Socialliberalerna (S) slår tillbaka

Carin Jämtins utspel på DN.Debatt i går, ”Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister”, var ganska modest, ett slags minimikrav på privata aktörer inom det som förr var en gemensam sektor: skattepengar till skola, barnomsorg, vård och omsorg ska inte få gå som utdelning till aktieägare.

Genast slår sex kommunalpolitiker (S) från Stockholms län, med Robert Noord från Haninge i spetsen, tillbaka: ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna”. Deras debattartikel i Dagens Nyheter den 30 juli 2009 kan du hitta här.

Ett av deras budskap lyder: Vinster är nödvändiga om man vill ha en mångfald av pedagogiska inriktningar.

Detta är med förlov sagt nonsens. Inget hindrar dem från att som kommunalpolitiker med ansvar för skola differentiera den kommunala skolan, så att den tillhandahåller en sådan mångfald.

Friskolorna har andra nackdelar, nackdelar som skribenterna i DN väljer att inte låtsas om. Man måste vara antingen blind eller programmatiskt liberal för att inte se, att etableringen av friskolor har utarmat de kommunala skolorna och ökat segregationen: kvar i de kommunala skolorna blir bland annat de elever vars föräldrar inte har försökt ge sina barn fördelar genom att flytta dem till friskolereservat av det ena eller det andra slaget.

Privatskolorna visar sig också medföra andra problem, som DN-skribenterna inte beaktar. En utmärkt kartläggning av dessa problem finns på Anna Vikströms S-blogg.

Den socialdemokratiska partikongressen i höst har möjligheten att åtminstone ta ett första steg mot att återskapa en skola, som syftar till att öka jämlikheten i samhället.

Just strävan att öka jämlikheten i samhället är det som mest av allt särskiljer socialdemokratin från andra politiska idériktningar, även socialliberalismen.

Det tycks de socialliberaler som av någon anledning har valt att verka inom socialdemokratin inte begripa.

För den politiska valfrihetens skull vore det inte så dumt om socialliberalismen, en på många sätt sympatisk men ändå otillräcklig idériktning, åter fick ett eget parti att frodas i.