parti, har nu lyckats snickra ihop en ny grönländsk regering.

Den får en blocköverskridande och lite oväntad sammansättning men får ändå nödvändig majoritet.

Stommen i den nya regeringen blir således Siumut, som i valet stöddes av 34,3 procent och fick 11 mandat.

I regeringen ingår också vänsterliberala Demokraatit (Demokraterna), som fick 11,8 procent av rösterna och 4 mandat.

Och så ingår i den här koalitionen landets enda mer högerinriktade parti Atassut (Samhörighet), som fick stöd av 6,5 procent, vilket gav 2 mandat.

De två sistnämnda partierna vill bibehålla Grønlands band till Danmark. Dessutom är de för uranbrytning.

Vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit (Förenade inuiter) fick lika många mandat som Siumut, 11, men i röster något mindre, 32,2 procent. Det här partiet har tidigare varit i koalition med Siumut.

Psykologiskt begripligare, när det gäller bortval av tänkbara koalitionspartners, är det att det av en tidigare ledande men avhoppad socialdemokrat bildade nya partiet Partii Naleraq (Riktmärket) ställdes utanför regeringssamarbetet. Det här utbrytarpartiet tog nämligen 11,6 procent och 3 mandat och bidrog rimligen till försvagningen av Siumut.

Norge: Arbeiderpartiet tillbaka på sin historiska nivå

Arbeiderpartiet når med 42,8 procent (+ 1,9) sin högsta nivå sedan 1985. Det är konklusionen av Norstats färska opinionsmätning för NRK. Jämfört med partiets resultat i valet 2013, 30,8 procent, är det här ett närmast sensationellt bra resultat.

Framgången är också av intresse för svensk socialdemokrati i det läge partiet och landet nu befinner sig. Arbeiderpartiets tar nämligen väljare från praktiskt taget alla andra partier, och partiet skulle bara behöva få fem mandat fler än dagens mätning ger för att uppnå egen majoritet i Stortinget.

Behovet av ett särskilt miljöparti, Miljøpartiet De Grønne, är uppenbart inte så stort i Norge: I den aktuella mätningen ökar MDG visserligen med marginella 0,2 procentenheter, men partiet ligger med 3,7 procent fortsatt under fyraprocentsspärren. I valet 2013 fick partiet ett lokalt mandat i Oslo men hamnade i riksgenomsnitt på 2,9 procent.

Konkurrenten om vänsterväljarna, den tidigare regeringspartnern Sosialistisk Venstreparti, som i valet 2013 fick stöd av 4,1 procent, backar i den aktuella mätningen med 0,4 procentenheter till 3,3 procent och skulle med ett sådant valresultat åka ur Stortinget. Jag kan inte se att det här skulle bero på några tabbar från partiets egen sida. Men de norska väljarna anser uppenbarligen att Arbeiderpartiet också står för en rimlig vänsterkurs.

Det ledande regeringspartiet Høyre, som i valet 2013 fick stöd av 26,8 procent, är nu nere på 21,3 procent, – 2,3 procentenheter sedan förra mätningen. Även Høyre måste rimligen ha tappat väljare till Arbeiderpartiet.

Detsamma gäller dess partner, missnöjespartiet Fremskrittspartiet, som i valet 2013 stöddes av 16,3 procent. Partiet ökar i den här mätningen visserligen med 1,3 procentenheter, men dagens resultat, 12,6 procent, är lika full långt under valresultatet.

Två av Stortingets småpartier är delar av den blå-blå regeringen parlamentariska underlag, även om de sprattlar i olika sakfrågor. Båda backar, även de.

Kristelig Folkeparti backar med 0,7 procentenheter till 5 procent, att jämföra med partiets valresultat 2013, 5,6 procent.

Och liberala Venstre backar med 1 procentenhet till 3,3 procent, ett resultat under spärren. I valet 2013 stöddes partiet av 5,2 procent. Märk att det här partiet har försökt profilera sig som ett borgerligt miljöparti.

Det enda mittenparti som ökar en aning, + 0,5 procentenheter till nu 5,4 procent, är Senterpartiet som samregerade med Arbeiderpartiet fram till förra valet. I den aktuella mätningen får SP alltså nästan samma stöd som i valet 2013, 5,5 procent.

Estland: Avhoppad centerpartist kandiderar på socialdemokratisk lista

Jag skrev nyligen om Olga Sõtnik, avhoppad riksdagsledamot från estniska Centerpartiet, Keskerakond. Hon är av ukrainsk börd och kände stark frustration över centerledaren Edgar Savisaars vänskapliga förbindelser med maktpartiet i Ryssland.

Nu kommer det besked många har väntat sig: I valet till Riigikogu (Riksdagen) kandiderar hon för Socialdemokraterna. Formellt sker det som fristående kandidat, men Sõtnik säger själv, att det här steget kan följas av att hon också formellt ansluter sig till det socialdemokratiska partiet.

Valet äger rum den 1 mars.

Hon ska kandidera i Mustamäe och Nõmme. Mustamäe är en av Tallinns mest ryssbefolkade betongförstäder, och det ska bli intressant att se, hur väljarna där, många av dem alltså med rysk bakgrund, lägger sina röster. Normalt skulle Sõtnik där ha setts som ”en av de våra” – men nu kan ju ryssarna se henne som en antagonist mot deras ursprungsland.

Å andra sidan finns det i dag ryssar i Estland, vilka ser Estland, inte Ryssland, som det land de identifierar sig med.