Norge: Jätteframgång för Arbeiderpartiet

I förra stortingsvalet, år 2013, blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti – det sist nämnda partiet har dock haft en intern debatt om att byta sida, alltså i stället stödja en röd-grön regering.

I den ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och väl inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget.

Miljøpartiet De Grønne är i princip blockneutralt, även om det i en rad kommuner har samarbete med den röd-gröna sidan.

Norfaktas opinionsmätning för Klassekampen och Nationen gjordes den 4-5 oktober och publicerades den 10 oktober:

Høyre 23,3 procent (- 3,8 procentenheter)
Fremskrittspartiet 12,9 procent (- 2,2)
Venstre 4,6 procent (+- 0)
Kristelig Folkeparti 4,7 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 5,5 procent (- 1,0)
Arbeiderpartiet 38,5 procent (+ 4,7)
Sosialistisk Venstreparti 4,2 procent (+ 0,9)
Rødt 1,5 procent (+ 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 2,9 procent (+- 0)

Bara Miljøpartiet De Grønne ligger i den här mätningen under spärren. Att både SV och småpartierna till höger om mitten klarar spärren dämpar förstås deras oro över Arbeiderpartiets stora framgång.

Om den nu är bestående – vi får avvakta fler mätningar.

Litauen: Valet ett bakslag för regeringen

Litauen – på litauiska Lietuva – hade val till sitt parlament, seimas, år 2012. Valet gav som resultat en av Socialdemokraterna ledd koalitionsregering. Parlamentsvalet i Litauen är ett tvåstegsval, vilket gör det mer meningsfullt att redovisa slutresultatet i mandat, inte procentandelar.

Socialdemokraterna själva, Lietuvos socialdemokratų partija, fick i valet 2013 och har nu 39 mandat. Partiet bildade regering under ledning av Algirdas Butkevičius. Det gick också bra för dem i EU-valet, men sen har opinionsmätningar tytt på tillbakagång, och i den första valomgången nu lyckades de med 14,45 procent av rösterna få bara 13 platser.

I regeringen ingår ytterligare fyra partier, bland dem centristiska och populistiska Darbo partija (Arbetspartiet) med 29 mandat; undersökningar har tytt på tillbakagång även för detta parti, och i den första valomången stöddes partiet bara av 4,7 procent, vilket inte gav några mandat.

I regeringen ingår också den polska minoritetens i Litauen eget parti, Lietuvos lenkų rinkimų akcija (Polackernas i Litauen valaktion), som i valet 2012 fick 8 mandat. Politiskt är partiet kristdemokratiskt och konservativt. I första valomgången samlade partiet 5,44 procent och fick då 5 mandat.

Fjärde ben i denna politiskt och ideologiskt ganska brokiga regeringskoalition har varit nationalkonservativa och populistiska Tvarka ir teisingumas (Ordning och lag), som i förra valet fick 9 mandat. I den nu genomförda första valomgången har partiet med 5,35 procent av rösterna fått 5 mandat.

Den sittande regeringen har därmed fallit, men först efter de förhandlingar som följer den andra valomgången kommer den nya regeringen att kunna formeras.

I förra valet fick Lietuvos valstičių ir žaliųjų sajunga (Litauens union av bönder och gröna), bara fick 1 mandat, men i den första omgången av det nu pågående valet blev det med 21,66 procent och 20 mandat plötsligt landets största parti. Så dess ledare, Ramūnas Karbauskis, måste rimligen få en framträdande roll i den kommande regeringen. Unionen av bönder och gröna tycks hålla dörren öppen både åt höger och åt vänster i de kommande regeringsförhandlingarna.

Men vilket parti som blir största parti kan avgöras i andra valomgången den 23 oktober. Tätt i hälarna har det nämligen kristdemokratiska och konservatva Tevynes sajunga – Lietuvos Krikščionys demokratai (Fosterlandsunionen – Litauens kristdemokrater) med Gabrielius Landsbergis som partiledare. Det här partiet, som nu har 35 platser i parlamentet, fick 21,59 procent av rösterna i första valomgången, vilket också gav 20 platser.

Liberala, och även det populistiska Liberalų sajūdis (Liberala rörelsen) fick i valet 2012 10 mandat. Det här partiet får i den aktuella undersökningen 8,98 procent, vilket ger 8 mandat.

Litauen har femprocentsspärr. Seimas har 141 platser, och i den första valomgången tillämpas majoritetsval i varje valdistrikt, medan man i den andra valomgången tillämpar landsomfattande proportionella val.