Hjärtat bultar, fast lite saktare

Nej, jag talar inte i symboliska termer. Mitt hjärta bultar lika rött som förut.

Men mitt vanliga hjärta, det som ju också sitter till vänster, har börjat slå långsammare.

Tidigt i morse gav jag mig i väg från Öregrund, först till Uppsala, sen till Stockholm. Allt sedan jag jobbade på 68an, har jag min läkare i trakten av Odenplan.

Jag genomförde ju för ett tag sen, i regi av hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset, ytterligare ett långtids-EKG: man bär mätapparatur under ett helt dygn. Sen blev jag uppringd av min hjärtläkare på Akademiska. Han meddelade, att hjärtat hade behagat göra små, små uppehåll under natten, medan jag sov. Och slutsatsen var given: Jag kommer att få kallelse till en operation, där man sätter in en pacemaker.

I dag var jag alltså på rutinkontroll hos min ordinarie läkare. Jag lyckas hålla blodsockret på en hygglig nivå. Blodtrycket var perfekt. Men – sköterskan på hans mottagning genomförde också en EKG-mätning – hjärtat klappar långsammare. De två föregående gångerna hade jag 50, nu 40. Så min läkares slutsats var, att jag, om jag inte får kallelse till Akademiska snart, bör ringa och tjata. Operationen bör helst äga rum före sommaren.

Jag mår på intet sätt fysiskt dåligt. Humöret är det normalt heller inget fel på.

Ändå: den här bekräftelsen – vad hade jag väntat mig? – gör mig inte speciellt upprymd.

Men det gäller att leva vidare som vanligt!

Så efter läkarbesöket var jag på Akademibokhandeln och köpte dels Erik Fichtelius’ ”Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996-2006” (Norstedts) och Olof Lagercrantz: ”Vårt sekel är reserverat åt lögnen” (redaktör Niklas Nåsander, Karneval).

Och så var jag in på Musikörat och köpte dels Eldkvarns ”Svart blogg” (Capitol/EMI), dels den väldiga boxen från Sony/BMG – 11 CD! – med Evert Taubes samtliga grammofoninspelningar 1921-1979, nu remastrade.

Innan jag åkte tillbaka till Öregrund, gjorde jag en snabbtur hem till lägenheten med samtliga årgångar, 1922-1985, av Tidens kalender. Jag köpte 16 kilo böcker – de såldes i klump – på Tradera för att få den enda kalender i serien jag saknade.

Väl i Öregrund möttes jag av ytterligare ett glädjeämne: tre julnummer (1944, 1950 och 1957) av gamla Folket i Bild hade kommit med dagens post, också de inropade på Tradera. Av dem blir man så glad i anden, att man för ett ögonblick glömmer den allt skröpligare kroppen.

Jan Hammarlund sjunger på Millesgården

Jan Hammarlund sjunger i Millesgårdens musikrum lördagen den 21 april klockan 15.00. Programmet kallas Röda Linjen, precis som den nya CDn, som jag har skrivit uppskattande om. Adressen är Carl Milles väg 2. Dit kommer man med buss från Ropsten eller från inre Lidingö – hållplats Torsviks Torg.

Jan har hört av sig igen med följande korrigering om kommunikationerna: Tunnelbanan är avstängd mellan Gärdet och Ropsten, så från Gärdet får man ta buss till Ropsten och sedan vidare över bron till Torsviks torg. SL rekommenderar att man tar det tåg som går klockan 13.56 från Centralen (från Skussen 13.48) till Gärdet, därifrån buss till Ropsten och därifrån buss 202 eller 205. Millesgårdens adress är Carl Milles väg 2, och man stiger alltså av vid Torsviks torg. Konserten börjar 15.00.

Själv är jag på de uppländska socialdemokraternas distriktskongress på lördag, i Heby. Som inbjuden gäst. Men ni andra i Stockholm och Stockholms närhet, särskilt ni som ännu inte har upplevt Jan live, tycker jag ska bekanta er med honom och sångerna på nya skivan.