Danmark: Inga stora förändringar

Vi utgår som vanligt från resultatet i det senaste folketingsvalet, 2015:

Socialdemokratiet 26,3 procent
Radikale Venstre 3,8 procent
Socialistisk Folkeparti 4,2 procent
Enhedslisten 7,8 procent
Alternativet 4,8 procent
Venstre 19,5 procent
Dansk Folkeparti 21,1 procent
Konservative Folkeparti 3,4 procent
Liberal Alliance 5,5 procent

Den 28 januari publicerade nyhetsbyrån Ritzau en opinionsmätning gjord av Voxmeter:

Socialdemokratiet 28,9 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 4,7 procent
Enhedslisten 8,1 procent
Alternativet 4,5 procent
Venstre 20,31 procent
Dansk Folkeparti 17,3 procent
Konservative Folkeparti 3.8 procent
Liberal Alliance 4,6 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Ritzau Index – en sammanvägning av ett antal någorlunda färska mätningar – ger då följande resultat:

Socialdemokratiet 28,6 procent
Radikale Venstre 5,1 procent
Socialistisk Folkeparti 5,0 procent
Enhedslisten 8,6 procent
Alternativet 4,4 procent
Venstre 19,6 procent
Dansk Folkeparti 17,1 procent
Konservative Folkeparti 4,2 procent
Liberal Alliance 5,0 procent
Nye Borgerlige 1,7 procent

Socialdemokratiet ligger kvar på en mycket hög nivå.

På den borgerliga sidan är det kanske mest intressanta att Liberal Alliance fortfarande inte tycks få någon utdelning för sitt inträde i den borgerliga koalitionsregeringen. Partiet har legat högre i opinionsmätningarna, och det har nu uppstått en allt hårdare inre diskussion i partiet om ifall det var ett klokt beslut att gå in i den Venstre-ledda regeringen – partiet har där tvingats släppa en del för LA viktiga krav, och det har kommit ganska hård kritik mot partiledningen från partiaktivister, som inte är nöjda.

Norge: Lite bättre för Arbeiderpartiet

Vi börjar som vanlig med resultatet i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,4 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Nu har regeringen också breddats genom att liberala Venstre har gått in i den. Men ska den här regeringen få igenom sina förslag, måste också det andra mittenpartiet, Kristelig Folkeparti, stödja regeringsförslaget i fråga. Kristelig Folkeparti kan nu, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, avgöra vilken politik Norge ska föra. Men KrF är djupt splittrat: En del av det vill pressa den borgerliga regeringen till eftergifter, medan andra kan tänka sig att göra som Senterpartiet, samarbeta vänsterut. Problemet med det senare är att Arbeiderpartiet är inne i en inre kris och har sina sämsta opinionssiffror på mycket länge.

Men lite bättre går det för Arbeiderpartiet i Ipsos MMIs undersökning för Dagbladet den 28 januari. Mätningen, där 893 personer tillfrågades under perioden 22-24 januari, gav följande resultat:

Høyre 26,2 procent (- 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 12,5 procent (- 1,2)
Venstre 4,6 procent (- 0,2)
Kristelig Folkeparti 3,7 procent (- 0,6)
Senterpartiet 12,1 procent (+ 2,0)
Arbeiderpartiet 25,4 procent (- 0,9)
Sosialistisk Venstreparti 7,6 procent (- 0,4)
Rødt 3,0 procent (+ 1,1)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (+ 0,4)

Eesti/Estland: Hela havet stormar

Regeringspartierna klarar sig inte särskilt bra i den senaste mätningen. Det ledande oppositionspartiet fortsätter att öka.

I valet till Riigikogu (Riksdagen) 2015 blev resultatet det här:

Reformierakond (Reformpartiet), ett borgerligt, i många avseenden nyliberalt parti, fick 27,7 procent och blev stommen i den regering som bildades.
Keskerakond (Centerpartiet), ett centristiskt, i vissa avseenden lätt vänsterorienterat parti, fick 24,8 procent och blev det ledande oppositionspartiet. På det här partiet röstar majoriteten av landets ryssar.
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet), fick 15,2 procent, vilket är långt under vad det här partiet tidigare har fått. Partiet har numera en ung ryss som ordförande och tävlar med Centern om de ryska väljarna. Socialdemokraterna valde att regera tillsammans med Reformpartiet.
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika), förr ett av de större partierna, fick i valet 13,7 procent av rösterna men har senare i opinionsmätningarna reducerats till att bli Estlands minsta parti – att det kom med i den av Reformpartiet ledda regeringen har inte hjälpt. Partiet är socialkonservativt, kristet och estlandssinnat.
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti), fick 13,0 procent. Partiet är estnationalistiskt och har senare utvecklats i invandringsfientlig riktning.
Vabaerakond (Fria partiet), ett nytt borgerligt parti, som tog röster från olika håll, fick 8,7 procent.

Den trepartiregering som då bildades under ledning av Reformpartiet har sedan fallit. Socialdemokraterna och Fäderneslandet/Res Publika har lämnat den och i stället gått in i en regering, ledd av Centerpartiet med Jüri Ratas som statsminister. Reformpartiet har förpassats i opposition.

I den januarimätning Kantar Emor har gjort för tidningen Postimees och nyhetsbyrån BNS har stödet för de olika partierna kraftigt förändrats, men många av förändringarna ägde rum redan i motsvarande mätning i december (decembersiffrorna inom parentes)::

Reformierakond (Reformpartiet) 34 procent (28 procent i december))
Keskerakond (Centerpartiet) 21 procent (22)
Eesti Konservatiivne Rahvaerakond (Estlands konservativa folkparti) 18 procent (17)
Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) 11 procent (15)
Eestimaa Rohelised (Estlands gröna) 5 procent (4) – det här partiet klarade inte femprocentsspärren i valet 2015
Vabaerakond (Fria partiet) 5 procent
Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) 5 procent.

Det är inte lätt att se orsakerna till dessa förändringar, förutsatt alltså att de har ägt rum.

Reformpartiets uppgång till forna höjder kan ha att göra med den frihet till profilering oppositionsrollen ger.

Centern backade i kommunvalet i höstas – jag var i Tallinn då – men har generellt inte haft någon häftig nedgång, och partiet har mött sitt och koalitionspartiernas opinionsmässiga problem genom att börja diskutera en höjning med 25 procent av de ganska låga grundpensionerna.

Konservativa folkpartiet är det enda uttalat främlingsfientliga partiet, men så vitt jag vet har inget hänt som skulle trigga främlingsfientligheten just nu.

Varför Socialdemokraterna skulle förlora så mycket i stöd just nu är heller inte begripligt. En av partiets ledamöter i Riigikogu (Riksdagen) röstade i och för sig för en misstroendeförklaring mot en minister från IRL, men hade partiets riksdagsgrupp röstat likadant över lag, hade IRL rimligen lämnat regeringen och denna fallit.

IRL-ministern i fråga riktade en smocka mot landets ryssar, av vilka en stor majoritet röstar på regeringsledande Centern och en ganska stor minoritet på koalitionspartnern Socialdemokraterna, men hans parti, Fädereslandsförbundet, har fått honom att backa och lugna ner sig.

Och varför De gröna, vars ledare i huvudstaden samarbetar med Centern, går upp i nuvarande läge är heller inte begripligt.

Vi får invänta fler undersökningar.

Suomi/Finland: Den sittande presidenten vann en förkrossande seger

Presidentvalet i Finland avgjordes redan i första valomgången, söndagen den 28 januari.

Den sittande presidenten, Sauli Niinistö – tidigare företrädare för Kansallinen Kokoomus (Samlingspartiet) men numera partilös och i det aktuella valet uppbackad av ett valförbund – fick hela 62,7 procent av rösterna. Det här är främst effekten av att de flesta av dem som röstade, 69,9 procent av de röstberättigade, tycker att han har skött sitt ämbete väl och att också många som normalt röstar på andra partier än det Niinistö ursprungligen kommer från röstade på honom därför att de ansåg honom vara mest kompetent.

Tvåa kom Pekka Haavisto, Vihreä Liitto (Gröna förbundet), men han kom ändå inte upp i mer än 12,4 procent.

Trea, med 6,9 procent av de avgivna rösterna, kom Laura Huhtasaari, som hade nominerats av Perussuomalaiset (Sannfinländarna).

Intressant var också att Paavo Väyrynen, förr centerledare och minister i ett stort antal regeringar men nu stödd av ett valförbund, fick 6,2 procent av rösterna.

Det här bidrog säkert till att Matti Vanhanen, den officiella kandidaten för Suomen Keskusta (Centerpartiet), normalt ett av Finlands stora partier, bara stöddes av 4,1 procent av de röstande.

Därmed klådde han ändå Tuula Haatainen, som hade nominerats av ett av Finlands normalt stora partier, Sosialidemokraattinen Puolue (Socialdemokratiska partiet). Haatainen lyckades bara få ihop 3,3 procent av rösterna. Jag har redan sett tecken på att det här usla resultatet för den socialdemokratiska kandidaten kan utlösa en självrannsakande debatt inom partiet.

Med knapp nöd klådde hon därmed Merja Kyllönen, som stöddes av Vasemistoliitto (Vänsterförbundet). Hon samlade 3,0 procent av rösterna.

Lägst stöd, 1,5 procent, fick Svenska Folkpartiets kandidat Nils Torvalds. Till det bidrog säkert att över 60 procent av dem som röstade på det svenskspråkiga Åland valde att rösta på Sauli Niinistö.

Nå, de finländska presidentvalen är alltså mer personval än partival, detta trots att presidenten i Finland har ett faktiskt inflytande över utrikes- och säkerhetspolitiken. Men också i dessa frågor tycker finländarna uppenbarligen att Niinistö har skött sig.