33 fina variationer på ett tema som tyvärr inte blir riktigt skarpt

14 september 2010 16:47 | Mat & dryck, Musik, Teater, Ur dagboken | 1 kommentar

Uppsala stadsteater blev först i Sverige med att spela en pjäs, som blev succé på Broadway, Moisés Kaufmans ”33 variationer” (översättning Mats Kjelbye). Föreställningen i Uppsala i Ulla Gottliebs regi – jag och Birgitta var på premiären i lördags – var på många sätt intressant och njutbar. Gunnar Ekmans scenografi med sina stora panelgardiner som skiftar ljus och mönster bidrar effektivt till att göra scenerna från då respektive nu, från New York respektive Bonn, till en enhet utan tvära scenbyten och där de olika elementen i handlingen elegant glider in i varann. Spelet, med Gustav Levin som Ludwig van Beethoven, med Aksel Morisse som musikförläggaren, samtidigt den betydligt mindre begåvade kompositören Anton Diabelli och med Viveca Dahlén som den döddsjuka musikforskaren Katherine Brandt, är högst kompetent. Och genom hela föreställningen klingar Beethovens variationer på Diabellis skäligen enkla grundkomposition, på scenen framförda på flygel av Maria Rostotsky.

Det här är en föreställning som talar till sinnena, men intellektuellt lämnar den mig lika fullt en smula otillfredsställd. Vad vill den här pjäsen, eller rättare sagt Kaufman, säga oss? En självklar men just därför inte särskilt intressant tolkning är att den geniale tonskaparen, Beethoven, av Diabellis ganska enkla original kan skapa inte bara en eller några få utan hela 33 variationer som hör till det intressantaste som har skapats för piano. Men vad gör i så fall alla de andra figurerna (utöver Beethoven och hans sentida uttolkare) där – är de bara staffagefigurer? Nej, jag tror att Kaufman menar att de alla ska ses som exempel på att ingen människa, inte heller den geniale musikskaparen Beethoven, lever i ett vacuum. Människor påverkar oundvikligt varann – Beethovens geniala variationer utgår från Diabellis skäligen enkla originalkomposition, men också Beethoven hämtar i sin tur inspiration från de mest skilda håll. På så sätt utvecklas ett helt pärlband av nya uttryck, vart och ett av dem av mycket högt musikaliskt värde men ändå inte riktigt likt något av de andra.

* * *

Den svenska premiären på Kaufmans pjäs ägde alltså rum i lördags, under inledningen till Kulturnatten.

Vädret var den här gången nådigt, och i den ljumma kvällen hann vi se och lyssna på ytterligare några musik- och dansbegivenheter i området runt Uppsalas nya centralstation.

Vårt val av program styrdes av ren slump – vi hade nämligen beslutat oss för att äta middag på restaurang innan vi åkte tillbaka till Öregrund, och Katalin på andra sidan järnvägen föreföll mot den bakgrunden vara ett bra ställe att välja. Och vi blev heller inte besvikna: min halstrade gravade lax och Birgittas scampi smakade gott, med ett lagom kylt vitt vin till.

Tårtor med 50-talstouche

14 september 2010 11:28 | Mat & dryck | 5 kommentarer

Urban Sjölander, flitig gäst här på bloggen, har inför en förestående födelsedag efterlyst recept på tårtor som man gjorde dem på 1950-talet.

Tidningen Folket i Bild hade i mitten av 1950-talet en läsartävling, som resulterade i boken ”Kalastårtan – helg, fest, hemma” (FiBs hemböcker 7, 1956). Redaktörer för boken var den legendariska Willy Maria Lundberg och Elisa Stenberg; expertråd om hembakade tårtor ges dessutom av chefen för KFs provkök, Anna-Britt Agnsäter.

Jag var FiB-ombud och sålde förlagets böcker i Juniskär med omnejd, och min mamma var en av dem som köpte den här tårtboken – jag har ärvt den efter henne.

Vad man kan vara mycket säker på är att tårtorna i den var representativa för sin tid, mitten av 1950-talet. Recepten är inskickade av vanliga husmödrar, som ofta lärde sig av varandra men också själva kunde uppfinna någon uppiffande detalj.

Från Gerda Nilsson i Stockholm kommer receptet på

Sufflétårta (20 bitar)

Botten
4½ dl vetemjöl
1½ hg smör eller margarin
½ hg sötmandel
1 msk grädde
1 äggula

Mät först upp mjölet och lägg det i en hög på bakbordet.
Lägg de andra ingredienserna på mjölet. Mandeln ska vara skållad och mald.
Arbeta ihop allt till en deg.
Låt degen vila någon timme på en sval plats.
Kavla ut degen till en botten.
Lägg botten i en smord och mjölad form med löstagbar kant cirka 24 cm i diameter. Rymd 2 l.
Grädda botten halvfärdig i medelvarm ugn cirka 15 minuter.

Fyllning
1 dl jordgubbssylt
½ burk ananas
2 lösa dessertpäron

Bred först sylten på den halvfärdiga bottnen, sedan ananasen skuren i små bitar, och päronen skurna i tunna klyftor.

Sufflésmet
3 msk smör
2½ msk vetemjöl
1 dl ananasspad
2½ dl tunn grädde
3 ägg
2 msk socker
1 msk konjak
1 tsk rivet citronskal

Till sufflésmeten:
Fräs ihop smör och vetemjöl.
Späd med ananasspad och grädde.
Rör smeten smidig.
Lyft kastrullen från värmen.
Rör i äggulorna en i sänder.
Smaksätt med socker, konjak och citronskal.
Vispa äggvitorna till skum.
Blanda ner dem mycket försiktigt i smeten.
Häll den i formen.
Grädda tårtan i medelvarm ugn 225 grader tills sufflésmeten är stannad, cirka 45 minuter.
Låt tårtan stå i formen 10 minuter.
För sedan över tårtan på ett fat.
Sikta lite florsocker över tårtan i sista stund.
Servera den halvvarm med vispad grädde.
(Tårtan är också mycket god till kaffe eller te. Den serveras då utan grädde.)

* * *

Från Kerstin Dagersten i Härryda kom receptet på

Bettantårta

Botten
3 ägg
2 1/4 dl strösocker
1 dl sötmandel
6 bittermandlar
1½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 hg smör eller margarin

Vispa ägg och socker poröst.
Skålla och mal mandeln.
Blanda mandeln i äggsmeten.
Blanda mjöl och bakpulver.
Rör ned mjölet i äggsmeten.
Rör sist ned det smälta margarinet.
Häll smeten i en rund smord och bröad form (20 centimeter i diameter).
Grädda i ej för varm ugn, 175 grader cirka 35 minuter.

Fyllning
3 dl tjock grädde
gröna vindruvor
mörka tunna chokladbitar

Dela den kalla kakan i två bitar.
Vispa grädden tjock.
Lägg en del av grädden mellan bottnarna.
Ställ tätt med urkärnade och halverade vindruvor i grädden.
Bred resten av grädden över tårtan och runt kanterna.
Ställ chockladbitarna från kanten och inåt runt hela tårtan.
Garnera i mitten och mellan chockladbitarna med vindruvor.

* * *

Det här är bara ett par exempel ur boken. Där finns också recept på nougattårtor, en påsktårta med bland annat rivna morötter, sötmandel, citronskal, konjak, kanel och nejlikor och hasselnötstårta. I boken finns även en läcker bild på Anna-Britt Agnsäters egen frukttårta, ananas och druvor på geléöverdragen sockerkaksbotten, men i det fallet får man inget recept – i ”Kalastårtan” redovisas FiB-läsarnas bästa tävlingsbidrag.