Shakespeare som musik

18 november 2011 17:33 | Mat & dryck, Musik, Teater, Ur dagboken | Inga kommentarer

Som vanligt när vi går på våra abonnemangskonserter, inledde vi med att äta middag ute. Den här gången valde vi att gå till Saffran Polo, där vi flera gånger har varit tidigare.

Saffran Polo ligger, liksom Konserthuset, längs Vaksalagatan men öster om Vaksala torg, på Vaksalagatan 35 närmare bestämt. Den här restaurangen ligger alltså några kvarter från Konserthuset, och Konserthsuets många gäster tycks inte hitta dit lika lätt som till restaurangerna tvärs eller snett över Vaksalagatan.

Det är synd, för Saffran Polo är en restaurang med både trevlig miljö och god mat, iransk i båda fallen.

Vi inledde med tzatziki, gurka, morot, svara oliver och saltgurka i kefir och fick till det ett fat med gott persiskt bröd. Därefter åt vi chenjeh: grillspett av marinerad oxfilé, marinerad rödlök, grön paprika och champinjoner, alltsammans grillat, och så ris. (Några små kokta potatisar serverades också, men dem åt vi inte.) Huvudrätten var för övrigt inte bara god utan också så riklig, att ingen av oss orkade äta upp till exempel allt riset.

Därifrån gick vi vidare till Konserthuset, där kvällens tema var Shakespeare.

Shakespeare har ju själv inte skrivit någon musik, men hans dramatik har inspirerat en mängd kända kompositörer att skriva musik som utgår från hans teaterstycken. Läsarna av den här bloggen känner till min skepsis mot olika typer av programmusik, men naturligtvis har jag så pass många gånger hört Felix Mendelsohns (1809-1847) musik till Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” – Mendelsohn skrev ouvertyren redan 1826 och fullbordade verket 1843 – att också jag associerar den här musiken till Shakespeares pjäs. Nå, oavsett dessa associationer var Uppsala kammarorkesters, under ledning av Paul Mägi, tolkning av verket rent musikaliskt mycket hörvärd.

Jag har en ganska stor kollektion Jean Sibelius (1865-1957) på skiva också, men jag kan inte påminna mig att jag tidigare har hört hans musik till Shakespeares ”Stormen”.

Här rörde det sig om en helt annan typ av musik, märk väl till en helt annan typ av pjäs, och även den här temperamentsväxlingen klarade orkestern och Paul Mägi med glans.

En smula störande var här faktiskt presentatörens, Ulrika Knutssons, berättande avbrott mitt i verket. Över huvud har jag aldrig tidigare varit med om att en presentatör har fått ha en så dominerande roll. Det hon sa var kunnigt och intressant – men i grunden var ju inte den musik som spelades så svår att den måste förklaras i skenet av den shakespearedramatik den knöt an till.

Efter pausen fick vi sålunda höra den symfonsika dikt Franz Liszt (1811-1886) förvandlade ”Hamlet” till, och jag är beredd att skriva under på att Liszt åtminstone har fångat den grundstämning, som finns i pjäsen. Om denna sen behöver en musikalisk uttolkning och musiken i sin tur en verbal uttolkning är en annan fråga.

På samma sätt är jag beredd att medge att Pjotr Tjajkovskij (1840-1893) i sin ouvertyrfantasi lyckas fånga den mycket mer romantiska stämningen i ”Romeo och Julia”.

Men viktigare är egentligen att musiken, som den framfördes av kammarorkesern, lät bra.

I Estland kommer Socialdemokraterna allt närmare platsen som största parti

18 november 2011 14:59 | Politik | 5 kommentarer

För alls inte länge sedan var Socialdemokraterna i Estland, Sotsiaaldemokraatlik
erakond
, SDE, ett förhållandevis litet parti. Nu är det, månad efter månad, landets andra parti i storleksordningen, och avståndet till det ledande regeringspartiet, Reformierakond (Reformpartiet), krymper.

Reformierakond, med 31 procent i novembermätningen mot 32 i oktobermätningen, har försteget att leda regeringen och därmed få medial uppmärksamhet, men oppositionen växer i opinionsmätningarna, vilket säkert också har att göra med att Reformierakond för en i många avseenden nyliberal politik.

Fast hittills har missnöjet ännu mera gått ut över dess koalitionspartner IRL (Isamaa ja Res Publika liit, förbundet Fäderneslandet och Res Publika), som är ett socialkonservativt parti. Detta är på sätt och vis logiskt – partiet lyckas inte i regeringsställning leva upp till sina sociala ambitioner. Partiets stöd i novembermätningen är 16 procent (+- 0 jämfört med oktober). Fast då ska man veta att IRL länge var ett större parti än Socialdemokraterna.

De senare gick för några månader sedan om det parti, som länge har varit det ledande oppositionspartiet: Edgar Savisaars lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet). I november gick Sotsiaaldemokraatlik erakond upp med ytterlgiare en procentenhet, nu till 24 procent.

Men Keskerakond ger fortfarande SDE en match: I novembermätningen gick partiet upp med hela tre procent, från 20 till 23 procent.

När jag läser de estniska Scoialdemokraternas hemsida, ser jag där tydliga tecken på att SDE bestående vill ändra på styrkeförhållandena och detta genom att ge sig in i kampen om landets ryska väljare, en av Keskerakonds viktigaste väljarbaser. Socialdemokraterna har nyss inrättat ett eget kontor i Narva, en nästan helt förryskad stad, och man gör stora ansträngningar att nå de många ryssarna i landetrs nordöstra delar och i Tallinns betongförorter. De här ansträngningarna märks också på hemsidan, som nu har långt fler texter på ryska. Allt fler socialdemokrater med ryska namn förekommer också på den här sidan.

De nämnda fyra partierna är de som har platser i Riigikogu, riksdagen, och opinionsmätningarna – bland dem den senaste – tyder heller inte på att något av de partier som i det senaste valet hamnade utanför skulle vara på väg att växa.

Rohelised (De gröna), som under förra mandatperioden satt i Riigikogu, har fallit från fyra procent i oktober till tre procent i november.

Och landsbygdspartiet Rahvaliit (Folkförbundet eller Folkunionen) har fortfarande bara stöd av två procent (+- 0). Viktiga delar av dess forna kadrer finns i dag hos Socialdemokraterna, och det är väl en tidsfråga när resterna av Rahvaliit skingras åt olika håll.

Samtidigt finns det plats för nya överraskningar i kommande mätningar och framför allt val: Antalet osäkra, som således inte kunde ange partisympati, var i november hela 30 procent.

Mätningen har gjorts av TNS Emor och refereras här efter tidningen Postimees (Postiljonen) 18 november 2011.

Korta meningar

18 november 2011 13:32 | Korta meningar, Media, Politik | Inga kommentarer

Lotta Grönings blogg,
Expressen, 17 november, 2011 kl 17:24 Av Lotta Gröning Kategori: Övrigt

Lars Enqvist
ska rädda Juholt. Minns ni Enqvist?”

Nej, men vi minns Lars Engkvist.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^