Sofia Karlsson: Visor från vinden

Sofia Karlsson har ingalunda övergett Dan Andersson: På hennes nya CD är han närvarande, om än med några inte så vanliga nummer. En Dan Andersson, ”Hemlängtan”, tonsatt av Gunnar Turesson, hör faktiskt till skivans allra bästa låtar. Tre Dan Andersson-texter är nytonsatta av Sofie Livebrant: Två av dessa, den inledande ”Le Vin des Amants” (”De älskandes vin”) och den avslutande ”Moesta et errabunda”, är dikter av Charles Baudelaire, översatta av Dan Andersson. Den tredje, ”Milrök”, har – genom Esbjörn Hazelius medverkan, gissar jag – fått ett lätt irländskt drag.

På den rent instrumentala och mycket hörvärda låten ”Valsen till dig” blommar sen det irländska ut för fullt. Sofia Karlsson spelar här traversflöjt, Esbjörn Hazelius (som också har skrivit låten) fiol och cittra, Roger Tallroth gitarr och Olle Linder kontrabas och slagverk.

Annars associerar jag CDn, som heter ”Visor från vinden” (Amigo AMCD 759, 2007) till sextiotalet (med lite spill in från sent femtiotal och lite spill över på sjuttiotalet), inte bara för att Dan Andersson (liksom Carl Michael Bellman och Evert Taube, som också finns representerade) hade en renässans då, inte ens för att några av den svenska visvågens främsta namn (Alf Hambe, Fred Åkerström) har låtar med på den här skivan.

Det som slår mig starkt är hur mycket av det som finns på ”Visor från vinden” direkt för tankarna till den unga Joan Baez – inte bara Sofia Karlssons röst utan också komp och arrangemang och, trots den här CDns svenska innehåll, även typen av låtar påminner mig om Baez när hon slog igenom. Och Sofia Karlsson är lika bra!

Inslaget av traditionell musik – ”Resan till Österlandet” eller ”Till Österland vill jag fara”, som hon gör en helt underbar à capella-version av tillsammans med Sara Isaksson och Lena Willemark, och förekomsten av samhällstillvända men inte revolutionära sånger – Peps Persson, Mikael Wiehe, Lars Forssell samt Marianne Flodins och Sofie Livebrants ”Frukostrast på en liten syfabrik på landet” – påminner starkt om Baez’ sätt att välja sånger.

Slutligen vill jag berömma Sofia Karlsson för hennes djärvhet att i flera fall välja låtar, där det är omöjligt att lyssna på dem utan att minnas mycket särpräglade och skickliga insjungningar, tidigare gjorda av andra artister. Och Sofia Karlsson klarar det här konststycket, med bravur! Hennes version av Peps Perssons ”Spelar för livet” är både kul och bra. Hon gör ”Balladen om briggen Blue Bird av Hull” så bra, att hon tål att jämföras både med mäster Taube och Joakim Thåström. Hennes ”Märk hur vår skugga” (Fredmans epistel nummer 81) tål en jämförelse både med Fred Åkerströms och Cornelis Vreeswijks tolkningar, för den delen också Joakim Thåströms. Och hennes version av Lars Forssells ”Jag står här på ett torg” (Boris Vians ”Le Deserteur”), där hon har opererat bort de Gaulle, vilket gör, att man kan tänka Bush i stället, har faktiskt originalitet även om man jämför den med Ulla Sjöbloms klassiska från slutet av femtitalet.

Mer kunde nämnas, men jag tror att ni redan nu har förstått, att Sofia Karlsson är en sångerska att sluta till sitt hjärta.