Pressgrodor

hittade via Journalisten nummer 15 2015:

”Den iranska huvudstaden Teherans överfula gator från bilen.”

Svenska Dagbladet

* * *

”Flyktingkrisen
Dagens huvudledare.
Stäng inte Östersundsbron.”

DN.SE

* * *

”De tvingas köpa utemat för dyra pengar och barnen får dricka vatten från toaletten på julafton.”

GT.SE

* * *

”Rattfyllerist hade
alkohol i bladet”

Vestmanlands Läns Tidning

”Dålig källkritik – tidig julklapp till SD”

När Birgitta och jag nyligen träffade Ulrika Knutsson vid landshövdingen middag för hederupplänningar, ville hon prata om den hårdnande svenska attityden till flyktingar. Under vårt samtal nämnde hon också en egen kommande krönika i fackorganet Journalisten.

Den anlände med dagens post – jag är seniormedlem i Journalistförbundet och får således Journalisten.

Krönikan har rubriken ”Dålig källkritik – tidig julklapp till SD” och berättar historien om hur Ekot i P1, utan närmare källkritik visar det sig, vidarebefordrar en larmrapport från Blekinge och får de överdrivna uppgifterna i den att framstå som något som tycks gälla hela landet: Länets mödrahälsovård är i kris, och det går ut över cellprovtagningen. 1.000 kvinnor kommer inte att kallas till provtagning på grund av flyktingströmmen.

Den här larmrapporten sprids vidare också av Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Källkontrollen är överallt obefintlig, konstaterar Ulrika Knutsson.

För att göra en lång historia kort: Ett ökat tryck på den berörda delen av vårdapparaten och personalbrist har visserligen ökat kötiden något, men man har bland annat satsat på kvällsmottagning för att bringa ner väntetiderna, och de momentant lite längre kötiderna har inte varit av det slaget att patientsäkerheten har satts ur spel.

Finland: Förtroendet för regeringspartiernas ledare rasar

Jag återgav här om dan en för den borgerliga regeringen i Finland förödande partisympatimätning.

Föga förvånande visar en mätning, som TNS Gallup har gjort för Helsingin Sanomat, att finländarnas värdering av de tre partiledare, som har poster i regeringen, följer samma mönster.

Statsminister Juha Sipilä, Suomen Keskusta (Centerpartiet), som i somras hade ett stöd på hela 60 procent, är nu nere på 36 procent.

Finansminister Alexander Stubb, Kokoomus (Samlingspartiet), stöds av bara 17 procent. 55 procent är missnöjda med honom.

Utrikesminister Timo Soini, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), vars parti ju har råkat ut för ett veritabelt ras, klarar sig faktiskt bättre, får godkänt av 26 procent. 37 procent är dock missnöjda med Soini.

Tar man regeringen som helhet, tyckte i somras nästan 40 procent, att den gjorde ett acceptabelt jobb. Nu är den siffran nere i 24 procent.

Danmark: Majoritet för regeringens asylåtstramningar

Den danska regeringens åtstramningar på asylområdet har mötts av kritik, också i Danmark, men de stöds icke desto mindre av en majoritet av befolkningen, visar en Megafon-mätning för Politiken och TV 2.

53 procent av de tillfrågade säger sig vara för att ge polisen möjlighet att frihetsberöva flyktingar, som inte har fyllt 18 år, och 51 procent svarar, att de är för förslaget att förlänga tiden för familjeåterförening från ett till tre år. 8 procent svarar i båda fallen Vet ej på de här frågorna, medan 11 respektive 12 procent väljer varken eller-alternativet. Klart mot är 28 procent i det första fallet, 29 procent i det andra.

Som väntat finns det i svaren en hög grad av överensstämmelse mellan vad väljare som stöder partier med rakt motsatta ståndpunkter i de här frågorna – Dansk Folkeparti respektive Enhedslisten – tycker.

Mest splittrade är Socialdemokratiets väljare. 38 respektive 43 procent av dem säger sig vara motståndare till de här åtstramningarna.

När blir det jul igen?

I förmiddags spelade några grabbar fotboll på gräsmattan utanför vårt hus. Gräset är alldeles grönt.

Ska det aldrig mer bli jul igen?

Melodikrysset nummer 51 2015

Anders Eldeman hade utlovat 100 procent julmusik i dagens kryss, men frågan är om ”Till österland vill jag fara”, en andlig sång från 1700-talet, främst förknippas med julen.

Nå, jag ska inte grumsa om det. Resten av det han spelade hade hur som helst mycket tydlig julanknytning.

Det märktes att det snart är ”Jul igen”, eller ”Juligen” som låten med Just D också etiketteras.

Även om katastrofer ibland antyddes. ”Vår julskinka har rymt” sjöng till exempel Åke Cato och Sven Melander. (Ni använder väl länken till Åkes blogg som jag har lagt ut här intill?)

Svårast i dag var, tyckte jag för min del, vad Dolly Partons och Kenny Rogers’ ”I’ll Be Home With Bells On” hette på svenska. Ledbokstäverna ledde mig till att jag borde välja den svenska titel Lasse Stafanz har använt, ”Jag vill hem till julen”.

Duetten om fred på jorden med Kalle Moraeus och Lisa Miskovsky hade jag faktiskt inte hört förut, men här hade jag lite hjälp av att jag läser Aftonbladet och då också får en del skvaller på köpet.

Anders Eldeman har, som alla vi andra, sina referensramar, och i dem ingår Band Aid. I dag hörde vi ”Do They Know It’s Christmas”.

Också Rod Stewart är en artist som då och då förekommer i Melodikrysset, detta inte sagt som en invändning. Hans ”Santa Claus Is Coming To Town” platsar väl i ett julkryss.

Och vad skulle ett sådant vara utan Alice Tegnérs tre gubbar från Pepparkakeland?

Evert Taube har även han besjungit nästan allt som får svenska hjärtan att klappa. Julgranen besjungs i ”Knalle Juls vals”.

Också tomten besjungs i mängder av julsånger, till exempel i den gamla schlagern ”I Saw Mommy Kissing Santa Claus”, på svenska ”Jag såg mamma kyssa tomten”.

Därmed är vi redan inne på dagens avslutande spår: Många av de kända och älskade julsångerna har en utländsk förlaga.

”Jag drömmer om en jul hemma”, i original ”White Christmas” är ett av många exempel.

En del av de här inlånade julsångerna är rent av mycket gamla, också kända i original, så till exempel den engelska ”We Wish You a Merry Christmas” som har sitt ursprung från 1500-talet.

Jag har i dag medvetet valt att gå i mål med svaret på frågan vem som var med om att skriva ”Bella Notte”. Jo, Peggy Lee.

Detta för att få möjlighet att önska alla mina läsare en hjärtans god jul med en sång, hämtad ur disneykavalkaden på julafton, ett måste för att det ska bli jul:

Bella Notte

Lyrics from ”Lady and the Tramp”
Composed by Sonny Burke and Peggy Lee

Oh, this is the night, it’s a beautiful night
And we call it bella notte
Look at the skies, they have stars in their eyes
On this lovely bella notte

Side by side with your loved one
You’ll find enchantment here
The night will weave its magic spell
When the one you love is near

For this is the night
And the heavens are right
On this lovely bella notte

This is the night
It’s a beautiful night
And we call it bella notte
Look at the skies
They have stars in their eyes
On this lovely belle notte

Side by side with your loved one
You’ll find enchantment here
The night will weave its magic spell
When the one you love is near

For this is the night
And the heavens are right
On this lovely bella notte

Ísland: Lite ljusare för den borgerliga regeringen

Mandatfördelningen i Alltinget efter det senaste valet (27 april 2013):

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, lett av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, lett av Árni Páll Árnason, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, numera lett av Óttarr Proppé, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

I en rad gallupmätningar har sedan Piratar (Piratpartiet) åkt upp som en komet. I Gallups mätning, redovisad den 5 december, stöddes Piratpartiet av 32,9 procent. Skälet till det här är partiets populistiska profil och många skickligt gjorda utspel riktade till viktiga väljargrupper. Partiets stöd bland yngre väljare är mycket stort. Också i Reykjavík har partiet en mycket stark ställning. Dock har Piratpartiet i den här mätningen en liten nedgång och är inte längre ensamt större än de båda regeringspartierna.

Tvåa ligger det ena regeringspartiet, Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) med 24,8 procent.

På en mycket lägre nivå än i valet ligger fortfarande dess koalitionspartner Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), som också sitter i regeringen och som nu stöds av 12 procent – men det är en uppgång på hela 2,4 procentenheter sen föregående mätning.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) ligger med ett stöd om 10,1 procent kvar på en mycket låg nivå, 0,1 procentenheter under siffran vid föregående mättillfälle.

Dess konkurrent om vänsterrösterna, Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), är, med ett stöd om 11,4 procent (+ 0,3) alltså större än Socialdemokraterna.n

Nykomlingen 2013 Björt framtíð (Ljus framtid) krisar och stöds nu bara av 3,9 procent (- 0,7). Partiledarbytet tycks inte ha hjälpt – nu ligger partiet stadigt under femprocentsspärren.

Lettland: Nedåt för de flesta partierna i Saeimas

I Lettland genomfördes val till Saeimas (Riksdagen) den 4 oktober 2014.

Största parti, men nu med mindre framgång än 2011, blev det till den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet anslutna ”Saskaņa” sociāldemkrātiskā partija (Socialdemokratiska partiet Harmoni), som den här gången fick stöd av 23,13 procent och 24 mandat mot 28,36 procent och 31 mandat i 2011 års val. Dess aktuella stöd i en färsk undersökning från Latvijas Fakti är 19,5 procent, vilket enligt den artikel i den estniska tidningen Postimees jag har hämtat de aktuella uppgifterna ur ändå är en ökning på 1,4 procentenheter.

Den ryska aggressionen mot Ukraina har väckt många antiryska emotioner till liv i Lettland, och möjligen kan detta ha bidragit till det ryssdominerade Harmonipartitets nedgång. I ett tidigare val kandiderade en del lettiska socialdemokrater, som inte gillade samgåendet med ett annat socialdemokratiskt parti, lett av gamla kommunister, på dess listor. Kanske vill nu lettiska väljare inte stödja det som uppfattas som ryssarnas parti.

Det socialdemokratiska partiet, Latvijas Sociāldemokrātiskā Strādnieku Partija, kandiderade i det senaste valet inte på egen hand utan tycks ha stött och haft kandidater på listorna för regionernas parti, Latvijas Reģionu Apvienība. Det här partiet fick 6,47 procent av rösterna, vilket gav 8 mandat. Huruvida det fanns någon LSDSPare bland de invalda vet jag inte. I den aktuella undersökningen ligger regionernas parti på femprocentsnivån.

Ytterligare ett nytt parti i senaste valet var No sirds Latvijai (Med hela vårt hjärta för Lettland). Det här partiet fick 6,91 procent och 7 mandat. Jag vet inget om det här partiet, men Wikipedias text om det säger, på knagglig översättning från lettiska som jag inte behärskar, att det är konservativt. Har jag förstått saken rätt, står kampen mot korruption högt på partiets valprogram. Det här partiet ligger enligt den senaste mätningen under femprocentsspärren.

Den borgerliga trepartikoalition som vann valet bildade en trepartiregering.

Störst av regeringspartierna blev liberalkonservativa Vienotība (Enhet) med 21,62 procent av rösterna, vilket gav 23 platser (+ 3) i saeimas. Enligt den artikel jag refererar är partiets stöd nu bara 5,5 procent, vilket ännu i november låg 2,6 procentenheter högre.

Mest framåt, + 8 mandat, i valet gick unionen mellan bönderna och de gröna, Zaļo un Zemnieku savienība, som med 19,74 procent av rösterna fick 21 mandat. Observera att De gröna i Lettland är ett mer högerinriktat parti än många andra gröna partier i EU. Unionen mellan bönderna och de gröna stöds nu av 15,6 procent.

Nationella alliansen, Nacionālā apvienība “Visu Latvijai!”-”Tēvzemei un Brīvībai/LNNK” fick 16,50 procent av rösterna och 17 mandat, vilket var en ökning med 3 platser. Stödet för dem är i den här undersökningen nere på 8,7 procent.

Estland: Centern fortsatt största parti

Ytterligare en partisympatiundersökning har publicerats i Estland, TNS Emors för nyhetsbyrån BNS.

Också enligt den får Keskerakond (Centerpartiet) stöd av 25 procent och är därmed fortsatt landets största parti. Dess ledare, Edgar Savisaar, har efter den stora turbulensen i ledarfrågan tagit ett fast grepp om partiet och i en stor tidningsintervju också gjort ner sin utmanare, Kadri Simson, som än så länge sitter kvar som ledare för partiets riksdagsgrupp. Det ska bli intressant att se, om hon orkar hålla sig kvar och om hon eventuellt till slut väljer att byta parti och då tar en del av sina anhängare med sig. I valet 2015 samlade Centern stöd av 24,8 procent.

Det ledande regeringspartiet, det borgerliga, nyliberalt anstrukna Reformierakond (Reformpartiet), som i valet med 27,7 procent blev största parti, har sen åkt kana i opinionen men är nu ändå med 21 procent landets näst största parti.

Tredje största parti är, med 16 procent, dess koalitionspartner Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), som i valet fick 15,2 procent.

Det tredje partiet i den sittande koalitionsregeringen, det konservativa, kristna och estnationalistiska IRL, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderenslandet och Res Publika), är fortsatt i en djup vågdal. I den här mätningen stöds det av 8 procent mot 13,7 procent i valet.

Två nya partier tog sig i valet 2015 in i Riigikogu (Riksdagen).

Vabaerakond (Fria partiet) fick i valet stöd av 8,7 procent men har periodvis lyckats erövra väljare från framför allt Reformpartiet. I den aktuella undersökningen stöds partiet av 15 procent.

Konservatiivne Rahvaerakond (Konservativa folkpartiet) fick i valet stöd av 8,1 procent men är nu uppe i 11 procent. Partiet har växt när det började exploatera främlingsfientliga stämningar, riktade mot ökad flyktinginvandring.

Den här undersökningen, som genomfördes 9-16 december, omfattar 967 personer i åldrarna 18-74 år. 434 intervjuer har gjorts vid hembesök, 533 per internet.

Finland: Socialdemokraterna nu största parti

I spåren av den finländska krispolitiken sker nu stora förändringar i partisympatierna.

Sosialidemokraattinen puolue (Socialdemokratiska partiet), som i riksdagsvalet 2015 bara fick 16,9 procent och därmed blev fjärde parti i storlek, gör i den senaste mätningen, som TNS Gallup har gjort för Helsingin Sanomat, en formidabel uppryckning och hamnar med 21,1 procent på platsen som största parti.

Bakom den här uppgången finns partiets hårda kritik mot socialt orättfärdiga inslag i den sittande borgerliga regeringens åtstramningspolitik.

Det ledande regeringspartiet, Suomen Keskusta (Centern), har därmed med 20,9 procents stöd petats ner på andra plats. Centern ligger nu också knappt under sitt valresultat 2015, 21,1 procent.

Dess koalitionspartner, ankaret i den förra regeringen, Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet), ligger nu på tredje plats med 17,7 procent. I valet 2015 stöddes partiet av 18,2 procent.

Det tredje benet i den sittande regeringen är populistiska Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i valet 2015 fick 17,7 procent. Partiets väljare överger nu i massor det parti de har röstat på – i den senaste mätningen är partiet nere på 10,8 procent. Därmed har partiet halkat från tredje till femte plats bland partierna.

Större är nu oppositionspartiet Vihreä Liitto (Gröna förbundet), som i valet stöddes av 8,5 procent men nu är uppe i 11,3 procent.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet), som i valet fick 7,1 procent, stöds nu av 8,4 procent.

I opposition befinner sig också Svenska Folkpartiet, som i valet stöddes av 4,9 procent, numera med ett stöd av 4,3 procent.

Och Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna), också de numera i opposition, får 3,5 procent, samma som i valet.

Undersökningen är ganska stor – 2.424 personer har tillfrågats under perioden 16 november-10 december.