Estland: Regeringsfrågan skapar turbulens i socialdemokratin

Estland har en koalitionsregering bestående av det delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), det socialkonservativa, kristna och nationella Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) och så Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet).

Socialdemokraternas deltagande i regeringskoalitionen är delvis ifrågasatt i partiet – framför all tycker många i partiet, att deltagandet i regeringen inte har gett tillräcklig politisk utdelning. De här stämningarna bidrog med all säkerhet till att partiet bytte ordförande. Den tidigare ordföranden, Sven Mikser, klev av men fortsatte som försvarsminister, medan den nye, som utmanade honom och vann, den unge ryssen Jevgeni Ossinovski, stannade utanför regeringen men blev ledare för parlamentsgruppen.

Partiet har haft rådslag om sina villkor för att fortsätta sitta i regeringen, det vill säga ställt politiska krav, och har också fått visst gehör för dessa. Bland det man har fått gehör för hos statsministern är höjda lärarlöner och höjt tak för skattefritt minimum åt de lågavlönade.

Ändå tyckte många socialdemokrater att detta inte var tillräckligt, men i partistyrelsen röstade 35 för och 25 mot den här uppgörelsen. SDE skulle alltså fortsätta ingå i regeringskoalitionen.

En färsk gallupundersökning visar också att 71 procent av de socialdemokratiska väljarna är för den ovan angivna skattereformen. Å andra sidan är en majoritet också av övriga partiers sympatisörer för den här förändringen.

Helt uppenbart tycker å andra sidan ett antal socialdemokrater, även ledande sådana, att man inte har kommit tillräckligt långt.

Till de mest besvikna hör ett av den estniska socialdemokratins stjärnskott, den nuvarande näringsministern Urve Palo. Hon säger sig inte längre stå ut och har därför deklarerat, att hon tänker avgå. Hon säger att hon har engagerat sig för att hon stöder en socialdemokratisk ideologi, och får hon inte genomslag för den, vill hon inte sitta i regeringen, möjligen heller inte i riksdagen; hon kan tänka sig att lämna partipolitiken och göra något helt annat.

* * *

Efter lite betänketid har Palo meddelat, att hon behåller sin plats i Riigikogu, Riksdagen.

I en intervju nämner hon som ett alternativ till dagens regeringskoalition en fyrpartiregering, bestående av två av dagens regeringspartier, Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) samt Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) plus Keskerakond (Centerpartiet) och Vabaerakond (Fria partiet).

Norge: Senterpartiet backar

Av den NTB-artikel jag har hittat om InFacts opinionsundersökning för Verdens Gang framgår inte om mätningen är gjord med sikte på kommunalvalet. Mätresultaten innebär inga sensationer, men Senterpartiet backar en smula:

Arbeiderpartiet 31,3 procent (+ 0,8 procentenheter)
Sosialistisk Venstreparti 4,3 procent (+ 0,5)
Rødt 2,0 procent (- 0,3)
Senterpartiet 6,3 procent (- 1,1)
Miljøpartiet De Grønne 5,4 procent (+ 0,1)
Kristelig Folkeparti 5,6 procent (+- 0)
Venstre 5,1 procent (+- 0)
Høyre 22,6 procent (+ 0,1)
Fremskrittspartiet 14,2 procent (+ 0,1)

Løgtingsval på Føroyar

Føroyar – Färöarna – som är en del av Danmark men har ett vitt självstyre har val till sitt løgting (lagting) i morgon.

Förra valet ägde rum den 24 oktober 2011, och då blev utfallet det här:

Sambandsflokkurin (Unionspartiet) 7.545 (+1.016) 24,7 procent (+3,7) 8 mandat (+1)
Fólkaflokkurin (Folkpartiet) 6.882 (+642) 22,5 procent (+2,4) 8 mandat (+1)
Tjóðveldi (Republik) 5.584 (−1.666) 18,3 procent (−5,0) 6 mandat (−2)
Javnaðarflokkurin (Socialdemokraterna) 5.417 (−601) 17,7 procent (−1,6) 6 mandat (±0)
Framsókn (Framsteg) 1.933 (Nytt parti) 6,3 procent (Nytt) 2 mandat (Nytt)
Miðflokkurin (Centerpartiet) 1.882 (−728) 6,2 procent (−2,2) 2 mandat (−1)
Sjálvstýrisflokkurin (Självstyrelsepartiet) 1.289 (−995) 4,2 procent (−3,0) 1 mandat (−1)

De färöiska partierna är inte bara uppdelade längs vänster-högerskalan utan också en axel som rör förhållandet till Danmark. Att det borgerliga Sambandssflokkurin är mot lösgörelse från Danmark förstår man ju av namnet, Unionspartiet, medan Sjálvstýrisflokkurin (Självstyrelseparetiet) förstås vill ha frigörelse. Också den socialdemokratiska rörelsen är delad på två partier: Javnaðarflokkurin är för ett bibehållet band till Danmark, medan det likaledes socialdemokratiska Tjóðveldi vill att Färöarna ska vara en självständig republik.

Det har gjorts en opinionsundersökning inför valet i morgon, men de artiklar om detta jag har hittat i dansk press innehåller inga mer exakta prognoser. Liksom i det danska folketingsvalet tidigare i år verkar Socialdemokraterna, Javnaðarflokkurin, bli största parti och vinna två mandat. Centerpartiet, ett kristet parti, verkar bli det enda regeringspartiet som klarar sig hyggligt – förmodligen på grund av en uppblossande debatt om homosexuellas rättigheter – medan Sambandsflokkurin tappar i stöd. Liberala Framsókn ser också ut att göra ett gott val.

I skarven mot hösten

I augusti blev det äntligen sommar.

Sista augustisöndagen hade vi ett av de kalas vi brukar ha för Birgitta och hennes syskon med respektive. Det var vår tur att vara värdar, och Ragge och Gunnel samt Karin och Hasse kom. Gunnars Annica var inte i riktigt frisk – sånt händer i vår ålder – så de kunde inte komma.

Vi samlades runt trädgårdsbordet med ett glas vitt vin, alkoholfritt för fyra av oss. Vädret var varmt och soligt, och Transparente Blanche-trädet intill bordet dignade av äpplen.

Birgitta hade dukat fint med linneduk och hade lagat en härlig sommarmiddag med öregrundsanknytning: Till förrätt hade hon gravat sik, köpt av en lokal fiskare, och till det serverade hon dels egenlagad gravlaxsås, dels färskpotatis ur eget land. Till fläskfilén blev det mer egenodlad potatis fast av en annan sort och en sallad där alla ingredienser – sallat, tomater, lök, örtkryddor – kom från egna odlingar och kantarellsåsen var gjord på nyplockade kantareller, också köpta av vår vän fiskaren. Till dessert fick vi två sorters melon med röda och svarta vinbär.

När vi hade avslutat med kaffe och mjuk hembakt sockerkaka, tyvärr inget för mig som är diabetiker, fick gästerna plocka med sig lite äpplen att ta hem.

Birgitta hade fått löfte om skjuts till Uppsala, eftersom hon dan därpå, alltså under måndagen, hade starroperation inbokad på Akademiska sjukhuset.

Jag blev kvar i Öregrund, bland annat för att ta hand om disken. (Vi gör alltid så här, men vi växlar: Man lagar mat varannan dag, och den som inte har lagat maten diskar.) Och eftersom det blev ovanligt mycket disk den här gången och innehållet i varmvattenberedaren inte räcker så länge, fick jag lov att diska i fyra omgångar. Men eftersom det var Beck-film i TV och den gick i fyran, diskade jag i reklampauserna.

I går, måndag, packade jag kläder och mediciner och åkte sen buss in till Uppsala.

Jag gick direkt från bussen till Hotel Uplandia, där Uppsala arbetarekommun hade hyrt lokal – ingen höjdare – för höstens första möte.

En ganska stor del av dagordningen bestod av rapporter, men vi hade också en stunds diskussion om den tilltagande främlingsfientligheten.

Jag trodde jag skulle träffa Birgitta på det här mötet, men hon dök inte upp. När jag sen kom hem, var det som jag anade: Hon hade blivit mer tagen av ögonoperationen än hon själv hade trott och stannade därför hemma. Men i dag mår hon mycket bättre, och redan i går kväll kunde hon konstatera, att hon, när hon sängläste, kunde läsa utan glasögon med det nyopererade ögat,

Ytterligare en bra sak hände i slutet av förra veckan. Vi läste en kort antydan på dotterns. Kerstins, Instagram, och sen fick vi mejl, och nu har hon, åter på Instagram, också publicerat ett par bilder: Kerstin har lyckats köpa lägenhet här i vår stadsdel, faktiskt i ett hus där hon före sin småskolestart gick i förskola. Det är kort gångväg både till Viggos och till Klaras skola, kort väg också hem till deras pappa Bo. (Barnen bor varannan vecka hos mamma respektive pappa.)

Jag och Birgitta kommer förstås att sakna både Kerstin och barnen, som vi nu ganska länge har haft här hos oss. Kerstin råkade vara i behov av bostad precis under en period, då både Birgitta och jag var mycket mer skraltiga än nu, och hon kunde då hjälpa oss med matlagning, städning och annat. Storstädning och fönsterputs är sådant som vi redan nu tar firmahjälp med, men det övriga klarar vi nog själva.

Sonen, Matti, har också ringt och berättat, att deras flytt till nya bostaden i Hammarby sjöstad är genomförd. Fast riktigt allt är ännu inte uppackat.