Finland: (S) nu lika stort som Centern

7 oktober 2016 16:40 | Politik | Inga kommentarer

I en alldeles färsk opinionsmätning, gjord av Taloustutkimus för Yle, har Socialdemokraterna kommit i kapp Centern – de här partierna är nu lika stora.

Regeringens ledande parti, Suomen Keskusta (Centern), tappar i den här mätningen, gjord 12 september-4 oktober bland 1.941 personer, 0,2 procentenheter och hamnar då på 20,5 procent. I valet 2015 fick partiet stöd av 21,1 procent.

Det ledande oppositionspartiet, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet), ökar samtidigt med 0,5 procentenheter och stöds då även det av 20,5 procent. Det här är en rejäl upphämtning sen valet 2015, då partiet bara fick stöd av 16,9 procent.

Centerns främsta stöttepelare i regeringen, Kokoomus (Samlingspartiet), tappar också 0,6 procentenheter och hamnar då på 17,1 procent. Partiledarbytet i somras tycks inte ha gett någon positiv utdelning. I valet 2015 fick partiet stöd av 18,2 procent.

Det tredje benet i den borgerliga koalitionsregeringen, Perussuomalaiset (Sannfinländarna), ökar visserligen i den här mätningen med 0,8 procentenheter men ligger fortfarande kvar på en för partiet ovanligt låg nivå, 9,2 procent. I valet 2015 stöddes partiet av 17,7 procent av väljarna.

Övriga partier är samtliga i opposition.

Vihreä Liitto (Gröna förbundet) stärker sin ställning med 0,4 procentenheter och hamnar då på 14,0 procent. I valet 2015 fick partiet 8,5 procent.

Vasemistoliitto (Vänsterförbundet) backar med 0,5 procentenheter till 8,8 procent. Ändå är det här mer än det partiet fick i valet 2015, 7,1 procent.

Svenska Folkpartiet tappar 0,4 procentenheter och landar då på 4,3 procent. I valet fick partiet stöd av 4,9 procent.

Och Kristillisdemokraatit (Kristdemokraterna) ökar med 0,2 procentenheter tll 3,8 procent, vilket är aningen över det senaste valresultatet, 3,5 procent.

Det här betyder sammantaget, att oppositionen har fler anhängare än regeringen.

Ísland: Ljus framtid klarar åter spärren. (S) en smula uppåt men ändå på en historiskt låg nivå

7 oktober 2016 13:22 | Politik | Inga kommentarer

Eftersom svenska media skriver så lite om Ísland, känns det särskilt viktigt att ge nödvändig bakgrundsinformation:

Ísland leds av en borgerlig koalitionsregering, bestående av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, och Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, sedan förre statminstern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på grund av skatteflykt hade tvingats avgå i regeringen (alltså som statsminister) företrätt av Sigurður Ingi Jóhannsson. Jóhannsson har nyligen också tagit över ordförandeposten i Framsóknarflokkurinn. Båda partierna har 19 mandat i Alltinget (Riksdagen)

Mandatfördelningen i Alltinget är sedan det senaste valet (27 april 2013) den här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, nu alltså lett av den nye statsministern Sigurður Ingi Jóhannsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, numera lett av Oddný G Harðardóttir, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, numera lett av Óttarr Proppé, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

De här siffrorna har ändrats mycket, inte bara under den ovan omtalade krisen, och enligt de senaste opinionsmätningarna har ett nytt parti tagit sig över femprocentsspärren och det med råge. Det har framgått av tre tidigare opinionsmätningar och bekräftas av ytterligare en mätning, gjord för Fréttablaðið.

Det nya partiet heter Viðreisn (Renässans) och får i den nämnda mätningen stöd av 6,9 procent (- 0,4 procentenheter). Inrikespolitiskt är det borgerligt och liberalt, likt Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), utom på en punkt – dess ledare, Benedikt Jóhannesson, har för övrigt själv varit medlem i Självständighetspartiet. Här är det bärande skälet till att bilda ett nytt parti att den sittande borgerliga regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om folkomröstning i EU-frågan. Jóhannesson är nämligen en mycket övertygad EU-anhängare. Det här har säkert bidragit till att locka arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulifsins ordförande Þorsteinn Viglundsson, av vissa karaktäriserad som ”liberal högersosse”, samt den tidigare självständighetspartisten Pawel Bartoszek att ansluta sig till det här nya partiet.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), det regeringsparti som för egen del inte har varit berört av den pågående politiska krisen, hamnar i den aktuella undersökningen på 25,9 procent (- 8,7) – tillbakagången gäller jämfört med förra mätningen i samma serie; annars ser partiet ut att ha konsoliderat sig på ungefär dagens nivå.

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) får i den nya mätningen 11,4 procent (- 1,2 procentenheter). Som jag har berättat, tvingades ju Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bort från statsministerposten och har nu avsatts även från partiordförandeposten och ersatts av Sigurður Ingi Jóhannsson, som tog hans plats i regeringen. Gunnlaugsson lämnade förbittrad partikongressen. Han har stor uppbackning bland partimedlemmarna, så det ska bli intressant att se, vilka följder det här får. Det här skedde så nyligen att man ännu inte kan veta, hur väljarna reagerar på ordförandebytet.

Raketen i isländsk politik har under lång tid varit Píratar (Piratpartiet), som från att ha varit minsta parti i valet sedan har tävlat med Självständighetspartiet om positionen som största parti. I den aktuella mätningen stöds partiet av 19,2 procent (- 0,7 procentenheter).

Det andra nya partiet i det isländska Alltinget, Björt framtíð (Ljus framtid), har haft ledarkris och nu under ett och ett halvt år legat under landets femprocentsspärr. I den senaste mätningen ligger partiet på 6,9 procent (+ 3,3 procentenheter).

Återstår landets två vänsterpartier.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) gjorde ett uselt resultat i förra alltingsvalet, och efter en serie usla mätresultat kan partiet notera ett ökat stöd, 8,8 procent (+ 2,9) – dock ska man notera att ett sådant valresultat skulle vara partiets sämsta sedan det bildades.

Att Socialdemokraternas nya partiledare inte riktigt har lyckats vända partiets trend har säkert bidragit till att förre partiledaren, Árni Páll Árnason, som tvingades avgå, har beslutat sig för att åter kandidera till en plats i Alltinget, den här gången i den sydvästra valkretsen. Dock har han där fått en lite oväntad utmanare. Den som också vill ha förstaplatsen på den aktuella listan är Margrét Tryggvadóttir, som tidigare har företrätt den så kallade Medborgarrättsrörelsen i Alltinget men som sedan, när hon i stället kandiderade för Gryning, inte blev invald. Margrét har tidigare inte tillhört Samfylkingin men ställer nu upp på Socialdemokraternas lista för att hon gillar den nya partiledaren Oddný G Harðardóttir. Nu har dock Margrét Tryggvadóttir manövrerats bort inte bara i förre partiledarens valkrets utan också i ytterligare en i Reykjavík: principen om varannan man, varannan kvinna har satts ur spel genom att man också har infört en åldersregel.

Socialdemokraternas kris har säkert bidragit till att det har gått bättre för Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna). I de aktuella mätningarna får partiet 12,6 procent (- 1,2 procentenheter). Det här partiet, ursprungligen ett kommunistparti, profilerar sig numera som grön vänster.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^