Kunde inte Galago också ge oss nya serier?

Kalle Mattssons fotomontage Åsa-Nietzsche i Galago nummer 2 2105 är suveränt roligt. Inte riktigt lika roligt, framför allt inte för Jan Guillou, är samme upphovsmans Jan Guillousef Stalin.

Det här numret av Galago är, som så ofta, en blandning av klart publiceringsvärt och sådant som jag själv inte skulle öda trycksidor på, om det var jag som var redaktör.

Galago nummer 2 öppnar med en riktigt bra och tänkvärd Mats Jonsson-serie, ”Sågade trävaror”, med fokus på barndomens Kramfors och det lilla som finns kvar av stan. Fast det visar sig ju att den storstad han flydde till inte heller går att värja mot vämjeliga förändringar.

Theresa W Ahlmans ”Historieätarna” är jag inte lika imponerad av. Inte heller lyckas hon övertyga mig om att människan inte får äta djur.

Max Anderssons ”Inspelningen” är formellt välgjord men mycket absurdistisk, och veteranen John Anderssons ”Pudelns kärna 4” närmast obegriplig.

Karolina Bångs ”Punkan” verkar till att börja med ha goda ansatser, men sen förstår jag inte riktigt vad hon vill med den här serien.

Varken Elin Lucassis ”Hej” eller Sara Granérs ”Hata hälsa”, den senare åtminstone intressant tecknad, är serier i genrens mer vanliga mening.

Nog vore det roligt om Galago i större utsträckning användes för att promota nya serietecknare, sådana som skapar just serier.

Estland: Centerledaren Edgar Savisaar misstänkt i korruptionshärva

Den estniska statsåklagaren har meddelat, att sammanlagt sju personer – många av dem mycket kända – är misstänkta för att vara inblandade i en stor korruptionshärva i Tallinn. Den mest kände av de misstänkta är centerledaren Edgar Savisaar, men bland de anklagade finns också en tidigare minister (C). Anklagelserna gäller både att Savisaar personligen men också hans parti, Keskerakond (Centerpartiet), skulle ha tagit emot mutor från personer i näringslivet. Mutorna skulle ha betalats ut i samband med offentliga upphandlingar.

Anklagelserna mot och förhöret av Savisaar har fått hela ledargarnityret i Keskerakond att sluta upp bakom Savisaar, detta fastän flera av de ledande politikerna i partiet i samband med partiledarens sjukdom visade tecken på att vilja ta över partiledarvärvet.

Nu är ju Savisaar en räv inte bara i politisk bemärkelse, så han kommer med all säkerhet att neka till alla anklagelser om oegentligheter, och har han och hans parti tagit emot mutpengar, har han säkert sett till att dölja detta väl. Har inte Säkerhetspolisen försett statsåklagaren med helt vattentäta bevis, kommer Savisaar aldrig frivilligt att avgå, och processen kan komma att fortgå i åratal, allt medan Savisaars många anhängare, bland dem majoriteten av Estlands ryssar, kommer att hävda, att processen mot Savisaar har rent politiska motiv.