Socialliberalerna (S) slår tillbaka

30 juli 2009 12:16 | Politik | 37 kommentarer

Carin Jämtins utspel på DN.Debatt i går, ”Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister”, var ganska modest, ett slags minimikrav på privata aktörer inom det som förr var en gemensam sektor: skattepengar till skola, barnomsorg, vård och omsorg ska inte få gå som utdelning till aktieägare.

Genast slår sex kommunalpolitiker (S) från Stockholms län, med Robert Noord från Haninge i spetsen, tillbaka: ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna”. Deras debattartikel i Dagens Nyheter den 30 juli 2009 kan du hitta här.

Ett av deras budskap lyder: Vinster är nödvändiga om man vill ha en mångfald av pedagogiska inriktningar.

Detta är med förlov sagt nonsens. Inget hindrar dem från att som kommunalpolitiker med ansvar för skola differentiera den kommunala skolan, så att den tillhandahåller en sådan mångfald.

Friskolorna har andra nackdelar, nackdelar som skribenterna i DN väljer att inte låtsas om. Man måste vara antingen blind eller programmatiskt liberal för att inte se, att etableringen av friskolor har utarmat de kommunala skolorna och ökat segregationen: kvar i de kommunala skolorna blir bland annat de elever vars föräldrar inte har försökt ge sina barn fördelar genom att flytta dem till friskolereservat av det ena eller det andra slaget.

Privatskolorna visar sig också medföra andra problem, som DN-skribenterna inte beaktar. En utmärkt kartläggning av dessa problem finns på Anna Vikströms S-blogg.

Den socialdemokratiska partikongressen i höst har möjligheten att åtminstone ta ett första steg mot att återskapa en skola, som syftar till att öka jämlikheten i samhället.

Just strävan att öka jämlikheten i samhället är det som mest av allt särskiljer socialdemokratin från andra politiska idériktningar, även socialliberalismen.

Det tycks de socialliberaler som av någon anledning har valt att verka inom socialdemokratin inte begripa.

För den politiska valfrihetens skull vore det inte så dumt om socialliberalismen, en på många sätt sympatisk men ändå otillräcklig idériktning, åter fick ett eget parti att frodas i.

37 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Det förefaller som om man accepterat att ”vinst” är den allenarådande drivkraften hos människan. Vinst som i viss mån kan likställas med ”girighet”. Vad hände med solidariteten som drivkraft? Finns det helt enkelt inte människor som vill hjälpa/lära andra bara för tillfredsställelsen av att få göra det? Jag tror personligen att man underskattar människors välvilja. På sikt tror jag också att denna eviga vinstjakt undergräver både etik, solidaritet och moral. Värden som är nödvändiga för att landet skall fungera och som skolan har eller bör ha som uppgift att etablera hos eleverna.

    Comment by Christofer — 2009 07 30 13:40 #

  2. Enn, jag håller med dig om jämlikhetssträvandet som präglar socialdemokratin men dessvärre är det ju inte så att vi trots en ojämförbar samhällspåverkan under 1900-talet lyckades göra skolan särskilt jämlik ändå, mycket på grund av att det skiljer så mycket mellan skolor tack vare vilket område de ligger i. Arbetarklassens barn gick inte i samma skolor som den övre medelklassens barn i alla fall för man bodde inte i samma områden. Istället cementerades samhällets segregation och vissa skolor blev betraktade som problemskolor dit inte de bästa lärarna sökte sig.

    Till viss del hade kanske detta gått att motverka medan skolan var statlig men ändå inte fullt ut utan någon slags styrning över vart eleverna skulle gå, en styrning som invånarna inte skulle acceptera eftersom det är ett socialt experiment som kan slå hur fel som helst.

    Efter att skolan kommunaliserades ökade segregationen eftersom olika kommuner agerar på olika sätt och även här hamnar då arbetarklassens barn i en sämre sits eftersom det finns fler av oss i kommuner med sämre ekonomi. Så läget var inte direkt gott innan friskolorna gjorde sitt intåg. Bara om det varit så hade jag kunnat köpt den frimodighet över vår skolpolitik som du uppvisar.

    Genom friskolorna ökar pressen på de kommunala skolorna att bli bättre, att göra så eleverna trivs och utvecklas och lär sig det förväntade. Självklart finns det föräldrar som inte vill eller klarar av att ta aktiva beslut för var deras barn ska gå och det är ett problem men lösningen är knappast att ta bort valmöjligheten för alla de som faktiskt vill och gör aktiva efterforskningar och väljer en skola som de har förtroende för.

    Det som krävs är, enligt min uppfattning, att de demokratiska styrmedlen över friskolorna stärks och att kontrollen förbättras. Det ska finnas garantier och konsekvenser för de som inte levererar det som lagstiftning och förväntningar kräver och det ska gå fort att hitta problem så inte eleverna blir lidande av en dålig skola, och detta måste gälla lika för såväl fri- som kommunala skolor.

    Avslutningsvis så blir jag lite besviken att du faller in i den trista angreppsretorik som en del andra debattörer uppvisat. Vårt parti har sedan begynnelsen rymt den spänstiga spännvidd av uppfattningar som kommer till uttryck i debatter som denna. Jag är socialdemokrat och det är jag övertygad om att alla de som du kallar ”socialliberaler” är också, likaväl som du är socialdemokrat även om det säkert finns de som tycker att din klart mer socialistiska ådra är väl långt åt vänster för vårt parti. Om vi inte klarar att ta diskussionerna utan att önska våra motståndare åt ett annat parti så kanske det är ordet ”demokrati” som vi ska klura mer över?

    Allt gott.
    /Erik.

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 30 13:59 #

  3. Argumentet att jämföra skolverksamheten med byggverksamhet är som hämtat från vilken Timbro-adept som helst. Man har förundrats över hur ”fogliga” och idologiskt renläriga Fp, Kd och C blivit sen allt fler av påläggskalvarna fått sin skolning hos Timbro. Har nu Timbro även börjat drilla den unga generationen S-politiker?

    Själv skulle jag gärna se att en rad olika kommunaliseringar reverserades och att ansvaret låg på en central myndighet, landet är inte större än att det troligen skulle bli mycket effektivare och rättvisare fördelning av resurserna. Samma med sjukvården som i andra länder som är betydligt större kan skötas som en nationell angelägenhet.

    Comment by lasse — 2009 07 30 14:09 #

  4. Till Erik Laakso: Jag var skreterare i Alva Myrdals jämlikhetsgrupp i slutet av 1960-talet, och många av de förslag vi lade på olika samhällsområden förverkligades under Palme-epoken på 1970-talet. Då försökte man angripa ojämlikheten på många områden samtidigt, inte bara i skolpolitiken utan också i bostadspolitiken, skattepolitiken, arbetsrätten och så vidare. Jämlikheten ökade också, medan senare ojämlikheten och segregationen åter har tagit nya kliv framåt. Ett av dessa områden är skolan, och friskolorna har utan någon som helst tvekan bidragit till detta.

    Jag skulle önska att partiet och LO, som skedde för 40 år sedan, på nytt tillsatte en jämlikhetsgrupp med samma breda perspektiv som Alvas grupp en gång i världen hade. Den skulle säkert komma fram till förslag på många områden, men jag är helt säker på att dess slutsatser i fråga om friskolorna skulle komma att likna mina.

    Partiernas utveckling är verkligen också ett intressant kapitel. Vi har nu två block som konvergerar mot mitten, och socialdemokratins ideologiska och klassmässiga profil är så suddig att partiet i dag, mycket mer än tidigare i sin historia, rymmer helt motstridiga tendenser. För min del är jag inte utan vidare beredd att till idéströmningar, som jag och många med mig känner oss antagonistiska till, lämna över det parti, som fortfarande, till och med i dagens urvattnade partiprogram, betecknar sig som demokratiskt socialistiskt.

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 30 14:27 #

  5. Enn, Jag är inte lika säker på att frågan om friskolorna skulle hamna där du står genom ett sådant arbete men det beror säkerligen på att jag ser saken ur ett lite annat perspektiv där jag ser hur till och med arbetarklassens barn idag kan välja bort dåliga alternativ vare sig det är dåliga kommunala alternativ eller dåliga privata initiativ.
    Vårt parti uppstod i den spänstiga energi som vi fick genom kombinationen Branting/Palm, två helt olika perspektiv som sammanfogades i ett helt unikt parti med en sund blandning av socialism och socialliberalism. Att vika från det till förmån för vare sig det ena eller det andra gör att vi viker bort från det historiska perspektivet. Att ha backspegel är viktigt och nyttigt men att ha en selekterande vy riskerar att göra att man bara ser det man vill se. Det är ingen som behöver ”lämna över” något parti till någon, vår styrka ligger just i det historiska arvet från Branting och Palm och det är däri vi måste förbli för att ha även fortsatt ha berättigande.

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 30 14:43 #

  6. Frågan om friskolor kan vi aldrig enas om inom S helt enkelt därför att det är ljusårs skillnad mellan kommuner i storstadsområden och de glesa Sverige.
    Min utgångspunkt är att kommunerna och landstingen är huvudmän för skolverksamhet enl. 4 § skollagen

    Jag vill erinra om den dramatiska omflyttning som skett i Sverige. Folkhumorn brukar uttrycka det så att det bor fler kramforsbor i Stockholm än i Kramfors. Kommunernas huvudmannaansvar innebär att massor av skolor måste läggas ner därför att eleverna minskar och skatteintäkerna störtdyker.

    Fråga om etablering av skolor måste få avgöras av huvudmännen. Vill S i Storstockholm och andra storstadsområden etablera friskolor med eller utan aktieutdelning i stället för att bygga kommunala skolor må man göra det. Däremot är det ett enormt slöseri om staten tvingar på en kommun i utflyttningsområde friskolor till priset av att relativt nybyggda skolor måste läggas ner.

    Jag föreslår att huvudinriktning på partikongressen måste vara att beakta vad det kommunala ansvaret för skolan kräver och inse att skolverksamheten har väsensskilda förutsättningar i täta resp. glesa Sverige.

    Denna fråga har många aspekter. En är att vi kommer att få svårt att få partivänner att engagera sig för kommunala uppdrag om deras ansvar och möjligheter att agera blir rent fiktivt. Utrymmet för lokala politiker att agera
    är redan maximalt inskränkt av en snårskog av bestämmelser. I synnerhet Alliansregeringen har satt i system att lägga kostnadskrävande lagkrav och garantiåtaganden utan att skicka med några pengar.

    I övrigt delar jag Enns tankar om konverteringen mot mitten. Om S inte har en klar profil utifrån sina grundvärderingar 2010 riskerar vi att inte bara tappa vår ”själ” utan även stöd från dem som en gång trodde på oss.

    Comment by Tord Oscarsson — 2009 07 30 14:57 #

  7. För en utomstående och lite av ”rörelsens barnbarn” känns det som att detta är sunt, debatten kring ideologi och kanske, mot förmodan, kan det komma några nya fräscha tankar kring hur samhället ska bli mer dynamiskt och mer jämlikt ut ur det. Fast då gäller det nog att för ett ögonblick att lyfta blicken lite, för att ta ut riktningen igen, för den verkar helt bortglömd. Och inte fokusera allt för mycket av debattkraften på enskilda sakfrågor som t ex skolan.

    Det senare spelar nog i så fall enbart högern i händerna. Vilket enligt min syn agerandet inom S de senaste 3 åren gjort, snacka om att ha missat tidernas chans till förmån för a-kassepajkastning och nu lite skolpajkastning. Jaja. Jag lär fortsätta vara rörelsens barnbarn så länge visionerna saknas/är grumliga. Och jag sätter nog gärna hela mitt kommande socialbidrag på en högerseger 2010. Tyvärr.

    Comment by MC — 2009 07 30 15:35 #

  8. Gunnar Myrdal sa en gång att partiet aldrig nått så bra som då vi diskuterat ”så att flisorna rykt”. Jag har saknat en intern diskussion om kontroversiella frågor. Skolan har vi diskuterat så längt tillbaka jag kan minnas. Jag vill än en gång betona att S också måste tillåta mångfald i den meningen att vi inte kan driva samma politik i alla delar av vårt efter alla omflyttningar djupt splittrade land . Ge kommunerna större självständighet att organisera sin verksamhet inom ramen för lagar och förordningar.

    Comment by Tord Oscarsson — 2009 07 30 15:47 #

  9. Till Erik Laakso: Så klasskillnaderna skulle ha minskat och friskolorna ha bidragit till detta? Sen häpnar jag över att du klassificerar Branting som socialliberal. Har du inte läst hans egen bekännelse till socialismen, den som till exempel Palme brukade citera?

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 30 17:19 #

  10. Nej enn, jag betecknar Branting som Socialdemokrat, det var du som började kategorisera partivänner och för att tala med samma språk som du tog in i debatten så pekade jag på att Branting inte stod på exakt samma plats i politiken som exmpelvis Palm. Precis som det är och ska vara i vårt parti för att behålla spänsten. Jag betecknar även Palm som socialdemokrat för den delen. Att kalla folk nedsättande för socialliberaler eller nedsättande för socialister är trist debattretorik som inte leder framåt. Det borde räcka med att kalla varandra för socialdemokrater men tydligen är det inte nog för alla.

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 30 17:42 #

  11. Till Erik Laakso: Jag skulle i alla fall aldrig komma på idén att, direkt eller indirekt, karaktärisera Branting som socialliberal. Socialliberalismens intåg i partiet är en långt senare historia – tro mig; jag är hyggligt beläst.

    För min del har jag under hela mitt långa liv i partiet, bland annat som huvudsekreterare i dess programkommission, försökt definiera socialdemokratins ideologi. I det ligger också att göra avgränsningar åt så väl vänster som höger. Så nedsättande eller inte: den hållning många partivänner, i dag till och med ledande partivänner, har till vem som ska utföra tjänsterna inom det som alltså förr kunde benämnas som den gemensamma sektorn kan jag inte etikettera som annat än socialliberal.

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 30 18:13 #

  12. Enn, jag har alltid uppfattat dig som schysst i debatterna trots att vi inte alltid ser saker på samma sätt men att spela ut gammelmanskortet om hur påläst och erfaren du är tycker jag är lite ovärdigt eftersom jag värderar din erfarenhet och kunskap högt. Jag kategoriserar alltså inte Branting som socialliberal men jag är inte lika säker på att de partivänner som glatt avfärdar sina partivänner med det epitetet idag skulle hålla tand för tunga i 1896 års valrörelse.
    Det är lätt att hylla de döda men svårare att se dem i perspektiv av sin omgivning som vore de levande.

    För mig, som socialdemokrat, är det viktigt att den generella välfärden finansieras solidariskt och ges tillgång till oavsett socioekonomiska förutsättningar. Lika för alla. Men det finns inget egenvärde i vem som utför det så länge det står under demokratisk kontroll och framförallt inte om det går att få mer välfärdstjänster för samma pengar med en annan utförare än med offentlig förvaltning. Alltså vikten av att inte slösa med skattepengar. Om det offentliga vore så mycket bättre på att leverera välfärd för samma pengar som andra utförare så bör allt ha varit perfekt före 1991 eller något sånt men jag gick i skolan då och det fanns brister, faktiskt.

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 30 18:38 #

  13. Till Erik Laakso: Ett argument för offentligt utförande är att man då åstadkommer en mer optimal resursanvändning av just skattepengarna. Man kan inte stirra sig blind på enskilda fall.

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 30 18:43 #

  14. Enn, ditt argument stämmer under förutsättning att det faktiskt också är så att resursanvändningen blir optimal. Kan du verkligen argumentera för att det är så i våra verksamhetsformer som är offentligt utförda och att det varit så under den tid vårt parti haft makten i landet? Man kanske inte heller kan stirra sig blind på principer?

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 30 18:57 #

  15. Jag har större förståelse för de som anser att kommunala skattepengar ska gå till kommunal verksamhet än de som anser att man ska förbjuda privata företag att göra vinst.

    Jag tycker dock att staten ska sluta lägga sig i driften av skolorna. Vi har kommunalt självstyra och inför EU-valet hyllade alla närhetsprincipen, men här i Sverige är S snabba att låta riksdagen få styra allt.

    Eftersom kommuner inte kan lagstifta om vinstförbud så måste man då välja andra lösningar, som till exempel att ta tillbaks planeringsansvaret och sluta leka affär med något som är så viktigt som vår utbildning. Väljer kommunen däremot att ändå ha dagens system så är det något som väljarna i den kommunen får ta ställning till i nästa val.

    En lagstiftning om vinstförbud kommer aldrig att bli effektiv. Inget hindrar en skola att hyra från ett företag som har samma ägare, betala överpris för städning, skolmat etc som ägs av samma ägare, eller ta underpris av annan verksamhet som ska in i samma lokaler. Det finns så många sätt att gömma vinster på och det främsta skälet till att det finns företag är att de ska göra vinster. Gömmer de inte pengarna så lägger de dem på hög och väntar till en ny regering rivit upp dumheterna och tar ut det då. Så kan S köra ett av sina vanliga slagord ett varv till – återställ!

    Varför inte lyfta blicken från den politiska centreringen kring usla lösningar där man hela tiden försöker lägga sig så nära motståndaren som möjligt och försöka få igenom samma förslag (friskolor) på ett bättre sätt (utan vinster)?

    Mig behöver du i alla fall inte be lämna partiet. Jag har redan gjort det. Det gjorde jag när S slutade vara ett frihetsparti och övergick till att bli ett kontrollfascistiskt parti för en politik som Stasi skulle varit stolta över.

    Comment by Kent Filppu — 2009 07 30 19:11 #

  16. Enn Kokk: Det skulle vara intressant att se dig leda det du påstår i bevis – kan du det?

    En liten kommentar ang. ”utarmning”. Om vi har frihet i att välja skola, och de kommunala skolorna väljs bort beror det väl rimligen på att friskolorna är bättre? Detta var t.ex. slutsatsen av din egen partikamrat Ibrahim Bayalans rapport från skolverket. En rapport som slutade i det runda arkivet p.g.a. sitt ”obekväma” innehåll.

    Att skolan drivs av kommunen borde inte spela någon som helst roll så länge skolan drivs på ett bra sätt.

    Comment by Oscar Sundevall — 2009 07 30 19:16 #

  17. Jag blir allt mer imponerad av Enn! Kanske jag inte alltid till 100 procent delar din åsikt, men det är väl bara bra, för om vi alla tyckte likadant, så skulle det inte finnas någon anledning till diskussion? Oerhört bra att man återigen diskuterar det fenomen som kallas friskolor, men rätteligen borde nämnas vid dess rätta namn, privatskolor. Jag har själv gått i en sådan de första fyra åren av min skoltid. Det var ingen höjdare. Där fick man lära sig göra skillnad på folk utifrån plånbok och titel. Den sista meningen är kanske lite utanför ämnet, men jag kan inte låta bli att hänvisa till varför jag är stark motståndare till fri/privatskolor.

    Comment by Christina Meltin Westerlund — 2009 07 30 19:38 #

  18. Enn: ”Inget hindrar dem från att som kommunalpolitiker med ansvar för skola differentiera den kommunala skolan, så att den tillhandahåller en sådan mångfald.”

    Jo. Brist på FÖRMÅGA.

    Lägg därtill förmågan att tillhandahålla den önskvärda variationen i hemtjänsten, förskolan, rehab mm så inser du att de politiker som behärskar allt detta måste vara övermänniskor.

    Bättre då att låta folk söka de vård-skola-omsorgsgivare som bäst matchar deras behov.

    Finansieringen sker fördelningspolitiskt, men de enskilda brukarna ges makten att själva välja välfärdsproducent.

    Det är de enskilda brukarna som bäst känner sina egna behov nämligen.

    Comment by Ola Berg — 2009 07 30 19:45 #

  19. Ursäkta mig att jag lägger mig i! Först ett tack till Enn Kokk för Upp till Kamp. Och Joe Hill, Dan Andersson i pocketugivningen. Dessa är sönderlästa (även mina 50 Evert Taube-låtar är sönderlästa). Dessa pocket, Evert Taube plus Svalans klassikerutgivngar är grundbulten i mitt vis/poesi-intresse som idag är konkretiserat i Visornas hemsida och att jag i dag är spekulant på världens största Folk-hemsida – ezfolk.com.

    Till ämnet: Hjalmar Branting. Jag (född 1950) gjorde mitt specialarbete om Hjalmar Branting 1968-1969. Det fanns ett patos hos studenten Hjalmar Branting som skänkte pengar och stöd till Arbetarinstitutet (den liberala arbetarrörelsen – Anton Nyström) och som senare 1896 ställde upp på den gemensamma listan, se ovan. Men det var nödvändiga ting för att nå ett resultat, att föra arbetarfrågan framåt. Som det framgår i trådarna ovan är socialliberalismen av senare datum. Socialdemokraterna behövde en ledare samt hyfs i arbetarleden och ledaren med hyfs var Hjalmar Branting.
    Hjalmar Branting var socialist. August Palm hade inte den varan – hyfs samt ledaregenskapen.

    Comment by minata — 2009 07 30 19:58 #

  20. Mycket intressant diskussion. Jag tror den kan bli avgörande för om Socialdemokraterna ska kunna bli ett stort och betydande parti igen, vinna val och bilda majoritetsregering (och mota ut nyfascisterna). Man måste visa att man står på arbetarklassens sida – som just nu splittras i en invandrardel och en etniskt svensk del. Det är förödande. Skolan är en nyckelfråga. Någonstans måste samhället sitta ihop. Har också bloggat dagens ”socialdemokratiska” friskolekramande i DN på http://www.lindelof.nu/index.php/2009/07/skolkriget-ar-nu-ett-faktum/.

    Comment by Knut Lindelöf — 2009 07 30 20:09 #

  21. Instämmer i Enn Kokks synpunkter. Ser den negativa utvecklingen mycket tydligt i Rågsved där jag bor och där mina barn har gått i skola.

    Comment by Rosa Lundmark — 2009 07 30 20:57 #

  22. Varför vill ingen inom S ge sig på att försöka förklara hur man ska kunna efterleva ett vinstförbud? Är det för att man inte är intresserad av att efterleva det utan bara att bedriva plakatpolitik? Är det för att ledningen inte talat om vad ni ska tycka? Är det för att på argumentationsutbildningarna numera så lär man sig att bara skrika högre istället för att kommunicera? Eller varför så tyst om detta?

    Comment by Kent Filppu — 2009 07 30 22:15 #

  23. Håller med Enn Kokk helt och fullt, och han har helt rätt i att skolan inte kan ses isolerad från resten av samhället.
    Skolorna har blivit alltmer olika (i betydelsen kvalitetsmässigt olika) de senaste 20 åren, vilket kanske de flesta som inte varit med lite längre inte inser, och det har också med den tilltagande bostadssegregeringen och den tilltagande ekonomiska ojämlikheten att göra.
    Friskolesystemet var helt enkelt ett gigantiskt misstag och kommunaliseringen av skolorna är en ren katastrof. Ovanpå allt detta elände kommer så neddragningarna av resurserna till skolorna, och den allt större arbetsbelastningen på lärarna.

    Läraryrket har dessutom förlorat enormt i status sedan 70-talet och lärarnas löner har släpat efter kollossalt. Det är som om hela samhället numer bestämt att barnen inte är något att satsa på längre, i varje fall inte vanligt folks barn. Det blir ju billigare att köpa in färdigutbildade från ex. Indien, vilket är vad den nuvarande regeringen satsar på, på lite sikt, så varför öda pengar på kretis och pletis ungar.

    De socialdemokrater som hyllar friskolesystemet vet helt enkelt inte vad de talar om. Vore jag religiös skulle jag utbrista: Gud förlåt dem ty de veta icke vad de göra.

    Comment by Kerstin — 2009 07 31 3:25 #

  24. Till Kent Filppu: Det aktuella förslaget är ju Carin Jämtins, och jag antar att hon kommer att precisera det inför debatten på den socialdemokratiska partikongressen. Det är mycket troligt att privata aktörer kommer att söka vägar att kringgå ett vinstförbud, men min slutsats av detta är att ännu fler inom (S) då kommer att inse, att den enda säkra vägen i det här fallet är att kommunerna själva tar över också driften.

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 31 8:41 #

  25. Jag tror det är få idag (med undantag från Svenskt Näringsliv) som inte håller med om att friskolorna har ökat segregeringen. De som framförallt väljer friskolor för att slippa umgås med de som Erik kallar ”arbetarklassens barn” är barn till högavlönade och med läsvana från hemmet.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3121652.ab

    Comment by Hampus Eckerman — 2009 07 31 10:49 #

  26. Jag är lite nyfiken hur ni resonerar…

    Jag antar att även du tycker det är OK i sig att skattepengar används för att köpa saker/tjänster av vinstdrivande företag!?

    Det är dock inte OK i viss verksamhet/för vissa tjänster (t.ex. lön för tandläkare, lärare dagispersonal) om jag förstår dig rätt?!

    Varför egentligen? Är det inte resultatet som är det viktiga för invånarna, och att skattepengarna används så effektivt som möjligt!?

    Var går gränsen? Får en kommunal städare jobba för ett företag som gör vinst? en ”mattant”? en vikarie? en målare?

    OM t.ex. en friskola ger bra resultat för en bra peng och är öppen för alla elever är det alltid fel ändå bara på ren ”princip” enligt dig?!

    Comment by ConnyT — 2009 07 31 12:45 #

  27. Sluta kalla friskolor och privat sjukvård och ”hemtjänst” som idella! – de ska gå med vinst för det är aktieägarna som bestämmer.

    Om jag behövde hjälp då är jag en brukare??? Jag vill inte ha det epitetet på mig- Jag vill kunna lita på att det finns en ansvarig nänmd som garantrear att jag får det hjälp jag behöver och till ett pris som jag klarar. Jag ska inte behöva välja bland olika företag och kolla deras f.skatt eller annat .
    De som pratar om att välja tror inte att de blir gamla och inte kan välja – när man är ung då kan man välja.
    Kommunen ska kunna hantera pengarna så de räcker till alla, både skolor. sjkuvård och gamla människor. Då kan man känna sig trygg som jag ser det.Kan de inte det ska de bytas ut.

    Comment by Anna-LisaLaakso — 2009 07 31 12:53 #

  28. I Hampus värld väljer föräldrar skola åt sina barn för att barnen ska slippa umgås med arbetarklassens barn. I min värld väljer föräldrar skola så att barnen får en så bra utbildning som möjligt. Jag har svårt att föreställa mig att en valmöjlighet varit dålig när det visade sig att mina lärare på mellanstadiet visade sin oförmåga att hantera situationen, eller vad säger mamma (som kommenterade lite högre upp)?
    Genom demokratisk styrning, gemensam finansiering och tydliga regler om att företag som levererar till den gemensamma välfärden inte får sålla ut vilka kunder de har så bör det, om vi får mer välfärd för samma pengar, inte vara något problem att köpa in tjänster.

    Comment by Erik Laakso — 2009 07 31 14:43 #

  29. Till Conny T: Naturligtvis finns det inga naturgivna gränser, men socialdemokratin har – åtminstone tidigare – velat i princip undandra vissa verksamheter som skola, vård och omsorg från marknadsstyrning. I stället skulle dessa erbjudas medborgarna på lika villkor, i skolans fall till samtliga unga, i andra fall efter behov. De här tjänsterna tillhandahålls gratis eller för en mycket låg avgift när det gäller den enskilde brukaren – i stället betalas de gemensamt, delvis efter bärkraft, av skattebetalarna.

    Comment by Enn Kokk — 2009 07 31 18:01 #

  30. Vad vilja Socialdemokraterna? Vad vill speciellt de socialdemokrater som är för friskolor och att dessa ska tillåtas ge vinst att delas ut till aktieägare?
    Vad vill de ha för skolväsende? En stor del av grundskolorna uppges redan vara friskolor och för gymnasieskolorna är det väl ännu fler. Fler och fler kommer det att bli – avstannar nog vid 50 %. Sen är det inte lönande.
    Då har vi i Sverige likadant som i de anglosachsiska länderna: två olika skolsystem, varav det ena har sämre resurser ekonomiskt, personellt och statusmässigt.
    Är detta vad ni friskoleivrare eftersträvar?
    Det tar ett par generationer så en pensionär som jag blir inte direkt drabbad. Men barnbarnens barn.
    Jo. de kommunala skolorna utarmas när skolpeng går till de privata. Jo, kommunens skolbudget räcker sen inte till vad de privata behöver, med följd att föräldrarna där först får skramla för extra utgifter och sen betala terminsavgifter, vilket de kommer att göra med stolthet,känna sig som bättre än de andra föräldrarna, som har sina barn i de kommunala lågstatusskolorna..

    Comment by Sixten Andréasson — 2009 07 31 18:51 #

  31. @Enn
    ”I stället skulle dessa erbjudas medborgarna på lika villkor, i skolans fall till samtliga unga, i andra fall efter behov”
    Det låter på dig som att om verksamheten drivs av ett privat företag gäller motsatsen!? Jag fattar inte… en friskola är väl öppen för alla precis som en kommunal skola, detsamma gäller en privatägd vårdcentral etc.!?

    @sixten
    Hur menar du att en friskola har bättre resurser än en kommunal skola? Om skolan alltid blir bäst i kommunal regi – varför skulle då inte den kommunala skolan locka elever? Fattar inte riktigt…

    Comment by ConnyT — 2009 07 31 23:13 #

  32. En kommentar från en som står utanför det socialdemokratiska partiet. Jag är aktiv miljöpartist, men med rätt starka sympatier även för den klassiska socialdemokrati som jag uppfattar att Enn står för.

    Det är intressant att fundera på vad den här debatten bland socialdemokrater kan få för konsekvenser för de rödgrönas gemensamma skolpolitiska linje (för en sådan lär vi väl få se före valet). Miljöpartiet brukar ju anses vara det klart mest friskolevänliga av de rödgröna partierna, men faktum är att det nog mer är en effekt av våra mest framträdande skolpolitikers åsikter än av vad partiet som sådant tycker. Till exempel tog vi vid partikongressen i våras beslut om att:
    * nyetableringar av friskolor vars syfte är att generera vinst till sina ägare inte ska godkännas.
    * friskolors eventuella vinst ska investeras i den pedagogiska verksamheten och arbetsmiljön.
    * risken att friskolorna får en alltför dominerande ställning ska motverkas genom lagstiftning.

    Min tolkning av detta är att det borde vara ganska lätt att hitta en gemensam rödgrön linje som påminner rätt mycket om den som Carin Jämtin och Enn företräder.

    Dessutom tänkte jag i den här debatten kasta in det som jag personligen anser är det allra största problemet med friskolor, nämligen att samhällsmedborgarna överlåter sin ”gemensamma fostran” av barnen till olika subgrupper i samhället. Det må vara harmlöst om det handlar om till exempel ett personal- eller föräldrakooperativ med en särskild pedagogisk inriktning, men blir genast väldigt mycket otrevligare om skolan drivs av ett religiöst samfund eller kommersiella intressen. Risken är, tycker jag, uppenbar att den mångfald av värderingar och levnadssätt som barnen – åtminstone i idealfallet – får möta i en offentligt driven skola ersätts av ”enfald” i linje med åsikterna hos dem som står bakom skolan.

    Comment by Martin Kjellin — 2009 07 31 23:53 #

  33. Det är just inom verksamheter som skola och sjukvård som vi verkligen måste tillåta vinst. Det är den yttersta garanten för att det kommer finnas folk leverera dessa tjänster till en sjysst kvalité. De är ju helt nödvändiga.

    Sälvklart kan man bedriva skola och sjukvård utan vinst om man vill. Felet är att ni vill förbjuda vinster. Det begränsar folks valmöjligheter och det är att sätta sig över alla de som nu redan har valt en vinstskola. Är vinstfria skolor verkligen bättre så kommer de konkurrera ut de med vinst.

    Ska man kritisera friskolor(eller annat statlig finansierad verksamhet driven i privat regi), så ska det göras för att det lägger grunden för ett korporativt samälle där stat och företag växer ihop. Politiker och företagsledare gör varandra tjänster och korruptionen breder ut. Tänk Marianne Samuelsson affären.

    Lösningen är en fullständig privatiseringg, och sen får politikerna ägan sig åt att skriva lagar som skyddar våra grundläggande rättigheter istället för att försöka leka näringsliv.

    Comment by Neoliberal Agenda — 2009 08 02 11:41 #

  34. Till Conny T:
    Har inte skrivit att kommunal skola alltid blir bäst.
    Den svenska skolan har problem, flera problem. Om det inte var så, skulle inte friskolor attrahera. ETT symptom är att bland de första att ta sina barn dit är föräldrar, som själva är lärare.
    Men privatisering är ingen lösning. Tvärtom!
    Skolor, högre utbildning, social omsorg, sjukvård, polis och försvar är nationella angelägenheter. (de sist uppräknade verksamheterna ville Milton Friedmans son också privatisera!)
    Förr var FP, centern/bondeförbundet, moderaterna/höger av samma uppfattning. I enlighet med detta krävs nationella/statliga lösningar.
    Hör och läser om att kommunernas skolbudgetar utarmas av dessa friskolor. Kommunen har ansvar för helheten, en del skolor måste läggas ner pga att för många elever lämnat, skolbibliotek och elevsocial verksamhet (i mån den finns kvar!) kostar osv. En del entreprenörer för privatskolor är inte seriösa, Ett företag i Kristianstad gick i konkurs och eleverna fick överföras till kommunskolor under pågående läsår. Också en extrakostnad.
    Nu skär man hårt i kommunernas budget, det blir ännu sämre i kommunernas skolor. I Kristianstadsbladet 31/7 varnar Gustav Fridolin för en upprepning av 1990-talets utslagning av ungdomar.
    MEN pengarna är inte det viktiga i friskolefrågan- de kan nog i Stockholm då inte upprepa vinsten på 39 miljoner. Som jag tidigare skisserade kan sponsorer rycka in och terminsavgifter införas.
    Nej, utvecklingen måste stoppa som Jämtin vill. Och på sikt bör kommunaliseringen (införd av Göra Persson) återtas och friskolor inte tillåtas (utom i specialfall).
    Mycket bra vad Martin Kjellin skriver om besluten på MP:s kongress. Det finns alltså hopp för framtiden.
    Märkligt är att staten numera inte ska få fullgöra sina nödvändninga uppgifter, men få mer makt över medborgarnas PRIVATliv. Tänker på FRA-lag, ipred mm. Upphovsrätten måste kunna lösas på annat sätt.

    Comment by Sixten Andréasson — 2009 08 02 20:09 #

  35. Erik, att friskolesystemet lett till segregation vet du självklart själv. Det är inget nytt och inget kontroversiellt annat än i Svenskt Näringslivs ögon. Om en lärare är dålig på mellanstadiet löses inte problemet med att de eleverna som har mest studievana och kommer från rikast familjer byter skola. Det ökar bara segregeringen.

    Comment by Hampus Eckerman — 2009 08 03 11:46 #

  36. Om S var mer likt Enn Kokk så skulle jag rösta på partiet.

    Comment by Thon — 2009 08 03 11:50 #

  37. Till frågan om frihet, speciellt frihet att välja skola. Undersökningar tyder på – se Hampus länk till Aftonbladet ovan – att föräldrarna med barn i friskola har högre inkomst och oftast också högre utbildning.
    Hur kan det bli så skevt? Friskolor är ju öppna för alla.
    Men alla familjer har inte högre inkomst än 450 000 kr om året. Det står ju inte som krav.
    Vi vet att det är svårt för många föräldrar att betala även blygsamma belopp till skolans utflykter.
    För kommunens skolor gäller den geografiska närprincipen, men friskolan innebär ofta transporter längre bort, som inte alla pappor och mammor har möjlighet till tidsmässigt och ekonomiskt. Många barn lever ju också med ensamföräldrar.
    Sen har vi den del av Sveriges befolkning som lever i s k kallade glesbygder (mycket positiva miljöer). Vilket fritt val har man där?
    Och de nyligen invandrade, som ännu inte tjänar så mycket? Jovisst för dem erbjuds etniska friskolor, ofta religiösa. Tycker ni socialdemokratiska friskoleivrare att det är så bra?

    Comment by Sixten Andréasson — 2009 08 03 22:09 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^