Hemma med pappa

”Kjell och jag har ont i halsen” (En bok för alla, 2008, i original på Natur och Kultur, 2004) med text av Carolina Bruce och bild av Ingela P Arrhenius handlar om en liten flicka som har lite, lite ont i halsen och därför får stanna hemma från dagis. Hemma är hon inte bara med pappa utan också med gosedjuret Kjell, som förstås också har ont i halsen. Det är egentligen Kjell som visar de första symtomen på halsont. Dessutom hostar han.

Den här historien innehåller en rad händelser, som alla dagisbarn och deras föräldrar känner igen från dagar, då man inte kan gå till dagis. Pappa kokar gröt till frukost men dottern – och särskilt Kjell – vill mycket hellre ha inlagda päron med glass plus vaniljrån. En pappa som är hemma med dottern och Kjell måste förstås också leka med dem: inte nudda golvet, doktor, kurragömma, tåg med husets stolar som säten. Äta lunch en sån här dag måste man göra i indiantältet. Och när pappa sen badar dottern, busar Kjell, så att pappa också ramlar i badkaret, med kläderna på!

Det är nog så att pappa till slut tycker att det är lite jobbigt. Men vid läggdags känner sig både Kjell och hennes ägarinna redan bättre i halsen, så det blir nog kanske dagis redan dagen därpå.

Bokens tjej är fem och ett halvt år, så det här kan nog bli en bra bok för jämnårige Viggo, som också han går på dagis.

Inte lätt att vara liten

En bok för alla strävar på med nya utgåvor av barnböcker. Den senaste, Holly Kellers ”Jakobs träd” (översättning Gun-Britt Sundström, 2008, tidigare utgiven av Berghs 2001), handlar visserligen om en mycket liten pojkbjörn, men jag tror nog att den skulle passa vår treåriga dotterdotter Klara perfekt. Den handlar nämligen om att vara minst och därför inte klara allt det där som storebrorsan och storasyrran klarar.

De korta texterna och de klara och vackra bilderna borde för övrigt kunna passa varje treåring. Boken handlar om alla de där vanliga förtretligheterna: att inte nå upp, att inte kunna ta sig högst upp i klätterställningen, att byxorna är för stora. Och om att det tar så lång tid att växa och bli större – aldrig, aldrig tycks lille Jakobs huvud nå över det där strecket pappa gjorde i äppelträdet, när han mätte familjens yngste.

”Jakobs träd” handlar om hur svårt det är att vänta och ha tillräckligt mycket tålamod – men också om att även små människor så småningom faktiskt växer.