Litauen: Stora förändringar i valet. Regeringskoalitionen faller

Litauen – på litauiska Lietuva – hade val till sitt parlament, seimas med sammanlagt 141 platser, år 2012. Valet gav som resultat en av Socialdemokraterna ledd koalitionsregering. Parlamentsvalet i Litauen är ett tvåstegsval – i första steget väljs 71 ledamöter i majoritetsval i enmansvalkretsar, i det andra ytterligare 70 ledamöter i proportionella partival med 5-procentsspärr (för valkoalitioner 7-procentsspärr), vilket gör det mer meningsfullt att redovisa slutresultatet i mandat, inte procentandelar.

Socialdemokraterna själva, Lietuvos socialdemokratų partija, fick i valet 2013 ett mycket starkt resultat. Partiet bildade regering under ledning av Algirdas Butkevičius. Det gick också bra för dem i EU-valet, men sen har opinionsmätningar tytt på tillbakagång, och sammanlagt har partiet i de båda nu genomförda valomgångarna fått 17 mandat, vilket är en nedgång med hela 21.

I regeringen har ingått ytterligare fyra partier, bland dem centristiska och populistiska Darbo partija (Arbetspartiet) med 29 mandat; undersökningar har tytt på tillbakagång även för detta parti, och för detta parti slutade valet i en ren katastrof: Sammanlagt fick partiet bara 2 mandat.

I regeringen har också ingått det nationalkonservativa, högerpopulistiska och euroskeptiska Tvarka ir tsingumas (Ordning och rättvisa), som i förra valet fick 11 mandat, nu 8.

I regeringen ingår också den polska minoritetens i Litauen eget parti, Lietuvos lenkų rinkimų akcija (Polackernas i Litauen valaktion), som i valet 2012 fick 8 mandat och nu får detsamma. Politiskt är partiet kristdemokratiskt och konservativt.

I förra valet fick Lietuvos valstičių ir žaliųjų sajunga (Litauens union av bönder och gröna), bara 1 mandat, men i det nu avsluade valet blev det med 54 mandat (+ 53!) plötsligt landets största parti. Så dess ledare, Ramūnas Karbauskis, måste rimligen få en framträdande roll i den kommande regeringen. Unionen av bönder och gröna tycks hålla dörren öppen både åt höger och åt vänster i de kommande regeringsförhandlingarna, men det är väl troligt att Socialdemokraterna väljer att ladda om i opposition.

En trolig koalitionspartner är kristdemokratiska och konservativa Tevynes sajunga – Lietuvos krikščionys demokratai (Fosterlandsunionen – Litauens kristdemokrater) med Gabrielius Landsbergis som partiledare. Det här partiet, hittills med 33 platser i parlamentet, fick nu 31 platser.

Liberala Liberalų sajūdis (Liberala rörelsen) tog 14 mandat, 4 fler än förra gången.

Lietuvos Žaliųjų Partija, LŽP (Litauens gröna parti) ska inte förväxlas med den valvinnande unionen av bönder och gröna. Partiet bildades 2011. Partiledaren, Linas Balsys, valdes in som oberoende kandidat och har nu fått partiets enda mandat.

Den nya antikorruptionslistan, LCP+LPP, kanske snarare nationalistkoalitionen Jaunoi Lietuva (Unga Litauen) + Lietuvių tautininkų sajunga (Litauens nationella union) tog 1 mandat.

Lietuvos Sąrašas (Litauiska listan), som jag inte vet något om, är ett nytt parti som får in Darius Kyotys i parlamentet.

4 kandidater, en mer än i förra valet, har valts in som oberoende.

Norge: Upp för både Arbeiderpartiet och Høyre. Miljøpartiet De Grønne fortsatt under spärren

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Ipsos MMIs opinionsmätning för Dagbladet gjordes den 17-19 oktober och publicerades den 24 oktober. Enligt den här mätningen ökar både Arbeiderpartiet och Høyre.

MDG ligger som vanligt under spärren.

Høyre 25,3 procent (+ 1,6 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,8 procent (- 1,4)
Venstre 4,5 procent (+ 0.2)
Kristelig Folkeparti 4,7 procent (+ 0,4)
Senterpartiet 6,4 procent (- 1,5)
Arbeiderpartiet 36,3 procent (+ 1,9)
Sosialistisk Venstreparti 4,3 procent (- 1,1)
Rødt 2,3 procent (+ 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 2,6 procent (- 0,6)

Ísland: En ny socialdemokratisk position

Det socialdemokratiska partiet i Ísland, Samfylkingin (Samlingsfronten), gör i valrörelsens sista skälvande minut ett försök att vända partiets nedåtgående trend. Partiet har länge varit ett av de mer EU-entusiastiska i öriket, något som har skilt partiet från till exempel den nu så framgångsrika Gröna vänstern.

Oddný G Harðardóttir, ledare för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið, att partiet i dag inte skulle återuppta Íslands förhandlingar om EU-medlemskap utan att först hålla en folkomröstning i frågan. ”Läget är helt enkelt sådant i Ísland i dag att vi inte skulle sätta i gång igen utan att fråga folket. Så är läget nu. Därför lovar vi att vi tänker gå den vägen.”