Mer om Aftonbladet Kryss & Quiz

Jag har ju tidigare skällt på att Aftonbladet Kryss & Quiz ibland satsar på uppenbart alldeles fel konstruktörer, och jag tänker inte här upprepa denna kritk. Men som mina läsare rimligen förstår, innehåller den här krysstidningen också en del godbitar för oss nötknäppare – annars skulle vi ju inte fortsätta att köpa tidningen. I mitt förra inlägg i den här frågan nämnde jag ett exempel: Sarah Kinmans krypto Tvetydigt.

Men det finns fler skäl att fortsätta köpa den här kryssbilagan.

P O Carlzéns Kluriga korsordet bereder mig nöje varje vecka, dels för att det är ett gammaldags korsord med nycklarna utskrivna separat vid sidan om korsordet, dels för att det verkligen innehåller en del klurigheter.

Mats Olséns Bikupan har jag skällt på när det ibland har innehållit alltför många alltför fantasifulla ord. Men när han lyckas tygla sin faiblesse för sådana och i stället gör öppningen svår genom olika möjliga val både vid första och andra valet av ord, blir det kul. I veckans fall lurade han mig först in på fel spår och jag svor – och började om med lyckat slutresultat.

Samme konstruktörs Hitta orden är lättare men ändå nöjsamt att lösa.

Kryss kan ju vara olika konstruerade, inte bara i fråga om svårighetsgrad.

När det gäller kryss med allmänt innehåll, gäller det för konstruktören att hitta den rätta balansen mellan bred allmänbildning och en svårighetsgrad som inte fordrar uppslagsböcker, Google eller detaljerade landkartor för att kunna lösas. För att ta det sist nämnda som exempel: Jag tror mig vara hyggligt allmänbildad i geografi, detta eftersom jag som ung frimärkssamlare en gång i världen pluggade in alla världens huvudstäder och under hela min skoltid fick mycket högt betyg i geografi. Men om en konstruktör i sitt kryss efterfrågar städer eller floder som ingen, som inte av någon anledning råkar ha varit där, rimligen känner till, förvandlas ju krysslösandet till att genom hjälpmedel, till exempel nätsökning, hitta namn man aldrig har hört talas om (och sen glömmer fortare än man hittade dem). Men det finns ju konstruktörer som lyckas upprätthålla en bra svårighetsgrad utan att tillgripa de här tvivelaktiga metoderna. Anna Hagberg, som jag tidigare flera gånger har berömt, är ett exempel. I Aftonbladet Kryss & Quiz finns också Eva Ohlin Särman, som på motsvarande sätt uppenbart behärskar konsten att göra kryss på olika nivåer: hennes svårare är något att bita i, och hennes enklare blir aldrig för enkla.

Det kan naturlgitvis också vara roligt med mer ämnesspecialiserade kryss – här kan ju läsaren/lösaren själv avgöra om ämnet är något för just honom eller henne.

Ett kryss av det slaget jag alltid löser med nöje är Bertil Johanssons Årtalskrysset. Där startar jag med tidsmarkörerna och försöker därefter fastställa det exakta årtalet.

Ett annat ämnesspecialiserat kryss, Sportkrysset, löser jag däremot aldrig. Jag har visserligen prövat en gång, och lyckats med hjälp av Google (ingen sport!), men sport är liksom inte min bag – jag har aldrig någonsin i mitt liv läst sportsidor, för att ta ett modest exempel. Det lustiga är att jag själv – har en av mina bloggläsare påpekat för mig – förekommer i Bengt Löfstrands sportkryss i senaste numret: Nyckel: Känd Kokk. Svar, tre bokstäver: ENN.

I dag har jag varit genomgående snäll, men ett litet ris kan jag ändå inte avhålla mig från att utdela:

I Lena Nilssons Fritidskrysset, med lägre svårighetsgerad än den trea det har åsatts, förekommer nyckeln INOM. Svar: INOM.

Kan vi härnäst förvänta oss kryss med alla svaren så att säga inbyggda i nycklarna?