Estland: Centern störst – men hur länge håller det?

TNS Emor har den 14-19 oktober tillfrågat 987 personer i åldrarna 18-74 år om deras partisympatier.

Största parti är nu åter igen Keskerakond (Centerpartiet), som ökar med hela 5 procentenheter till 25 procent, vilket är nästan identiskt med partiets valresultat 2015, 24,8 procent. Med tanke på att maktkampen om partiledarposten åter har hårdnat i partiet och man inte kan veta, hur partisympatierna påverkas, när den väl är avgjord, är det här förmodligen en osäker uppgång. Till uppgången bidrar förmodligen också utgången i presidentvalet för den partilösa utrikesministern Marina Kaljurand, vars mor är ryska – de ryska väljarna sluter tämligen mangrant upp bakom Centerpartiet. Savisaar har under senare tid haft åtminstone tre utmanare, som var för sig har prövat sina vingar: Jüri Ratas, riksdagsgruppens ledare Kadri Simson och Mailis Reps, som misslyckades i racet till presidentposten. Just nu ser de här tre utmanarna ut att hålla ihop, och utmanare till posten som partiledare blir på den kommande centerkongressen Ratas. Men hur eniga är de egentligen, och vad får de andra två, om Ratas vinner partiledarstriden? Fast lika intressant blir det att se vad Savisaar och hans trogna anhängare, bland dem partiets ryska väljare, tar sig till, om Savisaar avsätts mot sin vilja.

Det största regeringspartiet, det närmast nyliberala Reformierakond (Reformpartiet), ligger kvar på 22 procent, vilket är långt under partiets resultat i valet 2015, 27,7 procent. Till partiets akuta problem hör, att förre partiledaren Siim Kallas, som man utsåg till sin presidentkandidat, är ursinnig på sitt gamla parti för att det i slutomgången ställde upp på kompromisskandidaten Kersti Kaljulaid, som ju valdes till presidentposten. Den partilösa presidentkandidaten, förra utrikesministern Marina Kaljurand, har man försökt få nytta av genom att erbjuda henne att bli Reformpartiets kandidat till posten om borgmästare i det rysstäta Tallinn, men hon har föga förvånande avböjt.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), som i förra valet var nere på 15,7 procent, var i förra mätningen uppe på rekordhöga 21 procent, men har nu fallit ned 2 procentenheter till 19 procent, och jag kan se rationella förklaringar till detta. Partiets egen kandidat till presidentposten var förre partiledaren, numera talmannen Eiki Nestor, men om denne inte fick tillräckligt stöd, hade partiet lovat sina röster till koalitionspartnern Reformpartiets kandidat Siim Kallas. Nästa, och intressanta, steg var att rösta på Marina Kaljurand som ny president – SDEs ordförande, Jevgeni Ossinovski är ryss, och Socialdemokraterna är det parti vid sidan om Centern som får en del ryska röster. Men i slutomgången övergav man Kaljurand och stödde i stället Kaljulaid.

Upp, med 3 procentenheter till 15 procent, går nu Vabaerakond (Fria partiet), som lockar hela spektrat av företrädesvis estniska väljare, som kan ha röstat både borgerligt och socialdemokratiskt. Det här partiet fick i valet 8,7 procent.

Neråt går det för estnationalistiska Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), som i förra mätningen liksom i valet samlade 13 procent men nu är nere i 10 procent.

Minst bland partierna är det tredje benet i koalitionsregeringen, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), som i valet fortfarande fick 13,7 procent men nu minskar med 1 procentenhet till 8 procent. Den president Riigikogu (Riksdagen) till slut enades om, Kersti Kaljulaid, hade före sitt långa värv i EU sitt politiska hemvist i IRL, men presidentämbetet är politiskt neutralt och det är svårt att se, hur hon skulle kunna hjälpa upp IRLs svaga siffror.

Finland firar sin självständighet genom att skåla i Tove Jansson-vin och -champagne

Sedan Sverige förskingrade sitt nationella dryckesarv – jag tänker på utförsäljningen av det som inte var bara Nordeuropas utan ett av världens ledande alkoholföretag, Vin & Sprit – har finländska, fortfarande statligt ägda Altia blivit det ledande alkoholföretaget åtminstone i Norden och Baltikum, vilket bland annat har skett genom att man har fått lov att köpa en del av det V & S tillverkade men som inte intresserade den franske uppköparen.

När nu Altia lanserar ett rött och ett vitt vin samt en champagne med Tove Jansson-motiv på etiketterna – detaljer ur en stor målning, ”Juhlat maalla ja juhlat kaupungissa” (Fest på landet och fest i staden) – är det ett inhemskt jubileum man uppmärksammar, 100-årsdagen av republiken Finlands födelse, så det här jubileumssortimentet är säkert inte tänkt för de svenska systembolagshyllorna.

Fast Tove Jansson har ju så många fans även här i Sverige, att det nog ginge att kränga en del flaskor även här på Systemet.