Försommaren är här – och med den längtan ut i trädgården

1 juni 2010 12:25 | Trädgård, Ur dagboken | 5 kommentarer

Våren har varit kylig, kanske inte bara här ute vid upplandskusten. Jag tycker inte om att frysa, och eftersom min ork på grund av en rad fysiska tillkortakommanden – en hjärtinfarkt med mera – är nedsatt, har jag mest hållit mig inomhus.

Birgitta har inte tjatat på mig – i stället rensade hon, som är av en härdig och envis sort, också mitt stenparti, innan hon åkte till USA. Det tackar jag för, men jag har hela tiden haft för avsikt att jobba ute i trädgården, så snart värmen kom.

I söndags såg den ut att vara här. Luften var milt varm och lockande – men så kom det mörka moln och ett ganska kraftigt regn.

I går, däremot, var det skön, solig försommar.

Så jag kravlade mig ut i trädgården och rensade övre delen av stenpartiet, den del som finns uppe på en bergknalle och går fram till staketet. Bar sen ut renset på allmänningen utanför staketet, där på det här sättet allt fler trädgårdsblommor rotar sig.

Konsum hade jag köpt några knölväxter som jag satte: vit och rosa flocklilja och så blålila martorn. Ett par trädgårdsprimulor, som hade spritt sig ut i gräsmattan, grävde jag upp och planterade om i stenpartiet.

Både i går och i dag på förmiddagen har jag suttit ute vid trädgårdsbordet: druckit av mitt goda och starka kokkaffe, läst tidningar och tidskrifter, löst ett och annat korsord. Men inte alltför länge. Efter lunch i dag kommer det att bli ett besvärligare trädgårdspass än i går: Jag ska börja rensa min allra äldsta blomrabatt.

Trädgården prunkar försommarfin. Det är tulpantid nu, och märkligt nog tycks tulpanerna få stå kvar – kanske är det stinkpinnarna med rå-odör som Birgitta har satt upp som håller rådjuren borta.

Både körsbärs- och krikonträden blommar; i delar av trädgården kunde man tro att man befinner sig i Körsbärsdalen i ”Bröderna Lejonhjärta”. Också päronträdens blomning har börjat. Äppelträden har stora rosa knoppar, men trädens blad är samtidigt ynkligt små – när värmen som i år dröjer, får det såna här effekter.

Även syrenerna börjar skifta i en smula lila allra längst upp, men det är än så länge bara en lila aning, inte mer än knoppar.

I går öppnade jag dörren till Birgittas växthus och kände då en pust av värme slå emot mig. Där var inte torrt, men jag bar dit kanna efter kanna med vatten och vattnade vindruvor, tomater, sallat, rädisor och allt vad det var. Sen vattnade jag också de blommor Birgitta odlar i krukor vid de båda trapporna in till huset.

Om det vackra vädret fortsätter kommer jag att ha trädgårdspass varje dag den här veckan.

Med tiden kommer nog då kondisen att också bli bättre.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^