Finland: I spåren av valförlusten dras utgivningen av partitidningen Demokraatti ner

Socialdemokraterna, Sosialidemokraattinen Puolue, gjorde nyligen ett uselt val och behöver nu se om sitt hus, även ekonomiskt.

Partiets egen tidning Demokraatti (Demokraten) har hittills utkommit med fyra nummer i veckan, men en av sparåtgärderna blir att dra ner utgivningen till en gång i veckan. Tidningen motiverar det här med de allmänna förändringarna i mediekonsumtionen och med SDPs valförlust, som medför minskat statligt stöd. Dock kommer en satsning att ske på webbtidningen Demokraatti.fi.

Närmast kommer man att utreda det fortsatta personalbehovet. Då ska man veta att Demokraatti redan i fjol höst sa upp sju personer – innan dess var Demokraatti en femdagarstidning.

Lettland: Ny president utsedd efter fem omröstningar i parlamentet

I Lettland väljs presidenten av Saeima (Riksdagen), och den 3 juni var det dags att utse ny president. Flera av partierna lanserade egna kandidater, och det var först i den femte omröstningen den nye presidenten valdes.

Den som vann kommer från unionen mellan bönderna och de gröna, Zaļo un Zemnieku savienība, och heter Raimonds Vējonis. Vējonis var miljöminister 2002-2010 och har sedan 2014 varit försvarsminister. För att bli vald fordrades minst 51 röster (= hälften + en av rösterna i Saeima), och Vējonis blev i den avgörande omgången vald med 55 röster mot 42.

I den första omgången lanserades och fördelades rösterna på fem kandidater, representanter för olika partier.

I andra omgången föll kandidaten för regionernas block, Latvijas Reģionu Apvienība, Martins Bondars, bort.

I tredje omgången hände samma sak med Sergejs Sogopolovs, som representerar Lettlands största parti, det socialdemokratiska ”Saskaņa” sociāldemkrātiskā partija (Socialdemokratiska partiet Harmoni). Det här partiet är dominerat av landets många ryssar, och redan namnet på kandidaten indikerar, att det är fråga om en ryss. Övriga partier i Saeimas håller enad front för att hålla Harmoni-partiet borta från makten, inte primärt för att det är socialdemokratiskt utan för att det är ryssarnas parti.

I fjärde omgången besegrade Vējonis den kandidat Nationella alliansen, Nacionālā apvienība “Visu Latvijai!”-”Tēvzemei un Brīvībai/LNNK”, hade föreslagit, Egils Levits.

Och i femte omgången var det alltså bara Vējonis kvar.

Norge: Arbeiderpartiet upp i en mätning inför det förestående kommunvalet men ner i en riksmätning

I TNS Gallups kommunvalsbarometer för norska TV 2 ökar Arbeiderpartiet med 2,8 procentenheter till 25,8 procent. Det senare kan låta lågt, men i Norge skiljer sig röstningsbeteendet i kommunvalen i vissa fall mycket jämfört med hur man röstar i stortingsvalen. I de lokala valen säger 3,7 procent att de tänker rösta på lokala listor, inte knutna till rikspartierna . Hur som helst: skulle Arbeiderpartiet få den här uppslutningen i höstens kommun- och fylketingsval, skulle partiet göra sitt bästa val sen 1987.

Høyre tappar stort, backar med 4,1 procentenheter till 25,9 procent.

Det andra partiet i den nuvarande blå-blå regeringen, Fremskrittspartiet, minskar med 0,4 procentenheter till 9,3 procent.

Deras stödpartier i Stortinget ökar något:

Liberala Venstre ökar med 0,2 procentenheter till 5,2 procent.

Och Kristelig Folkeparti går upp med 0,5 procentenheter till 4,7 procent. Men KrF är inne på att i just kommuner och fylken i stället testa ett samarbete med Arbeiderpartiet.

Det tredje mittenpartiet, Senterpartiet, som redan finns på den rödgröna sidan, ökar med 0,6 procentenheter till 7,9 procent.

Sosialistisk Venstreparti minskar med 0,8 procentenheter till 3,7 procent och Rødt får ihop 0,7 procent, men båda de här vänsterpartierna är lokalt mycket starkare i en del städer, framför allt Oslo.

Den här ojämna röstfördelningen gäller också för Miløpartiet De Grønne, som i landsgenomsnitt får 3 procent. Men i till exempel Oslo kan partiet bli vågmästare och avgöra, om det blir rött eller borgerligt styre.

Jämförelsesiffrorna gäller den aktuella mätningen respektive den förra, gjord för en månad sedan.

* * *

Betydligt sämre går det för Arbeiderpartiet i InFacts majmätning för Verdens Gang. Enligt den här mätningen minskar partiet med hela 3,7 procentenheter och hamnar då på 33,1 procent, fortfarande en ökning, men en mycket måttlig sådan, jämfört med stortingsvalet 2013, då partiet fick 30,8 procent. Efter ställningstagandet att Norge bör ta emot 10.000 extra kvotflyktingar från Syrien minskade Arbeiderpartiet med några procentenheter och låg sedan stilla på den nya nivån, och eftersom det inte har hänt något nytt i just den frågan, verkar det osannolikt, att den nu plötsligt skulle få en sådan effekt. Möjligen är de lättrörliga marginalväljarnas smekmånad med den nye arbeiderpartiledaren Jonas Gahr Støre nu slut. Men det är bäst att invänta fler mätningar, innan man drar alltför långtgående slutsatser.

Mot att just främlingsfientligheten skulle vara orsaken till den här minskningen talar att Fremskrittspartiet bara ökar med 0,5 procentenheter, till 12,7 procent. Fortfarande ligger partiet långt under sitt valresultat 2013, 16,3 procent.

Det parti som däremot går fram, med 2 procentenheter, är Høyre, som nu stöds av 23,9 procent mot 26,8 procent i valet 2013.

Partier som kan ha tagit över röster från Arbeiderpartiet är dels Sosialistisk Venstreparti, som är tillbaka på sitt valresultat 2013, 4,1 procent, dels Miljøpartiet De Grønne, som i den här mätningen får sensationellt höga 5 procent mot 4,1 procent i stortingsvalet 2011. För Rødt (1,1 procent i valet 2011) redovisas inget resultat.

Senterpartiet får 6 procent (mot 5,5 procent i valet), Kristelig Folkeparti 5,6 procent (detsamma som i valet) och Venstre 5,7 procent (5,2 procent i valet).

Springschas hos Sickan Carlsson + en avdankad murvel

Namn och Nytt i Dagens Nyheter bjuder på allehanda, ibland i kända hjulspår, ibland – som i dag – välskrivna och roande texter.

Många av de senare är skrivna av gamla journalister. I dagens DN finns en sådan text av en ”avdankad murvel” – Hans O Alfredsson kallar sig själv så. (När han skriver inlägg på min blogg, undertecknar han med HO.) NoN-bidraget i dag, text och foto, handlar om Ingemar och hans ekorre i Junsele. där både Ingemar och Hans O en gång i världen bodde.

Som gammal springschas gläder jag mig också åt Gösta Grassmans ”Springschas hos Sickan Carlsson”, en berättelse från Äppelviken på 1950-talet. Gösta hade tipsat brorsan Sven, när denne efterträdde honom i värvet som springschas hos blomsterhandeln Amaranten i Äppelviken, om att Sickan Carlsson gav bra med dricks. Oftast fick blomsterbuden på den tiden 10 eller högst 25 öre, men Sickan var alltid generös: Av henne kunde man få både en krona och två kronor. Och man fick veta, att man hade gjort en fin insats.

Gösta Grassman berättar också att brorsan Sven, när han på hösten 1992 vårdades på Ersta sjukhus för obotlig cancer, fick besök av Sickan Carlsson, som hade hört om hans belägenhet.

Den numera alltså bortgångne Sven Grassman, känd och obstinat nationalekonom och vänsterdebattör, minns jag själv som ombud på någon socialdemokratisk partikongress i det förflutna. Han var en bland flera som förr satte färg på de socialdemokratiska kongresserna.