Serieroman om F A Boltzius

10 augusti 2010 15:36 | Serier | Kommentering avstängd

Fredrik August Boltzius (1836-1910) har jag gång på gång läst om under åren 2004-2007, detta eftersom jag sedan lång tid tillbaka har varit prenumerant på tidskriften Galago. Jag är mer intresserad av serier än av värmländska (eller andra) predikanter och helbrägdagörare, men David Liljemarks presentation i bild och text av sin avlägsne släkting – Boltzius var Liljemarks farmors farbror – har fascinerat mig både på grund av sitt innehåll och sitt formspråk.

Så när Liljemark har återpublicerat sin serie i bokform, ”Boltzius” (Ordfront Galago, 2009), har jag läst om den i ett sammanhang och dessutom, utöver en biografisk serieroman på 100 sidor, på köpet fått 260 sidor noter att slå i – det senare nämns mest för att visa med vilket vetenskapligt nit Liljemark har gripit sig an uppgiften att skildra sin släktings liv och verk.

F A Boltzius, ursprungligen lumphandlare, uppträdde alltså i denna frikyrklighetens blomstringstid som religiös helbrägdagörare, som botade sjuka genom bön och så kallade svettdukar – de senare expedierades till och med genom postorder. Folk kom från hela Sverige och även Norge för att få den hjälp läkarna inte hade kunnat bistå dem med – han lär under sin livstid ha fått över 30.000 brev med vädjanden om hjälp. Böllschuss, som han kallades hemma i Värmland, bistod gärna, och hans tes var att ”finns troa, så nock kan Gud hjälpe”. Många ansåg sig också hjälpta – annars hade förstås inte så många kommit till honom – och övriga hade väl då förmodligen inte ”troa” i tillräcklig utsträckning.

Allt det här beskriver Liljemark med ett inte så litet mått av drastisk humor. Av Liljemark tecknas Boltzius inte som något slags Guds redskap, men Boltzius framställs i den här serieromanen heller inte som en lurendrejare. Han hade själv uppenbarligen ”troa”, den där som han fordrade av dem som sökte hjälp hos honom.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^