Estland: Ung ryss vald till Socialdemokraternas ordförande

3 juni 2015 22:12 | Politik | 9 kommentarer

Naturligtvis har den sovjetiska ockupationen av Estland – som medförde att landet, även efter det att det hade blivit självständigt igen, har en stor rysk minoritet som inte fanns där före andra världskriget – lämnat sår efter sig bland esterna. Men flertalet av esterna känner ingen animositet mot ryssar, som inser att de numera bor i det självständiga Estland och lär sig landets språk.

Ryssarna i Estland har också upphört med att försöka verka genom egna, ryska partier. Flertalet av dem röstar i dag på den gamle folkfrontsledaren Edgar Savisaars centerparti, Keskerakond, men en gradvis växande skara ryssar är aktiva i och röstar på Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik Erakond (som för övrigt återbildades av en annan folkfrontsledare från frigörelsekampen, Marju Lauristin). Socialdemokraterna har markerat sitt intresse för att företräda även landets ryssar bland annat genom att ha även ryskspråkiga texter på sin hemsida och till en av sina vice ordförande välja en ung ryss, Jevgeni Ossinovski.

Ossinovski är en högt utbildad – bland annat vid London School of Economics – och språkkunnig – han talar idiomatisk estniska – politiker och var i den förra estniska regeringen minister för högre utbildning och forskning.

I samband med regeringsombildningen efter valet klev han åt sidan, men han har offentligt uttryckt sitt missnöje över den, som han tyckte, ringa utdelning Socialdemokraterna fick, framför allt politiskt, i överenskommelsen om en ny regering, nu en trepartiregering. Det är det delvis nyliberala Reformpartiet, Reformierakond, som styr med Socialdemokraterna och Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) som stödben.

Det var inte bara Ossinovski som uttryckte sitt missnöje – även näringsministern (S) Urve Palo har i en intervju sagt, att hon har övervägt att avgå, när hon fann, att hon inte gavs något manöverutrymme – och Jevgeni Ossinovski valde då att offentligt utmana Sven Mikser, som är försvarsminister, om partiledarposten. Och Ossinovski fick stöd av bland andra Palo, förra ministern Helmen Kütt, riksdagsledamoten Heljo Pikhof och lokalpolitikern i Tartu Tönu Ints. De nämnda är alla purester.

Också Mikser hade naturligtvis sina anhängare, och andra ville vänta med ett partiledarbyte till efter den här valperiodens slut. Men när långt fler partidistrikt än det ryssdominerade runt Narva uttalade sig för Ossinovski, kände Mikser uppenbarligen marken gunga under fötterna, och i partikongressens själva inledning (30 maj i Pärnu) meddelade Mikser, med den snygga motiveringen att han inte ville ha en sådan strid i partiet, att han själv valde att hoppa av från ordförandeposten.

Kvar som kandidat fanns då plötsligt bara Jevgeni Ossinovski, och han valdes till ny partiordförande med röstsiffrorna 443-39.

Partiet fick också ny, kvinnlig partisekreterare, Ossinovskis kandidat Inara Luigas. Hon är setuer och avhoppad riksdagsledamot från Centerpartiet.

Till vice ordförande valdes fyra personer, dels ossinovskianhängarna Urve Palo och Helmen Kütt men också förre partisekreteraren, numera kulturministern Indrek Saar och tallinnpolitikern Kajar Lamber, båda före kongressen hemmahörande i mikserlägret.

Sven Mikser själv valdes också in i den nya partistyrelsen. I den ingår även ordföranden i riksdagens miljöutskott Rainer Vakra, liksom Mikser och Luigas avhoppad centerpartist, riksdagens talman, den förre partiordföranden Eiki Nestor, förre jordbruksministern och partiordföranden Ivari Padar, numera ordförande i riksdagens landsbygdsutskott, före detta EU-parlamentarikern Marianne Mikko (nu ersättare i Riksdagen för Urve Palo), hälsovårds- och arbetsmarknadsminister Rannar Vassiljev, ordföranden i socialdemokratiska riksdagsgruppen Andres Anvelt, riksdagsledamoten Mihkel Raud samt läns- och kommunpolitikerna Karel Rüütli, Harjumaa, Anto Liivat, Tallinn, Jaak Allik, Viljandi – Allik är halvbror (på mödernet) med Marju Lauristin – och Lauri Läänemets, Väätsa.

I styrelsen ingår också ordföranden i ungdomsförbundet Maris Sild och kvinnoförbundets ordförande Reet Laia samt förstås den tidigare nämnda partisekreteraren.

Danmark: Gapet mellan blocken försumbart litet – och nu lutar det åt vänsterseger

3 juni 2015 17:43 | Politik | 13 kommentarer

Det fullkomligt regnar opinionsundersökningar fjorton dagar före det danska folketingsvalet, och i allt fler mätningar är det nu vänstersidan som har övertaget, bland annat på grund av att det nya partiet Alternativet ser ut att med god marginal forcera den danska tvåprocentsspärren. Jag ska avslutningsvis kommentera det aktuella läget för de partier som i dag sitter i Folketinget, men jag vill så här inledningsvis peka på två saker till som kan bidra till att vänsterpartierna vinner:

Enligt en Gallup-mätning lutar 42,5 procent av de tveksamma åt att rösta på det röda blocket (18,9 procent på Socialdemokratiet) mot 33,8 procent på det blå blocket (12,4 procent på Venstre). Skillnaden blir ännu tydligare när det gäller valet av statsminister: 39,4 procent ser den sittande statsministern, socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt, som bäst lämpad att styra landet, medan bara 9,6 procent föredrar Venstres Lars Løkke Rasmussen – den senares privatekonomiska girighet spelar helt uppenbart fortfarande roll för gruppen av tveksamma.

Och skulle det danska valet ända i ett dödläge, kan de fyra mandat som utses av Grønland och Føroyar avgöra. Enligt en artikel i Poltiken kommer nämligen tre av sammanlagt fyra röster därifrån att tillfalla vänsteralternativet.

Men vi börjar med resultatet i 2011 års folketingsval:

Socialdemokratiet 24,8 procent
Radikale Venstre 9,5 procent
Socialistisk Folkeparti 9,2 procent
Enhedslisten 6,7 procent
Venstre 26,7 procent
Dansk Folkeparti 12,3 procent
Konservative Folkeparti 4,9 procent
Liberal Alliance 5,0 procent

Berlingske Barometer, en sammanvägning av olika mätningar, gav den 2 juni följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 25,6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 6,1 procent
Enhedslisten 9,2 procent
Alternativet 3,1 procent
Venstre 21,2 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 7,4 procent

Och Ritzau Index, också det en sammanvägning av olika men inte identiska mätningar, gav den 2 juni följande genomsnitt:

Socialdemokratiet 25,4 procent
Radikale Venstre 5,5 procent
Socialistisk Folkeparti 6,3 procent
Enhedslisten 9,1 procent
Alternativet 3,0 procent
Venstre 20,9 procent
Dansk Folkeparti 18,3 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 7,3 procent

Till det här kan vi lägga Jyllands-Postens valbarometer ett par veckor före valet: 51,6 procent för den röda sidan och 48,4 procent för den blå.

Jag vill också ge er resultaten i en rad enskilda mätningar, de som vägs samman i Barometern respektive Indexet.

Megafon, presenterad i Politiken 3 juni:

Socialdemokratiet 25,3 procent
Radikale Venstre 6,8 procent
Socialistisk Folkeparti 5,9 procent
Enhedslisten 8,0 procent
Alternativet 3,3 procent
Venstre 21,1 procent
Dansk Folkeparti 18,2 procent
Konservative Folkeparti 3,0 procent
Liberal Alliance 7,0 procent

Wilke 1 juni för Jyllands-Posten:

Socialdemokratiet 25,1 procent
Radikale Venstre 7,4 procent
Socialistisk Folkeparti 6,5 procent
Enhedslisten 8,2 procent
Alternativet 4,0 procent
Venstre 19,3 procent
Dansk Folkeparti 17,9 procent
Konservative Folkeparti 3,7 procent
Liberal Alliance 7,0 procent

Voxmeter 2 juni för Ritzau:

Socialdemokratiet 25,6 procent
Radikale Venstre 5,3 procent
Socialistisk Folkeparti 6,9 procent
Enhedslisten 9,0 procent
Alternativet 3,4 procent
Venstre 21,5 procent
Dansk Folkeparti 17,1 procent
Konservative Folkeparti 2,6 procent
Liberal Alliance 7,7 procent

Greens 2 juni för Børsen:

Socialdemokratiet 25,4 procent
Radikale Venstre 4,0 procent
Socialistisk Folkeparti 5,6 procent
Enhedslisten 9,2 procent
Alternativet 2,7 procent
Venstre 20,5 procent
Dansk Folkeparti 18,5 procent
Konservative Folkeparti 3,5 procent
Liberal Alliance 8,3 procent

Gallup 2 juni för Berlingske:

Socialdemokratiet 25,1 procent
Radikale Venstre 6,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 9,6 procent
Alternativet 3,0 procent
Venstre 22,4 procent
Dansk Folkeparti 19,0 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 5,8 procent

Epinion 2 juni för Danmarks Radio:

Socialdemokratiet 26,1 procent
Radikale Venstre 4,5 procent
Socialistisk Folkeparti 5,8 procent
Enhedslisten 9,1 procent
Alternativet 3,1 procent
Venstre 21,0 procent
Dansk Folkeparti 17,9 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 8,0 procent

Här några sammanfattande kommentarer:

En hel rad mätningar indikerar att Socialdemokratiet kommer att göra ett val på minst 2011 års nivå, möjligen få ett något bättre resultat. En del av det här beror på skickligt gjorda utspel inför valet, men bland dessa finns också en åtstramning av invandrings/flyktingpolitiken, något som inte bara har stoppat utflödet av väljare till Dansk Folkeparti utan också lockat tillbaka väljare därifrån.

Dess kvarvarande regeringspartner, socialliberala Radikale Venstre, kommer att göra ett betydligt sämre val än 2011.

Socialistisk Folkeparti, som lämnade den här regeringen, har inte återfått sin forna styrka. Partiet har förlorat väljare framför allt till yttervänsterkoalitionen, röd-gröna och feministiska Enhedslisten, men också till Socialdemokratiet.

Ny på vänstersidan är Alternativet, ett grönt alternativ. Partiet går överraskande bra – i en del mätningar är det större än det etablerade gamla Konservative Folkeparti. En del av deras röstökning har dock säkert mest att göra med tillströmning av vänsterväljare som främst önskar förhindra ett maktskifte åt höger.

Venstre, namnet till trots Danmarks största allmänborgerliga parti, ser ut att göra ett markant sämre val än 2011. Det får nu betala för att man lät den skandalstämplade partiledaren Lars Løkke Rasmussen sitta kvar – han har inte heller gjort några lysande insatser i valrörelsen. En del väljare har Venstre tappat till Liberal Alliance, men framför allt har partiet tappat väljare till Dansk Folkeparti.

Dansk Folkeparti kommer att göra ett markant bättre val än 2011 – i vissa mätningar är partiet hack i häl på Venstre.

Konservative Folkeparti har misslyckats med att hitta ett valvinnande budskap och ser ut att göra ett ännu sämre val än 2011, enligt vissa mätningar ett katastrofalt dåligt val.

Motsatsen gäller för Liberal Alliance som bland annat av många unga väljare ses som det fräscha borgerliga alternativet.