Till New York med Håkan Nesser
16 november 2009 15:58 | Deckare | Kommentering avstängdHåkan Nesser har varit lärare åt våra barn, när de gick på högstadiet, i Tunabergsskolan här i Svartbäcken i Uppsala. Jag vill inte påstå att jag känner honom närmare, men vi brukar hälsa och växla några ord när vi träffas. Numera har han ju flyttat från stan, men han råkade vara på Akadmibokhandeln/Lundeq strax före Birgittas födelsedag, och jag lyckades därför få en personlig hyllningsadress till henne i hans senaste deckare, ”Maskarna på Carmine Street” (Bonniers, 2009).
Jag har läst alla Håkan Nessers böcker och tycker att den här hör till de mest läsvärda. Spänningsmomentet, med ett försvunnet barn i centrum, suger snabbt läsaren in i handlingen, och i mitt fall gör det väl sitt till att handlingen till stora delar utspelas i miljöer som jag själv har upplevt, i Greenwich Village och övriga Manhattan i New York.
På ytan är den här boken en spänningsroman i deckargenren, men den refererar också med namns nämnande till en författare som Edgar Alan Poe, och mycket riktigt finns det inslag i handlingen som inte riktigt låter sig rationellt förklaras ens när vi har fått upplösningen. Dessutom rymmer den här berättelser en del synvillor – Svenska Dagbladets Magnus Persson gör i sin recension på den punkten en begåvad jämförelse med Alfred Hitchcocks ”Vertigo”. Fast här börjar man på ett redan tidigare stadium i handlingen grubbla över om författaren Erik Steinbcks hustru Winnie riktigt är den hon utger sig för att vara.
Upplösningen blir spännande och också mer våldsam än man normalt väntar sig av Nesser. Några av frågetecknen som handlingen har väckt rätas därmed ut. Men inte alla. Några av de märkliga sammanträffadnen som skildras skulle nog kunna inträffa i Poes värld, men inte i den här.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^