Om en inställd skilsmässa
24 februari 2009 15:16 | Musik | 2 kommentarerMånga av oss har säkert någon gång i livet befunnit oss på randen av ett svart stup: grubblat eller gråtit över varför den vi älskade övergav oss för en annan, önskat att vi hade ”den styrka / som krävs för att mista” för att citera Lars Forssells ”Aria”.
Det är modigt gjort av Mikael Wiehe att ge ut CDn ”Sånger från en inställd skilsmässa” (Warner 5051865-2-2, 2009) med dess 13 mycket självutlämnande texter. Djärvt förstås också mot bakgrund av att vi, hans publik, är vana vid att han skriver sånger med politisk och samhällelig tendens, inte om privat smärta – fast glöm då inte bort att hans ”Basin Street Blues” från 1988 innehöll sånger där han hade en motsatt roll till den han har på den nu aktuella skivan.
Hur som helst, på den här CDn försöker han inte ens klä sin privata historia i en dräkt av fiktion. De här sångerna handlar om hur han blir övergiven, om hur han hanterar det som händer – och om hur hustrun till slut återvänder och de lappar ihop sin relation igen.
Trots hyggliga ansatser i till exempel ”Nu ger hon sej i väg” och ”Mannen” och trots smärtan i dem har jag svårt för att riktigt ta till mig de sex första låtarna; ibland, som i ”Bödeln”, kan det smärtsamma till och med ligga snubblande nära det patetiska. (Fast just när vi är i den där situationen, blir vi alla patetiska.)
På motsvarande sätt är jag, med viss reservation för ”Försoning”, sval mot de tre avslutande låtarna, där lyckan åter kan skymtas – det hela blir, trots pianokompet och den körande Ebba Forsberg i ”Var med mej nu”, lite för smörigt.
Men där emellan ligger fyra rasande bra låtar: den snabba och rytmiska ”Ett nytt liv nu”, ”Högst uppe i trädet”, ett stycke tung, tung rockmusik (där man också får höra Mats Ronander på munspel), den visartade, drömlika ”Skridskoprinsessan” och så ”Och nu vill du komma tillbaka” där både text och musik vibrerar av vrede.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^