Sommar i P1 med Terese Christiansson
25 juni 2015 16:15 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 2 kommentarerSedan Expressen slutade publicera serier, har jag köpt och läst tidningen bara sporadiskt. Således är jag inte bekant heller med tidningens utlandskorrar, bland dem den numera frilansande Terese Christiansson som bland annat har rapporterat – har jag nu hört och läst mig till på nätet – från Afghanistan, Pakistan, de kurdiska och talibanbesatta områdena i Irak och Syrien, den inneslutna Gazaremsan och Nigeria.
Hennes berättelse i dagens Sommar är så fylld av våld, övergrepp och lemlästning, inte minst mot/av barn, att hennes berättelse inte riktigt går ihop med programmets gamla devis ”lättlyssnat för er på badstranden, i hängmattan och på vägarna”. Därmed inte sagt att det inte borde ha sänts i just den här serien.
Ändå tycker jag, att hennes berättelse, trots alla hemskheter och upprörande detaljer, inte griper tag i just mig förrän hon mot slutet berättar historien om den lilla, numera föräldralösa flickan som en sen kväll frågar, om hon får sova hos Terese och om hur de sedan delar bädd. Kanske har det här att göra med att jag själv som barn har upplevt ett krig – sett flygstrid utkämpas på himlen, mött två främmande arméers soldater i min hemby, i ett skyddsrum i Helsinki skakats av bomkrevader. Fast kanske måste man, när man i radio berättar om en flicka, som i en krevad, förorsakad av en landmina, förlorar hela sitt ansikte, göra historien uthärdlig genom att berätta på ett återhållet sätt.
En mycket stor del av musiken – låtar med/av Peter Gabriel, Alicia Keys, Mark Knopfler och Emmylou Harris, Midnight Oil, Maria Kalaniemi, PJ Harvey, Cornelis Vreeswijk, Velvet Underground, Canned Heat – var sådant som jag själv lyssnar på, men jag var så starkt upptagen av det talade innehållet, att låtarna inte riktigt lyckades fånga mitt intresse.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^