Korta meningar

8 september 2011 11:59 | Korta meningar, Politik | Kommentering avstängd

TV-Aktuellt lanserar kalsongförsäljning som konjunkturmätare: vid lågkonjunktur minskar kalsongförsäljningen. Intervjuad:

– Kalsonger? Nä, det är ingenting att dra ner.

* * *

Efter nästa val får Centern kratta Lööf.

* * *

Alexander Bard, tidigare bland annat piratpartist, har nu blivit änterpartist – mittåt: centerpartist.

* * *

Svensk filosof: Rune Descartes.

Synvillan som riktmärke – vi styrs av illusionister

8 september 2011 11:56 | Politik | 4 kommentarer

Jag är en sån där hopplös bakåtsträvare (S), som gillar statliga apotek, offentligt driven vård och kommunala skolor. Då och då kommer det rapporter och avslöjanden som indikerar att det är jag, ståndaktige, som trots tidens politiska modetrender har rätt.

Det förekommer faktiskt att det dyker upp själsfränder, till och med i Dagens Nyheter. På kulturavdelningen i DN i dag (8 september 2011) har Lars G Linder skrivit ett inlägg – ”Den fria världen? Nä, allt var visst bara ett enda stort illusionstrick” – där jag instämmer i vartenda ord:

”Mitt emot vår port ligger ett apotek. Det har legat där så länge jag kan minnas, men härom året bytte det regim och logga. Den gamla gröna medicinsymbolen blev ett grönt hjärta.

Det var ett led i den stora, pågående valfrihetsrevolutionen. Det gamla förtryckande apoteks­monopolet hade äntligen slopats. Var jag inte nöjd med mitt apotek kunde jag från och med nu gå någon annanstans och skaffa bättre och billigare mediciner.

Fast det gör jag ju aldrig. Jag har ingen aning om vilka mediciner som vore bättre eller sämre för mig, och skulle jag på allvar börja ta reda på var hydroxylsalva, klorhexidin eller plåster är några kronor billigare skulle jag snart inte ha tid med annat än att kolla priser.

Någon gång på 1990-talet skulle vi lära oss att välja husläkare. Jag fick hem en lista med några för mig helt okända namn. Jag blundade och valde ett av dem, men när jag väl fick anledning att uppsöka min utvalda doktor hade hon slutat. Jag har flyttat några gånger sedan dess, och för varje gång har ungefär samma sak upprepats: nya namn, och nya val i blindo.

Med åren har det blivit uppenbart att hela den moderna valfrihets­reformen varit ett stort illusionstrick. Vita kaniner ur hatten. För ska ett val medföra frihet måste man ju veta vad det är man väljer, och väljer bort, och det gör vi ju i realiteten aldrig om sådant som läkarkompetens, sjukhus och mediciner.

De pensionsfonder och förvaltare vi skulle få välja visste vi inte heller någonting om. Resultatet blev att sparare har lurats i grandios skala och fastnat i skyhöga avgifter som givit bankchefer osannolika bonusar.

Om det där med assymetrisk kunskap handlar en hel gren i nationalekonomin. Marknadens vinnare är ju nästan alltid de som har den större kunskapen, förlorare de som inte har det. Och det är en sak i rena affärer, en helt annan när det gäller vård, skola och pensioner.

I går kunde man på DN Debatt läsa en närmast sensationell forskningsgenomgång där SNS – knappast ett fäste för vänsternostalgiska statskramare – analyserat 20 års systemskifte inom välfärden. Den lämnar inte sten på sten kvar av hela det här ideologiska valfrihetsbygget. Inget tyder på att medborgarna vunnit något alls på hela den långa, mödosamma förändringen.

Jag börjar misstänka att det vi utsatts för i två decennier i själva verkat varit en samordnad folkuppfostringskampanj i stalinistisk skala. Ett folk av sossar och välfärdsälskare skulle en gång för alla lära sig tänka bort staten.

Och nu är vi äntligen fria.

Lars Linder
lars.linder@dn.se”

(Jag har – förgäves – försökt lägga en länk, vilket inte går, trots att jag har angett den nätadress som anges för artikeln i DNs nätupplaga, också upprepade gånger har kontrolläst. Därav den egentligen otillåtna kopieringen av hela texten.)