Olle Cronsjö och Nötknäpparen

5 juni 2011 16:56 | Media | 4 kommentarer

Som väl mina läsare har noterat, gillar jag korsord; jag är en notorisk nötknäppare.

Nötknäpparen hette en tidning, som startades 1954 av Folket i Bilds förlag. Dess redaktör var Olle Cronsjö, knuten till förlaget och också till veckotidningen Folket i Bild, där han bland annat under en relativt tidig period publicerade en egen humorserie, ”Jungman Jansson”.

Han var själv en hängiven filatelist, och till hans mest framgångrika skapelser hörde FiBs frimärksklubb, med egen stående och urklippbar sida i tidningen. Frimärksklubben var en veritabel folkrörelse bland ungdomar på 1940- och 1950-talen. Cronsjö gav också ut en bokserie om jordens frimärksländer. Bland hans många böcker finns även
en med patienser.

I Folket i Bild hade han också hand om knep och knåp och tävlingssidor, ofta i samarbete med en annan ständig medarbetare, Gösta Knutsson. Knutssons främsta bidrag till Folket i Bild var barnsidor samt den serieversion han tillsammans med tecknaren Einar Norelius gjorde av sin Pelle Svanslös.

När Cronsjö 1954 startade korsords- och tävlingstidningen Nötknäpparen, ”tankeskärpande, nervlugnande, lärorik” enligt sin målsättning, gjorde han det i nära samarbete med Gösta Knutsson. Jag minns mycket väl den och dess jultidningsvariant Julnötter – jultidningen sålde jag i Juniskär med omnejd, men Nötknäpparen brukade jag och vår hyresvärd i Juniskär, Kjell Nordin, köpa i kiosk och tillsammans lösa.

1958 tog jag studenten och gjorde lumpen; 1959 flyttade jag till Uppsala för studier, och någonstans där tog min kontakt med Nötknäpparen slut. 1962 såldes modertidningen Folket i Bild till Åhlén & Åkerlund (Bonniers), men av det lilla jag har lyckats få fram om Nötknäpparen framgår inte dess fortsatta öde mer i detalj. Dock anges Folket i Bild – möjligen här liktydigt med förlaget, som fanns kvar som en del av Tidens förlag – som utgivare fram till nedläggningen 1979. En indikation på att det kan vara så är att Cronsjös skötebarn Frimärksbladet, alltså Folket i Bilds avdelning för FiBs frimärksklubb, flyttade över till Nötknäpparen under perioden 1963-1972. Märk alltså att Folket i Bild 1962 såldes till Åhlén & Åkerlund och 1963 blev FiB Aktuellt.

Varför FiBs frimärksklubb upphörde just 1972 är lätt att räkna ut. Dess skapare och drivande kraft, Olle Cronsjö (född 1899) dog nämligen 1972.

Fabler och traditionella sagor vävs samman till en fascinerande vuxenserie

5 juni 2011 13:52 | Barnkultur, Serier | Kommentering avstängd

I serietidningen Nemi går som fortsättningsserie ”Fabler” (i amerikanskt original ”Fables”), som växer allt efter som avsnitt läggs till avsnitt. Den skapades 2002 av Bill Willingham och har en mycket originell handling. Mark Buckinghams teckningar i realistisk stil, dessutom utsökt färglagda, bidrar till att göra den här serien till en av de mest intressanta nytillskotten från senare år. Den klassificeras oftast som vuxenserie – och Mickel Rävs sexuella inviter till Rosenröd är väl ett exempel – men jag kan tänka mig att den fascinerar intelligenta läsare långt ner i åldrarna.

Det senare underlättas förstås om även de unga läsarna är bekanta med den klassiska sagovärlden och dess gestalter – jag vill här påminna om att många av de kända folksagorna, som nedtecknades av till exempel Bröderna Grimm, inte heller väjde för grymheter och ondska; Bröderna Grimm har ju ibland rent av kallats för Bröderna Grym

Bill Willinghams grepp är originellt på flera sätt. Dels hämtar han figurerna till sin ”Fabler” inte bara från Bröderna Grimm utan från hela den klassiska sagovärlden. Alltså möter man här, i samma serie, figurer inte bara ur Bröderna Grimms och den delvis snarlika sagoskatt Charles Perrault samlade in utan också ur böcker som ”Trolkarlen från Oz”, ”Alice i Underlandet”, ”Djungelboken”, ”Gullivers resor”, ”Det susar i säven” och bokserien om Narnia. Dels finns alla de här figurerna samtidigt, livs levande, mitt ibland oss.

De sagofigurer som är människor eller kan anta mänsklig gestalt bor i en enklav i New York, kallad Fabelstaden (Fabletown). Men de sagofigurer som är djur, några av dem farliga djur, eller har gestalten av vidunder kan ju inte visatas bland människorna, så de finns samlade i ett avskilt och väl dolt område, kallat Farmen, ute i vildmarken.

En del av dem som på det här sättet är avvisade från den övriga, av människorna dominerade världen, ingår ett hemligt förbund och förbereder sig för uppror. Motståndare och opålitliga element rensas ut. De bland farmens/reservatets invånare som försöker behålla banden med de mänskliga sagofigurerna inne i staden riskerar alla att råka illa ut.

Till den här seriesagans dramaturgi bidrar också det faktum att de kända systrarna Snövit och Rosenröd befinner sig på olika sidor i den kamp som pågår i sago/fabelvärlden. Snövit, som är gift med Stora stygga Vargen (!) som här kan anta mänsklig gestalt och som är ledare för fabelkolonin i New York – alla figurerna har inte samma egenskaper som i sagoförlagan – försöker tillsammans med Mickel Räv fly från de sammansvurna och lyckas till och med ta kål på Shere Kahn, bara för att i slutet av avsnuittet i senaste Nemi bli tillfångatagen av sin syster Rosenröd och hennes sammansvurna, bland vilka också finns till exempel Guldlock.

Nu hotas Rosenröd av skenrättegång och exekution.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^