Öregrundsmåndag

8 juli 2008 12:26 | Musik, Ur dagboken | 1 kommentar

Till sommarens nöjen för öregrundsbor så väl som sommargäster hör Öregrundsmåndag vid Fyrskeppet, det senare musealt uppställt uppe på en bergknalle på andra sidan hamnen. Nedanför Fyrskeppet har man ställt upp en liten scen, i år förresten en alldeles ny sådan, plus sittplatser åt publiken. Fast vackra sommarkvällar räcker inte sittplatserna till; klungor av publik sitter också på omkringliggande klipphällar eller står uppe på Fyrskeppet.

Det är lite som allsång på Skansen fast förstås i mindre format: man kan köpa ett allsångshäfte och vara med och sjunga. Husband är Lill-Bengths, som jag tidigare har skrivit om. Och så förekommer gästartister.

Gårdagskvällens gästartist, sångerskan Annica Risberg, intresserade mig och Birgitta, och vi beslöt oss därför att gå till veckans Öregrundsmåndag och efteråt gå på efterfesten på Strandhotellets Seglarbaren; Birgitta bokade följaktligen bord där.

Det skulle hon inte ha behövt göra. Vädret denna måndagskväll var nämligen uruselt. Det småregnade och luften var iskall.

Fram mot sju gav vi oss ändå i väg, iförda regnkappor och med var sitt paraply, sällade oss sen till den lilla tappra skara som hade tagit sig till scenen vid Fyrskeppet. Vi lyssnade lite på allsången och på de fem förskoletelningar som tappert framförde ”Den blomstertid nu kommer” och ”Idas sommarvisa” och hörde också Annica Risberg sjunga en swingevergreen plus den gamla schlagern ”C’est si bon”, i vår ungdom skivsuccéer för bland andra Eartha Kitt och Louis Armstrong.

Men sen gjorde sig kölden allt mera påmind, och vi beslöt oss för att lite i förväg promenera över till Seglarbaren. På vägen dit noterade vi, att det förstås inte satt en käft på de många uteserveringarna vi passerade.

På Seglarbaren var det praktiskt taget tomt, när vi anlände. Personalen höll fortfarande på med att duka fram smörgåsbordet. Skylten med ”Reserverat” vid våra två platser vid ett långbord, lika tomt som vid de övriga, var en patetisk överdrift. Vi beslöt oss för att äta medan vi väntade på att fler gäster plus förstås de uppträdande från fyrskeppsscenen skulle anlända.

Alltså angrep vi smörgåsbordet. Där fanns en hel del att välja på, men för egen del tyckte jag att den havsbaserade delen (inlagd sill, strömming, gravad och rökt lax, räkor med mera) var vida godare än det övriga. Maten och värmen inomhus fick hur som helst både kroppstemperaturen och humöret att stiga.

Medan vi åt, började det drälla in lite fler människor; så småningom kom också musikerna och Annica Risberg. Men det handlade genomgående om mycket mogen ungdom. Mats, som vi känner från Konsums kassa och chark, såg ut som en riktig yngling i det här sällskapet. (Notera nu att jag själv är 71 år.) Men även då var det långt ifrån fullt i lokalen.

Fast när vi hade fått in var sin Cutty Sark – tack, Birgitta! – och bandet och Annica Risberg drog i gång, blev det faktiskt riktigt trevlig. Det blev ett antal jazzstandards från swingepoken, exekverade bland annat med dragspel – jag har från mina egna unga år ett nostalgiskt förhållande till dragspelsjazz. En man vid bordet bredvid ropade att han ville höra ”Lullabye of Birdland”, och den kom, med sång av Annica Risberg och allt. Och så var livet plötsligt inte så pjåkigt.

Medan Birgitta var borta vid baren, passade förresten han vid bordet bredvid på att heja på mig och säga att han gillade min blogg, särskilt det jag skriver om Öregrund med omnejd.

En ganska kul grej med att skriva blogg är att jag numera, faktiskt ofta, tilltalas av personer som jag inte känner men som säger att de läser min blogg.

Många nya sådana bekantskaper har jag förvärvat genom mina lördagskåserier om Melodikrysset. Rolf Arvidsson, normalt sångare i Lill-Bengths, kom i går kväll också över till vårt bord och sa, att han brukar läsa min blogg och att hans kumpaner i bandet är hängivna melodikrysslösare. Dock hade han missat, att jag faktiskt har skrivit, uppskattande, om deras Allan Edwall-CD.

Sen gick han tydligen hem och kollade och läste, för nu har jag fått ett glatt anrop från honom.