Regnbågens barn – en manifestation mot Anders Behring Breivik

26 april 2012 20:10 | Musik, Politik | 8 kommentarer

Den norske massmördaren Anders Behring Breivik har, av politiska orsaker, fördömt många politiskt radikala norrmän, bland dem sångaren Lillebjørn Nilsen.

I dag, den 26 april 2012, samlades 40.000 norrmän på Youngstorget i Oslo – det är det torg vid vilket Arbeiderpartiets huvudkontor ligger – och sjöng tillsammans med Nilsen en sång av Pete Seeger, ”My Rainbow Race”, som Lillebjørn Nilsen har skrivit norsk text till, ”Barn av regnbuen”.

My Rainbow Race

Amerikansk originaltext och musik: Pete Seeger, 1967

One blue sky above us, one ocean lapping all our shore
One earth so green and round, who could ask for more?
And because I love you I’ll give it one more try
To show my rainbow race, it’s too soon to die

Some folks want to be like an ostrich
Bury their heads in the sand
Some hope that plastic dreams
Can unclench all those greedy hands

Some hope to take the easy way
Poisons, bombs, they think we need ’em
Don’t you know you can’t kill all the unbelievers?
There’s no shortcut to freedom

One blue sky above us, one ocean lapping all our shore
One earth so green and round, who could ask for more?
And because I love you I’ll give it one more try
To show my rainbow race, it’s too soon to die

Go tell, go tell all the little children
Tell all the mothers and fathers too
Now’s our last chance to learn to share
What’s been given to me and you

One blue sky above us, one ocean lapping all our shore
One earth so green and round, who could ask for more?
And because I love you I’ll give it one more try
To show my rainbow race, it’s too soon to die

One blue sky above us, one ocean lapping all our shore
One earth so green and round, who could ask for more?

Seeger sjöng för första gången in sin ”My Rainbow Race” på ”Now” (Columbia CS 9717, 1968). Den finns också på hans ”Rainbow Race” (Columbia C30739, 1973).

Barn av regnbuen

Norsk text: Lillebjørn Nilsen, 1973
Amerikansk originaltext och musik: Pete Seeger, 1967 (”My Rainbow Race”)

En himmel full av stjerner,
blått hav så langt du ser,
en jord der blomster gror,
kan du ønske mer?

Sammen skal vi leve
hver søster og hver bror,
små barn av regnbuen
og en frodig jord.

Noen tror det ikke nytter,
noen kaster tiden bort med prat,
noen tror visst vi kan leve
av plast og syntetisk mat,
og noen stjeler fra de unge
som blir sendt ut for å slåss,
noen stjeler fra de mange
som kommer etter oss.

En himmel full av stjerner,
blått hav så langt du ser,
en jord der blomster gror,
kan du ønske mer?

Sammen skal vi leve
hver søster og hver bror,
små barn av regnbuen
og en frodig jord.

Men si det til alle barna,
og si det til hver far og mor;
Dette er vår siste sjanse
til å dele et håp og en jord.

En himmel full av stjerner,
blått hav så langt du ser,
en jord der blomster gror,
kan du ønske mer?

Sammen skal vi leve
hver søster og hver bror,
små barn av regnbuen
og en frodig jord.

En himmel full av stjerner,
blått hav så langt du ser,
en jord der blomster gror,
kan du ønske mer?

Lillebjørn Nilsen spelade in sin norska version på LP, ”Portrett”, redan 1973, men den har återutgivits som CD 2003.

Nederländernas First lady of jazz

26 april 2012 15:06 | Musik | 2 kommentarer

Rita Reys, född 1924 i Rotterdam som Maria Everdina Reijs, lär ha fått epitetet ”Europe’s first Lady of Jazz”. Sånt kan man alltid diskutera, men åtminstone är hon utan konkurrens Nederländernas First lady of jazz.

Jag vet inte hur bekant hon i dag är för svensk publik, men 1953, när Stockholm var på väg att bli Europas jazzhuvudstad, bodde hon ett halvt år i Stockholm. På CDn ”Anthology” (Universal 06024 9844878, 1999), som ingår i 11 CD-boxen ”Ladies On Verve” (Verve, 2006, distribution Universal), finns ett fullständigt enastående vittnesbörd om hennes anknytning också till svensk jazz, inspelat 1958: Al Jolsons med fleras ”Avalon”, där hon kompas av Bengt Hallberg, piano – och vilket piano! -, Gunnar Johnsson, bas, och Egil Johansen, trummor.

Svensken Åke Persson på trombone kompar henne tillsammans med några kända amerikanska jazzmusiker i ”It Could Happen To You”.

Och så finns här ytterligare en brygga mellan Holland och Sverige. Här i Sverige gjorde Värmlands First lady of jazz Monica Zetterlund stor succé med holländaren Toots Thielemans’ ”Bluesette”. På den här CDn kan vi, i en inspelning från 1964, höra Rita Reys göra en utmärkt tolkning.

På den där tiden flödade forfarande mycket av den bästa jazzmusiken över gränserna. Ett exempel på den här plattan, från 1965, är Jobims med fleras ”The Boy From Ipanema”.

Men Rita Reys arbetade både ihop med amerikanska jazzmusiker som under kortare eller längre perioder arbetade här i Europa och var själv över i USA och gjorde inspelningar i New York. Där är till exempel Vernon Dukes med fleras ”Taking a Chance On Love” (1955) och Cole Porters ”You’ld Be So Nice To Come Home To” (1956), inspelade med musiker som Horace Silver, piano, Art Blakey, trummor, och Donald Byrd, trumpet, gjorda. Som exempel på blandade grupper kan vi ta den i huvudsak holländska kompgrupp, dock med Kenny Clarke på trummor, som backar upp henne i ”Cherokee”.

Men också många holländska jazzmusiker, oftast inte så kända här i Sverige, till exempel hennes andre man, Pim Jacobs, på piano, gör tillsammans med henne utmärkta versioner av sådant som ”Venus Bespied” och ”Too Close For Comfort”. Värd att nämna är också inspelningen från 1963 av ”Basin Street Blues”, där man hör henne tillsammans med The Dutch Swing College Band – de låter som något från skoldanserna här hemma förr i världen.

Ska jag säga något kritiskt är det att jag inte är lika förtjust i de mer softa inspelningar med storband från 1970- och 1980-talen som avslutar urvalet på den här skivan. Men här finns tillräckligt mycket annat att glädjas över!