Stabil partistruktur i Estland men få medlemmar i partierna

14 oktober 2012 14:18 | Politik | Kommentering avstängd

Partistrukturen i Estland har, som jag tidigare har visat med resultat från en rad gallupmätningar, stabiliserats: Landet har fyra stora partier, och det finns för närvarande inget som tyder på att fler skulle kunna ta sig över femprocentsspärren och ta sig in i Riksdagen, Riigikogu.

På den tiden då jag arbetade aktivt med att återuppbygga en partibaserad demokrati i Estland, bland annat genom att bidra till återuppståndelsen av det socialdemokratiska partiet, predikade jag alltid att det var viktigt att bygga demokratin på partier med många medlemmar med inflytande över politiken.

Men det har tagit mycket lång tid att bygga landsomfattande partiorganisationer med hyggligt många medlemmar, och de estniska partierna är numerärt fortfarande små jämfört med de svenska, även om man tar hänsyn till både befolkningsmängd och medlemstappet i de svenska partiorganisationerna.

Det finns en rimlig psykologisk förklaring till detta: Ordet Parti (med stort P), på estniska Partei, hade en dubiös klang efter sovjeteran och kommunistdiktaturen. Den sista resten av detta en gång allsmäktiga parti, i dag kallat Ühendatud Vasakpartei (Förenade vänsterparteit, närstående vårt eget Vänsterpartiet) har i dag 2.082 medlemmar (- 34) och får i gallupmätningarna någon procent.

Under övergångstiden från sovjetvälde till demokrati och pånyttfödd självständighet fanns, helt naturligt, en rädsla hos befolkningen att det kunde bli en backlash och att det då kunde bli obehagliga påföljder för den som hade organiserat sig i något av de nya partierna.

Bäst med medlemsrekryteringen lyckades då det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet), sannolikt för att dess ledare, Edgar Savisaar, under frigörelseprocessen var en av de främsta ledarna för Rahvarinne (Folkfronten), som kämpade för Estlands självständighet. Partiet är fortfarande med 12.581 medlemmar Estlands största, men i gallupmätningarna har det sjunkit ner till tredje plats. Medlemstappet hittills i år är litet, – 214, men jag vågar gissa att tappet har fortsatt, kanske också att det kan finnas luft i den redovisade siffran.

En viss överströmning av ryska väljare har skett till Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik erakond, som också i sig har upptagit ett litet ryskt parti, Vene Erakond Eestis (Ryska partiet i Estland). SDE har nu 5.930 medlemmar, vilket är en ökning med 1.318. Men trots övergångarna från det lilla ryska partiet och faktiskt energiska och systematiska medlemsvärvningskampanjer länsvis, är alltså nettosumman fortfarande så pass låg för Estlands i galluparna näst största parti.

Det i galluparna och i parlamentet största partiet, det ledande regeringspartiet Reformierakond (Reformpartiet) har dock också ökat i medlemstal (+ 1.097) och har nu 11.353 medlemmar. Det här nyliberalt orienterade partiet har bland sina anhängare många välbeställda människor, som förstås inte drar sig för att betala medlemsavgifter som kan kännas dryga för många andra.

Också riksdagens minsta parti, det socialkonservativa och nationella Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) har jämförelsevis många medlemmar, 9.724 (+ 6), vilket kan ha att göra med att partiet bygger på tidigare partifusioner. Och nu väntar en till: Kristlikud Demokraadid (Kristdemokraterna), som har gjort konkurs, väntas gå samman med IRL. Fast det återstår naturligtvis att se hur många av partiets 1.769 medlemmar (- 37) som faktiskt ansluter sig till IRL.

Socialdemokraterna hade kunnat bli ett medlemsmässigt mycket större parti, om det planerade samgåendet här om året med Rahvaliit (Folkunionen) hade lyckats, eftersom detta parti, huvudsakligen ett landsbygdsparti, ursprungligen organiserades som ett parti för dem som hade arbetat i landets kolchoser. Det här ändade visserligen i att flera av Rahvaliits ledande politiker gick direkt över till Socialdemokraterna, men partiet finns kvar och har fått en ny ideologisk inriktning – det heter nu Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti). Partiet har tappat 384 medlemmar men har fortfarande 7.918 medlemmar.

Det här partiet fanns tidigare i Riigikogu (Riksdagen) men åkte ut i det senaste valet efter att då redan ett antal ledande personer hade gått över till Socialdemokraterna. Att dess nya konservativa profil skulle bädda för en återkomst är nog inte så säkert: I Riigikogu finns ju redan det socialkonservativa och fosterländska IRL, som nu dessutom får en ny injektion av kristlighet i och med det planerade samgåendet med Kristdemokraterna.

Ut ur Riigikogu åkte i förra valet också Erakond Eestimaa Rohelised (Estlands gröna parti). Det står och stampar – ser inte ut att kunna komma över spärren – och har stora ekonomiska problem, vilket omöjliggör en offensiv. Antalet medlemmar har fallit med 84 och är nu 1.244.

Ytterligare ett par småpartier existerar men det är svårt att se vad som skulle kunna ge dem luft under vingarna.

Eesti Iseseisvusparti (Estlands självständighetsparti) har fusionerats med Vabariiiklik Partei (Republikanska partiet) vilket ger det senare partiet 2.170 medlemmar (+ 1.004).

Vabaduspartei-Põllumeeste Kogu) (Frihetspartiet-Jordbrukarunionen) har nu bara 996 medlemmar (- 18), vilket sänker partiet under den spärr på minst 1.000 medlemmar, som i den estniska författningen finns för att få kalla sig parti.