Danmark: Små rörelser – lite upp för Socialdemokratiet men också för Enhedslisten, åter lågt tal för Konservative Folkeparti

Vi startar som vanligt för jämförelsens skull med resultaten i folketingsvalet i Danmark den 18 juni 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 4,6 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Voxmeters senaste mätning, för Ritzau den 8 mars, ger följande resultat:

Socialdemokratiet 25,0 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 3,9 procent
Enhedslisten 9,9 procent
Alternativet 6,2 procent
Venstre 17,7 procent
Dansk Folkeparti 20,1 procent
Konservative Folkeparti 3,3 procent
Liberal Alliance 8,0 procent

Sammanvägningen av denna och andra mätningar i Ritzau Index, som görs av nyhetsbyrån Ritzau, ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 24,2 procent
Radikale Venstre 6,0 procent
Socialistisk Folkeparti 4,5 procent
Enhedslisten 9,0 procent
Alternativet 6,4 procent
Venstre 17,5 procent
Dansk Folkeparti 20,1 procent
Konservative Folkeparti 3,6 procent
Liberal Alliance 7,9 procent

Det är som vanligt svårt att dra några hållbara slutsatser av en enda enskild mätning. På den röda sidan ökar Socialdemokratiet något, men partiet ligger fortfarande under sitt valresultat. En mycket stark ställning har också Enhedslisten, som i flykting/invandringsfrågan har en rakt motsatt hållning.

Får man tro den här undersökningen, ligger Konservative Folkeparti, som såg ut att öka på grund av sin tuffa hållning gent emot en kritiserad minister i Venstre-regeringen, nu åter lågt, snäppet under sitt usla valresultat.

Vi får väl invänta fler undersökningar.

Det är vår, och kärleken blommar på Operan

Göran Gentele (1917-1972) omkom tidigt i en bilolycka på Sardinien och hann därför aldrig infria de förväntningar om fler filmer hans ”Fröken April” (1958) väckte.

Men egentligen arbetade han ju med opera, var chef för Metropolitan i New York, när den här olyckan inträffade.

Dock fanns det en länk mellan ”Fröken April” och den operavärld Gentele arbetade inom. En stor del av handlingen äger rum på Kungliga Operan, och filmen innehåller mycket riktigt scener och sånger ur kända operor som Georges Bizets ”Carmen”, Jacques Offenbachs ”Hoffmans äventyr” och Wolfgang Amadeus Mozarts ”Don Juan”. Vi hör också filmstoryns båda manliga huvudfigurer, bankdirektören och den på grund av omständigheterna operaanställde Marcus Arwidsson (Gunnar Björnstrand) och opersångaren Osvald Berg (Jarl Kulle) under körning i var sin bil utmana varann genom att sjunga partier ur Giuseppe Verdis ”Rigoletto” – deras röster är dock dubbade av Ingvar Wixell repektive Erik Sædén. Marcus Arwidsson är till att börja med inte hemma i operarepertoaren, så när han – på grund av att han förväxlas med en annan med samma namn – får provsjunga på Operan, väljer han att, ackompanjerad av kormästaren (Douglas Håge), sjunga ”Helan går” så att det rungar om det – och blir antagen.

Att den här bankdirektören lockas till Operan har att göra med att han, efter att först ha fått ett felutdelat brev från henne, blir blixtförälskad i en ung och charmerande kvinna, Maj Bergman (Lena Söderblom), som är balettdansös på Operan.

Hon och flera andra ung damer i operabaletten är dock, när den här förväxlingskomedin börjar, häftigt förälskade i Operans manliga sångstjärna, Osvald Berg, en roll som Jarl Kulle spelar med både temperament och bravur. Han å sin sida har en milt talat trasslig relation till operasångerskan Vera Stenberg (Gaby Stenberg).

I grunden är ”Fröken April” en ganska rar komedi, i sina farsartade detaljer dock helt osannolik. Men mycket av intrigen, också förväxlingarna, känner man igen från den operavärld, där ju regissören och manusförfattaren Gentele verkade.

Att en höjdare i bankvärlden i verkligheten skulle ha kunnat råka ut för det här – bland annat kommer en stor summa pengar bort och bankdirektör Arwidsson hamnar i kurran, och en ung pianist och kompositör (Per Oscarsson) använder de försvunna papperen till att teckna ned en egen komposition på – är kanske inte så sannolikt, men det leder till en vild jakt på Maj Bergman i kulisserna och stor succé för den av polisen utlånade Marcus Arwidsson, nu i huvudrollen på scenen.

Och med Majs hjälp blir så Marcus friad.

Och kan ni tänka er: De gifter sig med varann.

För övrigt ser det också ut som att Osvald och Vera kan tänkas ingå samma slags allians.