Politikerhistorier: Thorbjörn Fälldin

14 januari 2011 18:10 | Politik, Politikerhistorier | Kommentering avstängd

Den förre centerledaren Thorbjörn Fälldin var kanske inte främst känd som en muntergök. Inte heller var han känd för sin slagfärdighet. De lustigheter som fanns kring hans person – och de var många – hade ofta udden riktad mot honom, och det är ju också intressant att notera.

En klassiker, ett riktigt slag under bältet, var det när Aftonbladet (s) i samband med den så kallade bordellaffären på sin etta släppte igenom ett korrekturfel, som nog inte var en miss av korrekturläsaren: man hade helt enkelt ”råkat” tappa första konsonanten i hans förnamn.

Själv har jag i tryck i Aktuellt i politiken (s) 1975 återgett en ganska rar historia, som speglar Fälldins dåtida kändisskap, till och med bland barn:

Jag var på centerstämma i Sundsvall och satt vid pressmiddagen nära Centerns informationsbas Rolf Örjes, som bredvid sig hade Elisabet Crona från Svenska Dagbladet. Under väntan på maten berättade hon om ett besök på Skansen tillsammans med sin man (Stig Jutterström på Aftonbladet) och barn.

Sonen Nisse ivrigt framför Skansens portar:

– Pappa! Mamma! Jag vill se Fälldinerna!

Politikerhistorier: Gunnar Lange

14 januari 2011 12:50 | Politik, Politikerhistorier | 7 kommentarer

Jag vet inte hur många som i dag minns den socialdemokratiske politikern Gunnar Lange (1909-1976). Han var hur som helst statsråd under lång tid: civilminister 1954 och sen handelsminister 1955-1970.

Under perioden då jag inträdde i politiken på hög nivå och under slutet av hans politiska karriär vimlade det av Lange-historier, alla på temat glömska och sammanblandning.

Av dem väljer jag att berätta en med anknytning till en av mina tidiga partikongresser.

Oftast hade på den här tiden ansvarigt statsråd uppgiften att föra partistyrelsens talan på sitt fackområde i motionsdebatten. Den föredragande fick då också inleda debatten med ett kort anförande.

Det skulle snart bli Gunnar Langes tur, så han fanns på plats i partistyrelsens kafé- och samtalsutrymme bakom podiet i Folkets hus. Där sågs nu handelsministern vanka omkring med allt oroligare min.

Informationschefen på partistyrelsen, Sören Thunell, la förstås märke till detta och gick därför fram till Lange:

– Är det något jag kan hjälpa dig med, Gunnar?

– Jag kan inte hitta min väska, och jag har mitt anförande och faktamaterialet om motionerna liggande i den.

– Jag ska försöka hitta den. Hur ser väskan ut?

– Det var en sån där. (Lange pekar på en kongressväska, av vilken det finns cirka 1.500 exemplar utströdda över hela Folkets hus.)

* * *

Från vännen och gamle journalistkollegan Mats Rosin i Umeå anländer en annan Lange-historia, värd att lyft upp i läsarnas synfält:

På besök i Oslo (Nordiska Rådet?) var Gunnar Lange och Tage Erlander en kväll på väg hem från en middag. Plötsligt stannar Lange upp och börjar svära våldsamt.
När Erlander undrar varför svarar Lange att han har glömt sin pipa i Askersund.

Erlander: För det första är det inte i Askersund utan på Akershus vi har varit, för det andra har du pipan i munnen och för det tredje ska du ge f-n i att svära så förb-at.

* * *

S-bloggaren Bengt Silfverstrand följer mig i spåren och publicerar på sin blogg följande Lange-historia:

Det var en skärtorsdag året då Gunnar Lange lämnade sin post som handelsminister och avgick från den socialdemokratiska regeringen. Vid regeringslunchen samma dag utbrast Lange:

-Jag känner mig som Jesus vid den sista måltiden.

Regeringschefen Olof Palme replikerade blixtsnabbt:

– Må så vara, bara du inte återuppstår på söndag….